Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Huggorm
Nu när det är sommar så ökar faran för att våra fyrbenta vänner skall bli ormbitna. Hundar är nyfikna av naturen och vill gärna lukta på sådant som rör sig/ligger på marken. Detta kan få otrevliga följder om ormen hinner hugga.
För många år sen blev min första hund ormbiten. Hon tillhörde rasen pyreneérhund och hon hade en väldigt stor och tjock päls vilket hindrade mig från att se direkt att något hade skett. Så det var inte förren framåt kvällen, flera timmar senare efter det att hon blivit biten, som jag upptäckte att hon låg helt stilla och tittade med ledsna ögon på mig. Jag undersökte henne då och hittade en rejäl svullnad under halsen på henne och tog henne direkt till veterinär där hon fick kortison. Hon klarade sig bra, men värt att tänka på är att alla hundar inte har samma tur. En del kan till och med vara överkänsliga mot ormgiftet och i värsta fall dö av bettet.
Därför tänkte jag nu ge lite information om just ormbett på hundar som kan vara bra att veta om.
När huggormen biter injicerar den samtidigt olika giftiga substanser. Giftet kan ibland påverka blodets levringsförmåga och skada blodkärlen. Någon timme efter efter bettet har den bitna kroppsdelen hunnit svullna upp till nästan dubbel storlek och är mycket smärtande. Tittar vi noga kan vi se märken efter tänderna. Det kan vara svårt att se, dels på grund av hundens päls, och dels på grund av att huden vid det här laget ofta är rejält missfärgad runt bettet.
En del hundar klarar ormbett relativt bra, medan andra kan bli mycket sjuka, med påverkan på inre organ och hjärta. Det förekommer till och med att hundar dör till följd av ormbett, även om det är ovanligt. Hur illa ett ormbett drabbar beror på hur mycket gift ormen hunnit spruta in i vävnaden. Mängden gift som injiceras kan aldrig mätas i efterhand. Här kan hundens storlek vara av betydelse. Det kan också spela roll vart bettet har tagit. De hundar som blir bitna i ett ben mår ofta sämre än den hundar som blir bitna runt nosen.
En hund eller människa som blir biten av en huggorm rekomenderas att röra på sig så lite som möjligt. Absolut vila ska råda, bland annat för att minska att giftet sprids vidare ut i kroppen. Håll din hund så stilla som möjligt och uppsök snarast en veterinär. Du ska inte snöra åt tassen/benet i hopp om att giftet inte sprider sig. Inte heller ska du göra som i gamla västernfilmer, försöka suga ut giftet. Det säger sig dock självt att det är lättare att följa rådet om man har en t.e.x. chihuahua än en Grand Danois. Därför är det att rekomendera att alltid ha mobiltelefonen med sig ut så man kan ringa efter hjälp om olyckan skulle vara framme.
Om du bor långt ifrån en veterinär, kan du efter överrenskommelse med en veterinär, ha kortisontabletter till hands för att ge första hjälpen vid ett ormbett. Kortinsontabltter ges däremot inte längre rutinmässigt till alla ormbitna hundar. Det måste påpekas att om hunden ges kortison måste den ändå hållas i absolut stillhet och veterinär måste uppsökas så fort som möjligt!
Återgett ur boken Stora Boken om Hundens Hälsa, som kan lånas på närmaste bibliotek eller köpas bland annat på Bokus. Boken kostar bara 145 SEK och kan vara en bra investering i sin hunds hälsa.
"Kan en hund få ont i halsen? Varför hostar min hund? Kan jag smitta hunden med min förkylning? Eller tvärt om? En nybliven hundägare har tusen frågor - fast sällan redan första veckan. Funderingarna kommer efter hand som det händer saker med hunde..."
Postat i: Hund Permalink Kommentarer [0]
Ur GD.se
"I måndagskväll vid 17:30-tiden var en 58-årig man ute och gick i ett grönområde vid Söderskolan i Björksätra. På avstånd såg han hur en 23-årig man plågade sina två hundar.
23-åringen hade hängt upp ett rep och lurade sina hundar att hoppa upp mot repet där de då fastnade i en tång med strypsnara och blev hängande.
58-åringen gick fram till mannen och bad honom att sluta plåga hundarna, han fotograferade sedan både djuren och mannen. 23-åring svarade med att bli arg och hota mannen till livet. Han vred om armen på 58-åringen och slet kameran ur hans hand och raderade bilderna. Därefter slängde han kameran i marken. 58-åringen följde dock efter den yngre mannen till hans hem och kunde på så sätt identifiera honom. 23-åringen är nu misstänkt för olaga hot, misshandel, skadegörelse och djurplågeri."
