Ensamma mamman
Sitter här i stearinljusets sken och funderar på den här serien om "Ensamma mamman", har alltid tyckt att hon är väldigt lättirriterad och skriker och gormar på sina barn. Nu när våra barn kommit upp i tonåren så börjar jag förstå henne bättre och bättre. Tex det här med smulor har jag aldrig upplevt som ett bekymmer, men nu när barnen också lärt sig att ta en macka efter skolan, så börjar mitt humör också haka upp sig på, (just det) smulor! Inte bara smulorna blir kvar efter ett mackrace, utan också en kladdig smörkniv och använd osthyvel med ostrester. Visst är det konstigt att det ska vara så svårt att torka upp smulorna, lägga smörkniven och osthyveln  i diskmaskinen ;O)

Fast idag ska sonen ha en extra stjärna, dottern gillade inte maten som serverades idag, utan lämnade det mesta på tallriken i protest. Så han tog och dukade av hennes tallrik och såg till att resterna hamnade i komposten och tallriken i diskmaskinen! Alltid en början!



Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [1]