24 jan kl 12:24, 2008
Skrivet av analytisk under kategorin Blandat | 0 Kommentarer |
Permalink
Men den grundläggande förmågan att våga leva passionerat är något vi lär oss - eller vänjer oss av med - redan i barndomen.
Barn som utsätts för övergrepp eller känslokyla i större eller mindre grad försöker ofta isolera sig från denna smärtsamma känsla av att bli svikna. De gör sig immuna mot avvisanden och de undviker så gott det går att bli sårade igen.
Dessa försvarsmekanismer upprätthåller vi hela vuxenlivet. Och det betyder inte bara att det är svårt att identifiera ett destruktivt förhållande - och därför stannar kvar i det - utan också att vi inte utnyttjar ett potentiellt givande förhållande för att vi inte vågar öppna oss.
Men det är aldrig för sent att ta tag i barndomens smärta. En metod är t ex att vara hudlöst ärlig gentemot partnern - även om vi blottar oss. Bemästrar vi det har vi gett oss själva möjlighet att få ett passionerat liv.
Samtidigt måste vi varje dag komma ihåg att ett förhållande är som en blomma. Den måste skötas - och trivs bara om den får näring (innehåll), sol (uppmuntran) och inte minst vatten (ärlighet och utbyte av känslor).
Hanna Pedersen, I Form.
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/analytisk/entry/försvarsmekanismer_som_gör_att_man
