Att vara lärare i dagens grund- och gymnasieskola är inte alltid roligt när omdömen och betyg ska ges. Alltför ofta når elever inte nå upp till godkända nivåer, vilket i värsta fall resulterar i uteblivet grundskole- eller gymnasiebetyg. Enligt de internationella undersökningarna PISA och TIMSS har elevernas kunskaper försämrats, främst inom matematik, men även inom läsförståelse och naturvetenskap.

Vad är det egentligen som händer med våra ungdomar? Att de drabbats av dåliga lärare och nedskärningar tror jag inte är hela sanningen. År 2007 satsade Sverige som tredje land i världen mest på utbildning efter Island och Danmark, mätt i offentliga medel som andel av BNP (Kostnader för utbildningsväsendet 2005–2009, SCB).

Mycket av många ungdomars tid och engagemang upptas av smartphones, datorer, kommunikation, konsumtion, ett ständigt koncentrationshämmande informationsflöde, samt mindre fysisk aktivitet. Läggs därtill en bristfälligt styrd skola, med otydligt mål och krav, tror jag sanningen närmar sig. Oavsett orsakerna kan vi göra en hel del som förbättrar elevernas studieresultat. Följande är förslag till en pedagogisk strategi:

Trots nya kursplaner är de inte tillräckligt konkreta för att förstås av lärare, elever och föräldrar. Innehållet bör därför konkretiseras för varje årskurs och ämne i grundskolan respektive gymnasiekurs, där det detaljerat i text och med exempel anges vad kurser omfattar i bredd och djup. Kursplaner med ett detaljerat centralt innehåll och entydiga kunskapskrav, som eleverna löpande utvärderas och formativt bedöms emot, lägger grunden för en rättvis utbildning. Med ett tydligt innehåll slipper lärarna dessutom fundera på vad som ingår i kurserna och kan ägna tid och kraft åt undervisning.
Liksom elever utan ett godkänt betyg från grundskolan inte får gå vidare till gymnasiet, bör elever som inte blir godkända på nationella prov i årskurs 3 och 6 oftare rådas till omgång av årskurs. Brister i tidigare årskurser kan ha orsaker som är svåra att kompensera för med stödåtgärder och att då gå vidare kan bli förödande för resten av skoltiden. Även omgång av årskurs 9 som alternativ till introduktionsprogrammet bör diskuteras. På gymnasiet bör elever med många underkända betyg starkare rådas till omgång eller omval, liksom att överliggande kurs inte får påbörjas innan underliggande är godkänd.
Sedan grundskolan avskaffade allmän och särskild kurs i matematik har duktiga elever blivit färre då de gynnas av nivågruppering. Liksom skolans val idag används för stöd, bör elevens val kursutformas för elever som vill fördjupa sig i matematik inom ramen för kursplanen. Matematik har här en särställning, eftersom kunskaperna grundläggs under lång tid och är viktiga för fortsatta studier.
Enligt många studier utvecklas lärare i sin yrkesroll via Learnig studies, d.v.s. genom att besöka varandras lektioner och lära av varandra, vilket bör bli en del i den årliga kompetensutvecklingen.
Skolledare och rektorer är viktiga för den pedagogiska utvecklingen, enligt bl.a. Skolinspektionen, varför de bör ha pedagogisk erfarenhet från det stadium de leder. På den österrikiska gymnasieskolan i Jenbach Brogårdsgymnasiet har kontakt med, undervisar rektor, vilket dessutom gör honom naturligt delaktig i det pedagogiska arbetet.
Många elever har dålig studieteknik och ovana vid att själva öva på moment de har svårt för eller inte hinner med i skolan. Elever bör därför tidigt tränas i att ta ansvar för sina studier via enkla läxor, såsom multiplikationstabeller, räkning, läsning, glosor, sångtexter och faktainlärning i olika ämnen, vilket dessutom befäster allmänbildning och tränar arbetsminne och koncentration.
Undersökningar (Den lärande hjärnan, Torkel Klingberg) visar att elever som spelar ett instrument lyckas bättre i skolan. Förutom det roliga i att musicera, verkar koncentration i samband med regelbundet övande stärka arbetsminne och inlärningsförmåga. Varför inte låta musikskolan undervisa alla elever i årskurs 3 i ett instrument, som på 1970-talet? Har vi råd att ge elever en dator bör vi ha råd med en blockflöjt (50 kr) eller enklare stränginstrument.
Konditionsträning påverkar även hjärnan positivt (Torkel Klingberg). Eftersom elever rör sig allt mindre bör skolan kompensera för detta med exempelvis ett par konditionspass per vecka i alla årskurser, antingen på idrottslektioner eller på utökad schematid.

Att år efter år tvingas ge elever underkända betyg är nästan lika destruktivt för läraren som för eleven som blir underkänd. Därför måste vi ständigt utveckla och prova strategier som inte bara ökar antalet godkända elever, utan som även utvecklar eleverna så att deras hågkomst och utbyte av skoltiden blir något verkligt positivt. Att få lyckas med detta är kärnan och drivkraften i det framtidsdanande läraryrket.

