annika-borgs blogg

 Några reflektioner lördag:

I veckan fick jag ett mystiskt meddelande från posten om att ett paket hade kommit, "hämta på ditt serviceställe" stod det på pappret. Detta väckte en del frågetecken. Vilket är nu mitt serviceställe? Den trevliga tobaksaffären vid torget, Konsumbutiken på ett annat torg eller postens kontor på en gata en bit härifrån?

Det visade sig vara Konsum, som tydligen precis börjat vara mitt postkontor, men bara för vissa distributörer upplyste en av tjejerna där mig om. För andra försändelser gäller fortfarande tobaksaffären. Och postens eget kontor är numera ett företagskontor. Men jag har ju ett företag, ska jag gå dit ibland då, undrade jag. Vi kunde inte riktigt reda ut det hela, men jag fick i alla fall mitt paket vars innehåll inte var det minsta mystiskt, utan bestod av mina författarexemplar av en lärobok i teologi som jag medverkat i: Kön, teologi och etik. En introduktion.                                                                                       Läs mer om den här: www.studentlitteratur.se/o.o.i.s

Jag vet inte om posten är kundorienterad, men för några månader fick jag ett meddelande om att posten nu skulle förbättra sin service, vilket innebar att jag från och med då skulle få posten på eftermiddagen (runt kl 15-16 sådär). Ganska motsägelsefullt, för vem är sen leverans bättre? Så numera brakar det till i brevlådan framåt 16-tiden. Och så ska jag alltså besöka tre serviceställen istället för ett. Är inte posten en grundläggande samhällsservice som hanterar viktiga uppgifter, där tydlighet och service är A och O? Kanske är det dagens i-lands problem, men ändå inte, när man tänker på det. 

Eftersom jag har tränat idag och har en nymfparakit som just nu dansar i takt till "Sexual Healing" med Marvin Gaye (snurr och steg till höger, snurr och steg till vänster) och visslar på datorns överkant är jag på gott humör i alla fall. Dessutom ska jag på en trevlig middag ikväll. Det var ett tag sedan jag var social utanför hemmets väggar. Jag kan ju inte enbart umgås med fåglar.

Fast en sak till som sorterar under allvar ska jag ändå ta upp: 2009 sålde Nokia Siemens Network ett övervakningssystem till Iran, som användes för att övervaka internettrafiken. Det blev inte så mycket storm om det som det borde blivit. Man slutade dock sälja systemet, men skadan var ju liksom redan skedd. Vad är det med världen? 

Snart behöver jag skaffa en ny telefon, det händer inte ofta. Men jag har tappat den jag har så många gånger denna isiga vinter då man fumlar med vantar och snubblar runt, så den har sprickor och uppträder konstigt, nästan misstänkt. Nu vet jag i alla fall vilket märke det inte blir. Man måste protestera på det sätt man kan, även om det nu är två år senare...