I afton uppe i Örnsköldsvik så var det åtta bidrag, en försång, en mellanaktssång - samtliga, förutom en svensk rappakalja, sjöngs på engelska! För den någorlunda vakna tittaren så var det dock en och samma låt vi fick höra om och om igen under hela spektaklet : internationalen, kommunismens berömda kampsång. I afton blev vi nämligen ännu en aning mer internationaliserade. Så vad betyder det? Jo, det betyder att Sverige och hela väst och resten av övriga världen nu är på väg mot kommunismen - med stormsteg! Så lyssna och njut av sång och text. Läs gärna med i texten. För detta är vad vi alla nu kommer att få. För det är detta vi vill ha?

Kanske förstår någon saken bättre om jag säger som så här: Föreställ er att de sju engelska låtarna ni hörde i afton inte hade sjungits på engelska ... utan på ryska eller kinesiska! Hur hade folk reagerat då? Vi måste börja inse att kommunismen inte hänger ihop med Ryssland och Kina. Kommunismen är en idé - från väst! Det handlar om kollektivism. Det handlar om att krossa individen - äfven på det nationella planet. Nationerna är individer! Stora individer. Sverige är en individ. Svenskan är en grundläggande del av denna nationella individ. Vi underminerar denna del (svenskan) alltmer för varje dag som går. Vi är nu på väg att kollektiviseras. Vi håller nu på att bli en del av ett totalitärt kommunistiskt världssamhälle, där inte ryska, eller kinesiska ... utan engelska är det officiella språket. Allt detta pågår nu, utan att folk ens kan se det.

1. Upp, trälar uti alla stater, som hungern bojor lagt uppå. Det dånar uti rättens krater, snart skall utbrottets timma slå. Störtas skall det gamla snart i gruset. Slav, stig upp för att slå dig fri! Från mörkret stiga vi mot ljuset, från intet allt vi vilja bli!

|:Upp till kamp emot kvalen! Sista striden det är, ty Internationalen åt alla lycka bär!:|

2. I höjden räddarn vi ej hälsa, ej gudar, furstar stå oss bi. Nej själva vilja vi oss frälsa och samfälld skall vår räddning bli. För att kräva ut det stulna, bröder, och för att slita andens band, vi smida medan järnet glöder med senig arm och kraftig hand!

Refräng |:Upp till kamp ...

3. I sin förgudning avskyvärda, månn' guldets kungar nån'sin haft ett annat mål än att bli närda av proletärens arbetskraft? Vad han skapat under nöd och vaka utav tjuvarna rånat är, när folket kräver det tillbaka, sin egen rätt det blott begär!

Refräng |:Upp till kamp ...

4. Båd' stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ner. Den rike inga plikter trycka, den arme ingen rätt man ger. Länge nog som myndlingar vi böjt oss, jämlikheten skall nu bli lag. Med plikterna vi hittills nöjt oss. Nu taga vi vår rätt en dag!

Refräng |:Upp till kamp ...

5. Till krigets slaktande vi dragits, vi mejats ned i jämna led. För furstars lögner har vi slagits, nu vill vi skapa evig fred. Om de oss driver, dessa kannibaler, mot våra grannar än en gång, vi skjuter våra generaler och sjunger broderskapets sång!

Refräng |:Upp till kamp ...

6. Arbetare i stad, på landet, en gång skall jorden bliva vår. När fast vi knyta brodersbandet, då lättingen ej råda får. Många rovdjur på vårt blod sig mätta men när vi nu till vårt försvar, en dag en gräns för dessa sätta, skall solen stråla mera klar!

Refräng |:Upp till kamp ...