Anders Andersson, lärare på Brogårdsgymnasiet

Kategori: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]

Karlstads friskolor utarmar grannkommunerna

Skrivet: 17 november kl. 20:20

Länk till artikel i NWT 2011-11-11:

http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1000582.ece

Kategori: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]

Låt visioner utan prestige styra utvecklingen

Skrivet: 2 oktober kl. 17:10

Länk till artikel i NWT 2011-09-30:

http://www.nwt.se/asikter/debatt/article977356.ece

Kategori: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]

Större möjligheter med Bergslagen

Skrivet: 16 augusti kl. 19:14

Länk till artikel i NWT 2011-08-11:

http://www.nwt.se/asikter/debatt/article949032.ece

Kategori: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]

Utveckla Bergslagsområdets infrastruktur

Skrivet: 16 augusti kl. 19:09

Länk till artikel i NWT 2011-07-28:

http://www.nwt.se/asikter/debatt/article942362.ece

Länk till ledare i NWT 2011-08-12 som kommenterar ovanstående artikel:

http://www.nwt.se/asikter/ledare/article949756.ece

Kategori: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]

Gymnasium och näringsliv i samverkan

Skrivet: 16 augusti kl. 18:42

Kristinehamns Teknik- och Innovationscenter bör snarare bli ett Utbildnings- och Näringslivscenter, som förutom gymnasieutbildningar även inrymmer NäringslivsSamverkan, Stål & Verkstad, kommunens skolkansli, samt på sikt kanske också Arbetsförmedlingen.

Synpunkterna teknikföretagen i Kristinehamns näringsliv redogör för i ett dokument till kommunstyrelsen kring etablerandet av ett Teknik- och Innovationscenter (ToI) är intressanta, bl.a. skriver de att det bör drivas som en separat enhet inom skolförvaltningen, men med stor samverkan med övrig gymnasie- och vuxenutbildning.

Inledningsvis kan man fundera på vilka utbildningar som ska ingå i begreppet ToI. Namnet antyder tekniska utbildningar, men även restaurang- och livsmedelsprogrammet liksom Vård- och omsorgsprogrammet är tänkta att ingå i åtminstone den nya byggnaden. Även Brogårdsgymnasiets El- och Teknikprogram kan ingå i begreppet ToI, liksom Naturvetenskapsprogrammet, varifrån flertalet till civilingenjörsutbildningarna rekryteras. Även Handels- och administrationsprogrammet har starka kopplingar till näringslivet, om än inte det tekniska.

Exempel på tekniskt renodlade gymnasier är det fria Curt Nicolin gymnasiet i Finspång, som ägs gemensamt av kommunen och regionens industri och har det studieförberedande Teknikprogrammet och de yrkesförberedande programmen Industri och El. Scanias industrigymnasium i Södertälje har programmen Teknik och Industri, samt anställer och garanterar eleverna sommarjobb. ABB:s industrigymnasium, som ägs av lärarna och finns i Västerås, Ludvika och Sala och garanterar eleverna utlandspraktik, har både de studieförberedande programmen Teknik och Natur, samt yrkesförberedande El.

Vi som är verksamma i Kristinehamn bör ta fasta på goda idéer och erfarenheter och utveckla skolan och samarbetet med yrkes- och näringslivet utifrån våra förutsättningar. På flera gymnasieprogram finns fungerande programråd och APU/APL, vilket även kan etableras för samtliga studieförberedande program; kontakter med yrkes- och näringsliv ökar ofta motivationen för studier och yrkesval. Även kontakter med skolor i andra länder finns och utvecklas. Samarbeten med närings- och yrkesliv finns dessutom via Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege och på sikt Servicecollege.

Istället för att separera tekniska- och yrkesförberedande utbildningar från övriga gymnasiet bör vi ta fasta på styrkan i ett gymnasium med breda utbildningar och kompetenser och utifrån detta via programråden och collegekoncepten utveckla kontakterna med omvärlden. Det är just bredden, storleken och mångfalden som skapar vitaliteten, lockelsen och möjligheterna till det nytänkande som jag tror lägger grunden för en framtidsinriktad dynamisk skola.

Min förhoppning är därför att den nya gymnasieenheten kommer att förläggas nära (på Jakobsbergsskolans tomt) och formellt bli en del av Brogårdsgymnasiet. Enheten, som bör få det mer betecknande namnet Utbildnings- och Näringslivscenter (UoN), inrymmer förutom gymnasieutbildningar gärna också NäringslivsSamverkan, Stål & Verkstad och kommunens skolkansli. Närheten mellan dessa organ och verksamheten i övrigt ökar chanserna till utvecklande och spännande möten och ger mening åt begreppet UoN. På sikt kanske också Arbetsförmedlingen förläggs dit. Dessutom finns lokaler för t.ex. programråden, collegekoncepten och skolnämndens möten.

