Den presbyterianska pastorn Timothy Keller, vars församling på Manhattan växte i rekordfart efter terrordådet den elfte september 2001, ställde en klarsynt diagnos. Det sker en polarisering. Religionernas renässans åtföljs av en lika stark sekularisering. Det är mitten - de ljumma - som försvinner. 
Representanten för islam, Eboo Patel, som ingått i president Obamas expertråd för religiösa frågor, talade om religionens dubbla roll. Den kan bokstavligt talat vara en bomb, men i lika hög grad en brobyggare.

Patel underströk även vikten av att lyfta fram "de goda sekulariserade", eftersom godhet inte är reserverat för troende människor.  Journalisten och katoliken Cokie Roberts såg en parallell mellan denna brobyggande funktion och den amerikanska traditionens betoning av att vara ett land för alla. Men tonläget mellan människor, och inte minst politiker emellan, är rått och materialismen ökar, fastslog flera runt bordet. Man kopplade på olika sätt finanskrisen till samhällets brist på moraliska och andliga värden.
Finanskrisen har givetvis inte heller fått dygder som ödmjukhet och tolerans att öka. Steve Roberts, med rötter i den judiska traditionen, menade att ord som "rättfärdighet" skulle behöva ha en pånyttfödelse såväl i den politiska debatten som i samhället i stort. Den grundläggande amerikanska tanken på arbetets och framgångens betydelse fick kritik under programmets gång. Visst ska arbete och framgång uppmuntras, men inte till priset av en alltmer uppdriven lånecirkus då ekonomin havererar och människan anses ha sitt värde enbart som konsument och producent. Timothy Kellers analys var skarp: finanskrisen är en väckarklocka för förändring, den är till och med en välsignelse: ägna dig nu mer åt din familj, dina vänner och åt att ge till andra.

Kristendomen ifrågasätter alltid grunden i ett samhälle. Även goda saker, som hårt arbete och framgångsiver, kan bli avgudadyrkan, avslutade Keller.  Samtalet ringade in en rad frågor och levererade analyser som är relevanta även här på andra sidan atlanten. Hur möter kyrkan att mitten försvinner? Vad betyder det för uppdraget att vara folkkyrka? Och hur ofta talar religiösa representanter här i Sverige om "de goda sekulariserade"? 
Det sistnämnda var välgörande att höra.

Annika Borg 
är teol dr i tros- och livsåskådnings vetenskap, präst i Svenska kyrkan

static.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_tankarfordagen_110504110042.mp3

static.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_tankarfordagen_110511120000.mp3