Sitter just nu på jobbet..är så ledsen...känns fortfarande så overkligt , men Tyra avlivades i dag.
Jag har tänkt flera dagar men kommit fram till det otroligt tunga och sorgliga beslutet att låta henne somna....  I söndags  em då vi kommit hem efter två dagars tävlande och Tyra var trött , hon låg och sov på sin bädd , jag skulle också lägga mig och vila så hör jag hur Lovisa skriker , så mycket så jag rusar upp, Tyra bet henne i ansiktet, på och under hakan, på vissa ställen hade det gått hål och det blödde .  Lovisa hade kramat Tyra då hon låg i bädden och Tyra ville vara ifred , hon gick inte undan utan bet istället . Jag har ofta talat om att Tyra måste få vara ifred då hon sover , och för det mesta låter dom henne vara ifred , med så ibland... och det måste en hund i en barnfamilj klara av.

Tyra har ju alltid varit en otroligt intensiv och livlig hund , och det är mycket av det som jag älskat hos henne , även om det ibland blivit lite för mycket . Många av de vardagliga situationerna har jag undvikit pga att hon stressat upp sig så . I efterhand kan jag tänka på några tillfällen då hon inte betett sig helt ok , men mycket har jag nog inte velat se...Robban har fått ett bett i handen vid ett tillfälle tidigare , men vi vuxna kan ju välja att göra annorlunda , men med barn kan jag inte chansa.

Men till dig Tyra... Tack för allt vi varit med om , all glädje och galna grejor du gjort, dina "rejs", alla fina springturer du följt med mig på, alltid pigg och posetiv , full fart! alldrig behövde jag känna mig rädd för "tetiga" personer , du skulle varnat mig direkt! jag kunde alltid tydligt se när vi var ute om det var människor, hundar eller något annat framför oss, innan jag sett något, ditt kroppsspråk visade det tydligt. Ute var du underbar, så länge ingen pratade med dig..du var lös för det mesta , kom det människor eller hundar var det bara att ropa in dej och säga"här" så gick du så fint vid min sida, utfall eller annat dumt från andra hundar besvarade du inte, ibland kunde det kanske komma ett muttrande men du lämnade aldrig min sida... Annat var det på lydnadsplan...du kunde utföra momenten perfekt om du ville, men också helt strunta i dom om du inte ville! Stack ifrån mig gjorde du ofta där! och jag har många gånger varit vansinnig , men också väldigt glad många gånger då vi haft så roligt när vi framförallt tränat olika moment, det är ju underbart med en hund som är så posetiv och glad till att träna, även om det var på dina villkor.    I spåret var du så duktig! om jag bara höll i linan rejält så kom vi i de flesta fall rätt, bara för mig att stirra i marken för att plocka dom i vissa fall missade apporterna, men orolig behövde jag aldrig vara , så duktig!
Alla i familjen är ledsna nu...Lovisa speciellt, du var hennes älskling.."lilla gumman" som hon kallade dig, och hon sa "jag älskar Tyra fast hon bet mig"  Vi saknar dig Tyra!

      ( Annika, tack så jättemycket att du stöttat mig så mycket , och att du också följde med mig i dag...)

Nu slutar Tyras blogg....Linda