Tyvärr är det troligast att han blir utan straff för gärningen. Sveriges lagar är ett skämt.
Postat i: Hund Permalink Kommentarer [1]
- Avocado
- Blågröna alger
- Choklad
- Lök, inkl Vitlök
- Macademianötter
- Vindruvor/russin
- Xylitol (sötningsmedel)
Dessutom ska man aldrig ge av sin egen medicin till hunden. Värktabletter som innehåller paracetamol, som exempelvis Alvedon, ska aldrig ges till hund vid smärta. Detta för att hundar inte kan bryta ner ämnet paracetamol i kroppen och det riskerar att stanna kvar och förgifta hunden. Den enda värkmedicin för människor som "mina" veterinärer sagt är okej att ge till hundar är Magnecyl.
Vid minsta tveksamhet om vad som är lämpligt att ge hunden eller ej - eller om hunden fått i sig ett okänt ämne av misstag - tveka aldrig att ringa en veterinär. Bättre en gång för mycket än en gång för lite!
Postat i: Hund Permalink Kommentarer [0]
Hundägare misstänkt för djurplågeri
En hundägare misstänks för djurplågeri efter att upprepade gånger ha slagit och sparkat sin hund.
Händelsen inträffade under fredagskvällen på Nygatan i Växjö där den berusade mannen gick med hunden. Ett vittne larmade polisen som omhändertog mannen för tillnyktring. Även hunden fick vila ut innan båda senare kunde lämna polishuset.
Postat i: Hund Permalink Kommentarer [0]
I Smålandsposten idag går att läsa följande:
"Hundratals katter i en liten lägenhet, halta hästar som fått stå utan vatten och slagna och sparkade hundar. Hittills i år har över 100 svenskar förbjudits att ha djur – och antalet människor som beläggs med djurförbud ökar stadigt.
Misshandel och vanvård är bara några av de många orsakerna till att djurägare fråntas sina djur och förbjuds att skaffa nya.
Antalet förbud ökar hela tiden. 2005 fick 124 personer djurförbud, förra året var siffran 192. Håller trenden i sig för 2011 kommer över 200 personer att beläggas med djurförbud i år."
Fler brutala djurägare eller har medvetenheten om djurens rättigheter ökat i samhället?
Om orsaken är den sistnämda är det jättebra tycker jag och hoppas också på att ännu fler blir medvetna om hur djuren runtomkring har det.
Postat i: Nyheter Permalink Kommentarer [1]
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
Ni har tänkt på fästingskyddet i år? Jag har gjort det. Inte ett år till som jag mina hundar drabbas av någon av de färstingburna sjukdomarna.
Två av mina änglar har varit drabbade och med hög feber, tappad aptit, stelhet och hälta som följd. Nuffen drabbades nån gång under fjolåret i fjol. Hans enda symtom var hälta. Inte nåt annat symtom. Därför kom han för sent till veterinär och har fortfarande problem med hälta på frambenen. Hälta som uppstår i samband med en borreliainfektion kan nämligen bli kronisk. Bara den vetskapen bör vara tillräcklig för att skydda sin hund.
En annan viktig detalj är ekonomin. Expot till exempel kostar bara några hundralappar att köpa på Apoteket. Mottagningsavgiften hos veterinären, blodprovet och medicinen (både smärtstillande och antibiotika) kostade mig tillsammans runt 2000.
Här följer lite info om sjukdomarna:
Ehrlichios
Ehrlichios orsakas av bakterien Anaplasma phagocytophilum. Bakterien förökar sig i de vita blodkroppar som kallas granulocyter och sjukdomen kallas därför granulocytär ehrlichios. Detta för att skilja den från en annan variant av sjukdomen som förekommer utomlands. Den sjukdomen orsakas av bakterien Ehrlichia canis som angriper en annan typ av vita blodkroppar som kallas monocyter. Sjukdomen som kallas monocytär ehrlichios sprids av en annan typ av fästing som normalt inte finns i Sverige, nämligen den bruna hundfästingen. Hundar som semestrar i södra Europa kan dock drabbas.