Kristinehamn har nu alla möjligheter att skapa en unik och framtidsinriktad gymnasieorganisation. Enligt teknikföretagens skrivelse till kommunstyrelsen finns stora förutsättningar för att bedriva utbildning i samverkan med det lokala näringslivet, där även bl.a. handel, service, turism och offentlig sektor ingår. Som grädde på moset är teknikföretagen dessutom beredda att bidra till en riksrekryterande spetsutbildning utöver det ordinarie gymnasieutbudet. Här kan t.ex. Tågab bli en intressant samarbetspartner kring en gymnasial utbildning (El, Teknik, Industri) med anknytning till järnväg, vilken saknas i Sverige. Möjligheterna är alltså många för det framtida Brogårdsgymnasiet.

Kategori: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]

Gör Teknik och Innovationscenter till en del av Brogårdsgymnasiet

Skrivet: 18 maj kl. 22:33

I den nyligen presenterade utredningen av skollokaler i Kristinehamns kommuns förordas att ett Teknik och Innovationscenter (ToI) lokaliseras till området kring gamla badhuset. Utredningen, som är gjord av det internationella teknikkonsultföretaget SWECO, diskuterar inte några alternativa placeringar av ToI, t ex i anslutning till Brogårdsgymnasiet.

SWECO-arkitekten Lotta Andersson, som deltagit i utredningen, säger att de bedömt att området där Jakobsbergsskolan idag ligger inte är lämpligt, dock utan att ange några skäl. Stadsarkitekt Torbjörn Gustafson menar emellertid att det är fullt möjlig att förlägga ToI dit, eventuellt med en justering av Prästgatans dragning.

Om ToI byggs där utredningen föreslår riskerar Kristinehamn att liksom idag får ett studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasium med skilda organisationer och litet pedagogiskt utbyte.

ToI bör bli en del av Brogårdsgymnasiet och därför placeras så nära detta som möjligt. Flertalet argument talar för detta:

Geografisk uppdelning i studie- och yrkesförberedande är förlegat både i yrkeslivet och i skolan.

Gemensamma lärarkollegier ger nya möjligheter och vitaliserar och stimulerar pedagogiska diskussioner.

Fler program och elever gör skolan intressantare och mer dynamisk.

Med en gemensam större organisation underlättas schemaläggning, personal- och lokalutnyttjande, ges eleverna större möjligheter att välja kurser, samt reduceras kostnader för administration.

Antalet gymnasieelever kommer under de närmaste åren att plana ut till omkring 650, varav kanske netto 50 läser i andra kommuner. Till detta kommer knappt 200 vuxenstuderande, samt eventuellt några elever på ett fjärde år och studerande på yrkeshögskola. Totalt omkring 800 elever/studenter, vilket är lagom för en organisation.

Med en organisation kommer Teknikcollege, där idag Industriprogrammet på Presterud och Teknikprogrammet på Brogårn’ ingår, att hamna på samma ställe med kreativa samarbetsmöjligheter med övriga program.

Samverkan med näringslivet kan beröra alla typer av program.

Kort avstånd till resecentrum.

Att det internationella teknikkonsultföretaget SWECO inte diskutera dessa pedagogiska och organisatoriska hänsynstaganden i utredningen är besynnerligt. Möjligen kan det bero på inga lärare ingått i den panel de intervjuat inom ramen för utredningen, varför det är viktigt att debatten inte låser sig vid utredningens förslag.

Istället ser jag framför mig ett Teknik och Innovationscenter på Jakobsbergsskolans vackra åtomt, där den lika vackert snidade träskolan kanske bevaras som en kreativ utsmyckning i det nya komplexet. Möjligen var det först i projekteringsstadiet av detta gränsöverskridande framtidsbygge teknikkonsultföretaget SWECO skulle ha engagerats, för kompetens i pedagogisk organisering och stadsplanering finns ju i Kristinehamns kommun.

Kategori: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]

Svenska elever dåliga i matematik

Skrivet: 25 januari kl. 23:45

Länk till NWT-Debatt 2010-01-15: http://www.nwt.se/asikter/debatt/article643591.ece

Kategori: Blandat | Permalink | Kommentarer [1]

Kristinehamns Teknik- och Innovationscenter bör snarare bli ett Utbildnings- och Näringslivscenter, som förutom gymnasieutbildningar även inrymmer NäringslivsSamverkan, Stål & Verkstad, kommunens skolkansli, samt på sikt kanske också Arbetsförmedlingen.

Senaste inläggen

Navigering

Sidvisningar idag: 69

må	ti	on	to	fr	lö	sö
« maj 2013
		1	2	3	4	5
6	7	8	9	10	11	12
13	14	15	16	17	18	19
20	21	22	23	24	25	26
27	28	29	30	31

Idag