Du kom och du gick

Du kom tillbaka

du gick igen

Om du varit verklig

om du varit sann

Hade du

stannat då?

Händer och läppar

hetsar och smeker

mjukt

hårt

Jag vibrerar och flyger

exploderar

med dig

i mig

Sedan närhet

Helande

lugnande

vilar jag

hos dig

Jag vill vara hos Dig

ligga vid din sida

tätt intill

Jag vill borra in min näsa i din halsgrop

känna din doft 

dra fingrarna genom ditt hår

Låta mina läppar smeka din hals

din käklinje

din örsnibb

Våra munnar söker varandras

våra tungor möts

ingen kysser som du

eller som vi

Jag vill att du ska dra mig intill dig

väcka alla mina sinnen och min lust

Med händer som smeker

mjukt

krävande

hetsande

Jag förlorar mig i dig

i din famn

nära

Så nära man kan komma

Kärlek

är att falla fritt

utan livlina eller skyddsnät

En investering

utan några garantier för återbäring

Ibland landar man hårt

och gör sig illa

När man ger

men inte får

Men släpper man inte taget

och litar på att vingarna bär

Lär man sig aldrig att flyga

En sorg

som inte riktigt

vill släppa taget

Dröjer sig kvar hos henne

Hon plockar taggarna

ur sitt hjärta

en efter en

De som fortfarande är kvar

är de som sitter djupast

 Kanske kommer de

 att finnas där

för alltid?

Han vänder sig om

går sin väg

Lämnar henne kvar

frågande

förtvivlad

förkrossad

Hon

som han säger

att han

Älskar

Jag vill känna

din kropp

mot min

Hud mot hud

Hon kämpade på

i den knöliga och knaggliga uppförsbacken

som kallas livets stig

Många fallgropar fanns det längs vägen

många sidospår

Ofta kändes det som om hon inte hade

de rätta verktygen

Ingen karta och kompass

för att hitta vägen

Hon var så vilsen

både inom sig själv och i livet

Hon kanske är naiv

men ska inte

Kärleken

övervinna allt?

Han säger

att han

släpper henne fri

Men man kan inte

släppa någon fri

som inte vill gå

En smärta

så stor

att hon trodde

hon skulle gå sönder

Inuti

Hon förstod inte

att Hans kärlek

till henne

var stark

äkta och sann

I hennes hjärta

kändes det

så rätt

Men ändå

tvivlade hon

vågade inte hoppas

Var det försent

för dem nu?

Kärleken

till Honom

är så stark

Att den för henne ut

på okända vatten

Längtan

efter Honom

är så stor

Att hon trotsar

hård sjö

okända djup

Med Hans armar

runt henne 

kan hon

aldrig drunkna

Vill ha Dig

här hos mig

Mina känslor

för dig

är så sanna

så starka

Jag vill inte lyssna

på förnuftets röst

Fast jag

kanske borde

Drömmer mig bort

Längtar efter något

som kanske

aldrig blir

Fast jag vet

att jag kan landa

så hårt

Det var Han

som först såg

Henne

De närmade sig varandra

försiktigt 

Nyfikenheten blev

till något mer

Något oundvikligt

omöjligt att stå emot

Han fick henne

att känna sig vacker

Speciell och åtråvärd