Granulocytär ehrlichios upptäcktes på hund och häst i slutet av 80-talet. För några år sedan upptäcktes sjukdomen även hos människa. I ett mycket akut skede kan man i mikroskop med speciell färgning se s.k. inklusionskroppar i de infekterade vita blodkropparna. Sjukdomen kan ge mycket olika symptom. En del hundar blir akut sjuka med hög feber, trötthet och upphörd aptit. Stelhet, hälta, ont i lederna och vinglighet förekommer också, liksom mag-tarmstörningar. Genomgången infektion kan ge kvarstående långvarig trötthet.
Borrelios
Borrelios orsakas av bakterien Borrelia burgdorferi. Symptomen som ses är feber, trötthet nedsatt aptit, hälta, stelhet, svullna och ömmande leder. Även hjärtpåverkan med rytmstörningar och nervpåverkan med bl.a. ansiktsförlamning har setts. Njurskador finns också beskrivet. Hos djur anses sjukdomen ha ett mer långsamt och kroniskt förlopp än hos människa. Den typiska hudrodnad som breder ut sig från bettstället som ses hos människa ses inte hos hund.
TBE – fästingburen hjärnhinneinflammation
Ytterligare en fästingburen sjukdom har påvisats i Sverige på hund. Den orsakas av ett virus och smittan överförs direkt vid bett, inte som vid de andra sjukdomarna där det tar ett antal timmar. TBE är mycket ovanligt på hund. Ett fall påvisades 2001 i Sverige och ytterligare ett fall beskrevs på 1960-talet. Till människa finns vaccin mot TBE men inga godkända vaccin finns till djur.
Mer info hittar du här:
Fästingburna sjukdomar - Vovve Artikel
Ta hand om dig och fyrbenta vän!
Postat i: Hund Permalink Kommentarer [1]
Ibland har det hänt att jag läst på olika hundforum där hundägare ställt frågor om relativt allvarliga symtom hos sin hund istället för att ringa till en veterinär. Någon gång har det hänt att hundägaren inte ringt veternären först, inte ens när dennes hund uppvisat tydliga symtom på magomvridning.
Magomvridning är ett mycket allvarligt sjukdomstillstånd och om hunden börjar uppvisa dessa symtom så finns det ingen tid att avvakta på, varje sekund är dyrbar är om vill försöka rädda hundens liv! Alltså det gäller att så fort som det bara är möjligt, om det så än råkar vara mitt i natten, ta sig till närmaste djursjukhus!
I maj 2003 drabbades en av mina numera änglahundar av magomvridning. Klockan var runt 2 på natten när jag vaknade av att han vandrade runt, runt och inte kunde komma till ro. Först trodde jag att han bara hade blivit dålig i magen och var tvungen att gå ut. Klev upp för att ta ut honom men såg du hur magen hade börjat bli rund på honom. Uppfödaren hade varnat mig några år innan för att magomvridning var en vanligt förekommande sjukdom hos dobermann, så jag förstod genast vad det handlade om.
Problemet som nu uppstod var att Växjö Djursjukhus dit jag annars brukar gå om något av djuren blir sjuka, inte har jour längre än fram till kl 21:00. Övriga tider på dygnet hänvisas man till Regiondjursjukhuset i Helsingborg eller Läckeby Djursjukhus utanför Kalmar.
Helsingborg var att direkt glömma, minst 25 mil ner. Läckeby runt 15 mil från min ort räknat. Jag ringde veterinären där och hon bad mig omgående att komma med honom. Men sa hon, räkna inte med att han klarar av det. Jag tänkte jag måste chansa ändå, dör han på vägen dit har jag åtminstone gjort vad som stått i min makt att göra för honom.
Jag tror inte jag någon gång tyckt att vägen mellan Växjö och Kalmar varit så otroligt lång som denna natt. Milen sneglade sig fram och jag tittade mer än gång nervöst i backspegeln för att se om han fortfarande levde där bak. Efter nästan 2 timmar från det jag startade hemifrån, är jag nästan framme i Kalmar och då ringer veterinären upp och frågar hur långt jag hunnit. Jag uppger min plats där jag befinner mig och hon ger mig fortsatt vägbeskrivning ut till Läckeby.
När vi äntligen når målet ser jag att han fortfarande är vid liv och jag tar ut honom ur bilen för att gå in med honom på mottagningen. Nu kan jag se hur svullen magen är på honom. Han ser ut som en högdräktig tik som ska föda vilken dag som helst och han andas tungt och blicken ger tydliga indikationer på att han har extremt ont.
-Han klarade av det alltså efter så lång tid, konstaterade veterinären när hon tar emot oss, ni har haft tur. Veterinären sätter en kanyl i magen på honom för att hjälpa honom att få ut en del av gaserna och strax efter rullas han in för operation. -Jag ringer sen, säger veterinären, när vi är färdiga på op. Men hans hjärta är hårt ansträngt, han är 10 år gammal och vi kan inte lova något.
