

21 sep kl 20:53, 2008
En höst tog jag in mina får varje natt. De gick lösa på dagen. Jag brukar ropa in fåren genom att ropa:
Bääää.
En mörk kväll gick jag ut och ropade bäääää. bääääää. bääääää.
Det var en stilla natt med hög klar luft. Ljudet hörs långt. Jag bor nära en liten by men själv bor jag i skogen. Dvs man kan höra byn men inte se den.
Över skogen hör jag då helt plötsligt:
Tudeluu är det duu?
Jag höll på att garva ihjäl mig. Jag kunde ju knappast ropa bääääää en gång till. Och vem var det hon väntade på?
Så jag gick in och väntade en halv timme innan jag vågade mig ut igen. Och ropade in mina får.
Om den ropande damen fick in sin hemliga älskare eller vem det var fick jag aldrig reda på.
Synd du inte bräkte riktigt brunstigt och fick veta.
Skrivet av liberum-weto den 21 september, 2008 kl. 20:59 #
WOW! :-)
Skrivet av JenJen den 21 september, 2008 kl. 22:14 #