aronandersons blogg

 Kom hem i söndags eftermiddag efter långa drygt 24 timmars resa. Resan gick oförtjänt väl, vilket mycket möjligt kan bero på att vi gjorde ett shopping stopp i Metzingen i södra Tyskland. Det är inte vilken stad som helst det, det är en outlet-stad fylld med outlets med super priser. Att vi gick runt där och gottade oss i billig shopping på Hugo Boss tror jag absolut gjorde att resan gick smidigt.

Sista veckans träning i Schweiz blev riktig monsterträning med 23 mil träning blandat i tävlingsstolen och handcykeln över fem dagar. Normalt på en hel sjudagarsvecka brukar jag ligga runt 20-22 mil och nu 23 mil på fem dagar. Det känns verkligen i kroppen. Kanske var lite dumt att köra så hört men i stunden kändes det rätt att bara köra på för att pressa gränsen.

Imorgon ska jag jobba min första dag på Mornington hotell i Bromma. Jag ska hjälpa dem med att gå igenom handikappanpassningen på hotellet. Det är ett spännande och nytänkande hotell som har nischat sig som Stockholms första affärssporthotell. De har bland annat ett väldigt fint gym och nyttig mat. Ser fram emot imorgon! 

 Maran igår blev en riktigt blöt upplevelse. När vi kom till starten såg vädret ut att bli bra, lite vind men inget regn. Jag började värma upp och det kändes riktigt bra. Sen började regnet. Det började först dugga lite lätt innan starten skulle gå och tilltog ju närmare starten vi kom. När skottet väl gick regnade det ordentligt.

Starten gick och jag hade bättre grepp än jag trodde jag skulle ha och lyckades hänga på Saul Mendoza och Tomas Hamerlak. Efter några kilometer avtog regnet och jag hängde fortsatt på Saul och Tomas utan problem. När vi kom in mot varvningen till andra varvet av två började det regna igen. Jag tappade mitt grepp samtidigt som jag tappade min klunga i en uppförsbacke. Efter det handlade loppet om att köra igenom och hålla uppe mitt eget tempo. Det lyckades helt okej, jag kom 6a på tiden 1:44.43. Ingen bra tid om det hade varit bra förutsättningar med tanke på att jag gjort 1:34 på den här maran innan men för regn är det bra. Tomas Hamerlak gick sen in på en tredjeplats på tiden 1:37 så min öppning på loppet var riktigt stark.

Nu blir det vila idag och sen imorgon blir det träning och fallskärmshoppning från helikopter i schweiziska alperna! 

 Var bantävling på programmet igår i Muttenz som är en förort till Basel. Det hela börjar med att vi kommer dit vid 10-tiden och det regnar – Jippie! (eller inte). Att köra tävlingsstol när det regnar är verkligen ingen höjdare, inte för att det blir kallt eller så vilket det blir utanför att det är väldigt svårt med grepp på drivringarna. Har man inget grepp på drivringarna kan man knappt få fart på stolen och då blir det ingen höjdare. För att få grepp mot drivringarna är det vanligt att man använder sandpapper eller handbollsklister. Jag körde med handbollsklister och det funkar sådär. Första loppet för dagen var 1500m. Det regnade lite lätt vid starten samt var vått på banan. Blev högt tempo från början och greppet kändes riktigt bra fram till det var ett varv kvar. Då började greppet släppa samtidigt som jag kom in på upploppet och lyckades spurta hem vinsten i mitt heat. De bästa åkarna var i heatet efter men min tid hade räckt till en bra plats även i det heatet. Efter 1500 var det paus så vi drog in till Basel och gick runt lite där fram till 15 då det var dags att åka tillbaka till banan för att köra 5000m. Till allas glädje hade regnet slutat och banan torkat upp. Loppet gick snabbt från start och jag hängde med kanonbra. Efter ungefär halva loppet gick tre åkare loss från huvudklungan men jag orkade inte följa dem och hängde istället med andraklungan som jag till slut också gick i mål med. Efteråt kändes det skitbra. Jag gick i mål med några åkare som jag aldrig lyckats följa på någon tävling innan där ibland Saul Mendoza som vann guld på 1500m i Aten. Tiden blev ingen höjdare på grund av mycket vind men annars är jag jättenöjd med min dag.