Vägen hem var nog tusan ännu drygare. Jag satt och var hur övertugad som helst om att snart ringde hon och då skulle hon ge mig beskedet att han inte längre fanns. Runt 8.30 får jag äntligen beskedet. Han klarade av operationen, han lever, men krisen är inte över riktigt än. Men hon hör av sig om det tillstöter något, annars ber hon mig ringa upp efter ronden senare på förmiddagen nästa dag. Hon höres inte av och nästa förmiddag får jag veta att krisen är över, hjärtat slår normalt på honom igen och jag kan hämta hem om ytterligare några dygn.
Så avslutningsvis: Vänta aldrig om din hund drabbas. Det gäller liv eller död!
Här nedan återger jag ett par länkar där du kan läsa mer om sjukdomen. Bland annat om symtom, prognoser, behandling, att tänka på, förebyggande och mycket mer värdefull information.
Postat i: Hund Permalink Kommentarer [1]
För er som är intresserade av att läsa om vargen - våra hundars förfader - vill jag gärna puffa för boken Vargen - den jagade jägaren. Författare Henrik Ekman.
"I över 100 år var vargen i princip utrotad i Sverige. Men i slutet av 1970-talet upptäcktes plötsligt spåret efter en ensam varg. Och när de första valparna föddes i Nyskoga i norra Västmanland for Henrik Ekman dit som reporter för Svenska Dagbladet - och blev då hopplöst faschinerad av detta djur.
I Vargen - den jagade jägaren, berättar han om vargen - toppredatorn - som forskarna lärt känna under de senaste årtiondena. Vi får veta hur den lever sitt liv, hur lik oss människor den är och hur en bruten näringskedja återupprättats i skogarna när vargen åter finns där.
Han berättar också om människans långa förföljelse av vargen och om hur den i myter, sagor och tro varit synonym med det onda. Den gamla synen på varg påverkar såväl dagens rovdjurspolitik som allmänna uppfattningar om vargen.
Allt varvas med bilder av vilda vargar och starka naturskildringar av HEnrik Ekmans egna möten med varg. Dramatiken är ständigt närvarande men också ödmjukheten inför det vilda i vår natur."
Trevlig läsning och glad midsommar. :-)
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
En liknande sån här såg jag på en bil idag.
Jag tänkte jag med ska skaffa en sån till min bil.
Postat i: Hund Permalink Kommentarer [4]
Den här boken vill jag varmt rekomendera till alla som planerar eller som redan har en liten valp hemma. Gammal eller ny hundägare, den passar båda grupper.
Jag fick ett ex. med mig hem av min förra dobermanns uppfödare när jag köpte honom 1993, och boken är helt klart mycket läsvärd.
Ur boken:
"Att få en valp i huset är som att få en ny familjemedlem. En kort men intensiv period som "småbarnsförälder" börjar. Trygghet är A och O för den lilla valpen, och här får man veta hur man med varsam och kärleksfull hand kan få valpen att utvecklas till en egen och unik personlighet, tack vare ett minimum av krav och bestraffningar.
Den här boken vänder upp och ner på många invanda föreställningar vad gäller vård och fostran av valpar.
Särskilt intressant för
nyblivna hundägare och andra hundintresserade - unga som gamla. Används i kurser.
Ny reviderad upplaga. (Tidigare utkommen på annat förlag.)
Mickie Gustafson är medarbetare i Hundsport där hon har en stående spalt. Hon är psykolog och arbetar med utbildning och relationer för både människor och hundar och har tidigare skrivit flera hundböcker."
Lycka till! :-)
Postat i: Hund Permalink Kommentarer [0]
Förr eller senare kommer du att drabbas av kommentarer som är väldigt argsinta. Det finns en del aggressiva internetanvändare som får utlopp för sin ilska genom att avreagera sig bakom sitt till synes anonyma tangentbord.
Sådan här kommentarer kan man hantera på olika vis. Det bästa är att - i den mån det behövs - svara trevligt och konstruktivt. Är det för vansinnigt är det bara att försöka ignorera det och inte ta det till sig det. Att gå till motattack är det värsta man göra, för det är som att försöka släcka en eld med bensin.
