Kräks att torka igår. Kräks att torka idag. Och jag som själv producerar kräk när jag är tvungen att ta reda på andras kräks. Det är höjden av äcklighet, tycker jag. Torka lite. Spring och spy. Torka igen. Spring och spy. Igen. Tillbaka till torkandet och tillbaka till kräkandet.
Fy fan för att torka kräks. Har valt fel yrke. Speciellt när barnet låser in sig på toa och kräks i annat hus och vägrar komma ut om inte jag kommer. Som då fullkomligt ÄLSKAR kräks! Vill inte se in på toa. Ut med ungen, som öppnar när jag kommer och slänger upp toadörren på vid gavel. Uuuuääää! Snabbt som ögat in i matsalen och sög tag i vikarien. Väste i hans öra om kräkset på toan.
- "Jahaja, klart jag torka spyor!" säger han, lagom klämkäckt. Över hela matsalen, som blev knäpptyst. Sen ville alla barn se. 39 i ungar klampands i spyor verkade inte vara någon hit.
Det ordande sig till slut. Vikarien kom tillbaka med rena händer, till och med spritade.
Jag gick inte ens i matsalen. 
Postat i: Jobb Permalink