Imorgon är de Schenkon maraton som gäller. Idag var jag ute och körde ett varv på maraton banan med Pierre från Stockholm som också är här för att köra. Kändes helt okej så jag ser fram emot imorgon och hoppas på torrt väder även om prognosen säger regn.

 Bilresan tog 21 timmar. Jag satt i baksätet och försökte sova medan Kalle och Simon körde de 180 milen. Vi kom fram igår morse vid 7-tiden. Igår var vi riktigt slitna efter den långa bilresan så det blev bara en två mil cykelrunda för mig och sen blev det tidigt i säng. Idag har jag vilodag inför tävlingarna på torsdag och lördag. I morgon ska jag träna med min danska polare Ebbe som bor här i Schweiz. Just nu sitter jag på ryggmärgsskadesjukhuset i Nottwil där schweizarna har sitt friidrottscenter och en kanon bana. Anledningen till att vi sitter här är att de har gratis internet J Nu ska vi tillbaka till vårt rum i Sursee och laga middag.

Visa större karta

 Sitter i bilen nu med Kalle och Simon på väg ner till Schweiz. Vi ska precis åka på färjan för att åka över till Danmark. I Schweiz kommer vi vara i två veckor och jag ska tävla där på torsdag och lördag. 

Förr om åren när höstsäsongen och den tunga träningen kom brukade en förkylning alltid dimpa ner som ett brev på posten.  Det var mer regel än undantag att jag var förkyld 3-4 gånger på en höst. Vem som helst kan räkna ut att det inte är en bra kombination att försöka träna 8-10 gånger i veckan och bli sjuk av det titt som tätt. Jag var rejält trött på det och började söka efter lösningar på problemet. Lösningen för mig blev att ändra min kosthållning totalt. Från att ha ätit helt vanlig mat som de flesta svenskar äter (tänk spagetti med köttfärssås). Äter jag idag i huvudsak glutenfri, laktosfri samt vegetarisk mat. Ändringen kom successivt och började egentligen efter Paralympics i Peking 2008. Jag var inte helt nöjd med mitt resultat och började då ändra på kosten. Palekost, LCHF kost och allt möjligt provades med olika framgång. Det var inte förrän förra sommaren som jag verkligen ändrade det som skulle få mig att må riktigt bra. Det var då jag träffade Lars Frölanders rådgivare kinesiologen Ulf Kilman och fick rådet att sluta äta vete som det hela vände. Enligt Ulf om man som idrottsman ska ändra på en sak är det att ta bort vete ut kosten som är det viktigaste. Det var början på min kostomläggning. Mer kommer i andra inlägg. Idag kan jag säga att jag inte varit sjuk sen i augusti 2009 (9 månader) och något av det godaste jag vet är avokado samt broccoli! Som Borat skulle säga – Great Success!

 Senaste veckan har det varit riktigt hård träning på programmet. I fredags och lördags cyklade jag 2,5h båda dagarna vilket gjorde att jag fick lite ont i vänster armbåge. Det kändes okej i söndag när jag tränade samt igår. På morgonpasset kändes det till en början bra men sen mot slutet av passet hade jag ganska ont. Stack till Ahti (min naprapat) nu i eftermiddags för att få det fixad till kvällsträningen. Han trixade och donade med armbågen för att få det bättre. När jag väl kom till träningen gjorde det ännu ondare (troligtvis för att han satt igång läkningsprocessen i armbågen). Jag provade köra lite men det gjorde för ont för att jag skulle kunna köra med kvalitet. Jag funderade ändå på att försöka pressa mig själv att köra igenom passet med risk för att göra det värre. Det här tycker jag är en svår avvägning – när ska jag vila och när ska jag köra? Samma sak om man är lite sjuk. När är jag tillräckligt sjuk för att träna eller vila? Jag är övertygad om att jag tog rätt beslut idag och oftast är det nog vila som gäller. Samtidigt som jag alltid vill pressa mig själv och inte vila för att det gör lite ont. Svårt övervägande som kan bli ödestiget om man väljer fel.