Personliga påhopp och ärekränkningar är vardagssaker på nätet. De allra flesta som skriver sådant här skulle aldrig våga säga det till dig i telefon eller direkt till dig. Ha det i åtanke. Om du väljer att svara, skriv inte ditt svar direkt utan fundera en stund på det så riskerar du inte att ångra dig. En felaktig motkommentar kan leda till att du får ännu fler.
Tyvärr finns det inget botemedel mot det här - det finns alltid en klick surfare vars enda hobby är att bete sig illa. Lär dig att strunta i det."
Personlig reflektion: Grova påhopp av personer som inte ger sig skall självklart anmälas.
Slutcitat: Ta ansvar för ditt eget handlande på nätet och skyll inte ifrån på andra om du själv börjat uppträda illa. Ett fel ger inte automatiskt två rätt. Virtuella möteplatser blir vad vi användare gör dem till.
Postat i: Moderering/Passagen Permalink Kommentarer [2]
Livmoderinflammation, eller pyometra som sjukdomen kallas på fackspråk, drabbar väldigt ofta tikar, särskilt äldre, och är en av de vanligaste orsakerna till att tikägare måste utnyttja sin djurförförsäkring. Pymometra kan drabba tikar i alla åldrar, men vanligast är att den drabbr äldre tikar. Antingen i samband med löp eller ca 2 månader efter avslutat löp.
Det är en lömsk sjukdom som hastigt kan blomma upp, men den kan också utvecklas sakta över flera löpcykler. Livmodern varfylls och sjukdomsförloppet kan gå fruktansvärt snabbt. Om inte tikägaren reagerar fort och hunden kommer till veterinären kan livmodern till slut spricka och innehållet läcker ut i bukhålan vilket i sin tur leder till bukhinneinflammation och hunden kan i värsta fall dö.
Mer fakta att läsa om sjukdomen finns på Agrias hemsida, som ni kan finna om ni klickar på den rödmarkerade texten.
I Nikes fall är jag säker på att det rörde sig om en långsam utveckling av livmoderinflammation. Redan på julafton när hela släkten samlades för att fira jul, så fanns det tydliga tecken på att allt inte stod rätt till. Teddie, min newfoundlandshane, började nämligen uppvakta Nike enligt konstens alla regler, trots att det var några månader sen som hon avslutade förra löpet. Han blev alldeles till sig, uppförde sig ungefär som om hon höglöpte. Eftersom han reagerade på samma sätt (tiken luktar för hanen nästan likadant vid löp som vid livmoderinflammation) när min egen tik Ayla drabbades för 2 år sen, så varnade jag min mor om att något inte stod rätt till, och att hon borde ta henne till veterinären för en koll.
Men eftersom Nike var pigg och kry som hon brukade vara togs inte varningen på allvar. Sen hände inget mer och jag började nu tro att han blivit lite väl hormonstinn. Jag tänkte att det hade ju funnits en del tikar som löpt i grannskapet så kanske var var det därför som han blev så stissad av henne.
Tiden gick och för 1½ månad sen var mamma på besök med henne igen. Samma visa nu. Teddie började genast uppvakta henne och försökte med alla medel att para henne. Jag tänkte att nej, jag måste gå till veterinären och låta kastrera honom, så där kan han ju inte hålla på. Så fel jag hade, så fel vi alla hade. För nu i påskhelgen slog inflammationen ut i full blomning och olyckan var ett faktum.
Det är så lätt att vara efterklok. Tiden kan inte vridas tillbaka hur gärna man än vill att det skulle kunna gå i såna här fall. Hade vi tagit Teddies beteende på fullt allvar, då hade troligen Nike levt nu. Det grämer mig. Mycket.
Jag vill härmed sända ut en liten varning till alla tikägare som eventuellt någon gång drabbas av att en hane börjar uppvakta tiken trots att hon inte löper. Särskilt om han normalt sett aldrig brukar göra det. Ta genast hunden till veterinären och gör en undersökning på henne. Säkrast är att låta kastrera henne i förebyggande syfte även om sjukdomen inte har hunnit blossa upp. Ta alla varningar på fullaste allvar. Hellre att besöka veterinären en gång för mycket än en gång för lite. Detta hade kunnat rädda Nikes liv. Och kanske det kan rädda just din hunds liv också om olyckan är framme.
Postat i: Hund Permalink Kommentarer [0]
Efter 44 år på tronen som Sveriges mest populära hundras, har schäfern nu petats från tronen. Den nya vinnaren är Labrador retrievier.
Ska bli intressant att se hur länge labben kommer sitta kvar som Sveriges mest poulära hundras. :-)
Källa: SvD
Postat i: Hund Permalink Kommentarer [0]