annika-borgs blogg

Det är bara att konstatera: det går inte längre att begripa vad som sker inom Svenska kyrkan, eller åtminstone vad som sker och tänks ut i vissa av dess maktskikt.

I det senaste numret av Kyrkans tidning kan man läsa att det snart kommer ett så kallat biskopsbrev (ett slags dokument med vägledning i teologiska och själavårdsmässiga frågor) om att man i princip inte ska döpa asylsökande, som söker kyrkan för detta. Man ska neka dop för att det kan väcka förhoppningar hos den asylsökande om att få stanna i Sverige som inte infrias, och för att det kan ställa till det för människor som till exempel skickas tillbaka till muslimska länder.

Svenska kyrkan vet alltså bättre än de här personerna själva vad som är bäst för dem, ifrågasätter generellt deras vilja att bli döpta och och anser sig dessutom ha både kompetens och rätt att blanda sig i en asylprocess som det ju faktiskt är samhällets sak att sköta. Men samma kyrka kan välsigna att kyrkliga medarbetare gömmer flyktingar. Var finns logiken och reflektionen? Och varifrån kommer denna förmyndarattityd?

Nu är det ju så att kyrkan har sitt existensberättigande bland annat genom att den erbjuder dop. Om det finns en enda glasklar uppgift, så är det denna. 

Jag förutsätter att det finns biskopar i biskopskollegiet som reflekterar teologiskt över dopfrågan och inte ser vägen till dop som något slags kyrklig kontrollinstans där en människas vilja ska ifrågasättas. Kyrkan kan inte vägra en viss grupp människor dop. Biskopsbrevet borde läggas i malpåse.

Enskilda präster kan säkert bedöma det här själva och begripa människors utsatthet, de har nämligen en själavårdskompetens. Fast den kompetens som sägs vara viktig nu hos präster är "kulturkompetens". Jaha.

Det skulle nog också vara fruktbart om andra än de som sysslar med religionsdialog fick göra  bedömningar: anställningen av en imam i Fryshuset var ju ingen teologisk succé och nu menar samma kyrkliga linje att vi ska neka dop. Det är en tankemässig kullerbytta: Stötta andra religioner, och minska anhängarna till den egna. Vad är det som händer?

Dagens andra märklighet inträffade egentligen igår, i SVT:s "Uppdrag granskning". Jag kan inte dra någon annan slutsats än att det är tillåtet för fackföreningsordföranden och fackligt engagerade, och endast dem, att uttrycka sig på följande sätt om människor med utländsk härkomst: "De kommer hit och tar jobben" och "De ska anpassa sig efter det svenska samhället och den svenska modellen". Sverige är bäst och globaliseringen ond, ibland är alltså detta en helt rumsren hållning. 

För övrigt noterar jag att tankesmedjan Seglora smedja, delvis finansierad av Stockholms stift, fortsätter att vara en megafon mot alliansregeringens politik.