Åsa Jinder

Älskade son

När jag fick veta att du fanns, i mig, och skulle komma till världen, blev jag så lycklig som jag aldrig tidigare blivit.

Jag blev din mamma i den stunden.

Och där och då bestämde jag mig för att du skulle få så mycket kärlek som du kunde ta emot.

Tills jag dör.

Jag var 22 år.

Jag visste att det var du där inne. Visste att jag väntade en pojke.

Att han skulle heta Johannes. Bara sådär.

Din pappa fick bara finna sig.

Han blev heller inte förvånad när du kom. Jag hade ju sagt så ;)

Du var djupt älskad från första stund och du blev ett öppet och mycket kärleksfullt barn som växte upp med en plikttrogenhet och ett starkt rättspatos. Länge skulle du bli polis. Men sedan du snubblat över ett extrajobb som säljare i högstadiet och din sälj-gen vaknat till liv har inget kunnat stoppa dig.

Du var omedelbart duktig på sälj och säljpsykologi och du har utvecklats enormt.

Du har hittat rätt. I denna tid av ditt liv.

Jag har alltid sagt att du skall följa ditt hjärta. Jag har alltid stått bakom dig.

Du har tagit kloka beslut och du har aldrig gett mig vare sig bekymmer eller gråa hår.

Jag har alltid tänkt på dig som min ängel.

Du är stark och målmedveten. En ledartyp.

Du är fantastiskt godhjärtad.

Jag har alltid varit din största beundrare och jag har faktiskt beundrat mig själv för att jag inte gått in och styrt dig.

Din framgång är din.

Ändå har du lyssnat om jag sagt något. Vi har pratat politik och jämställdhet och livet och möjligheter och svårigheter och kärlek.

Du och jag har alltid pratat om allt.

Du har gått din egen väg för att du fått det. För att jag alltid sagt ja till dig. För att jag litat på dig. Att du är en egen person och inte jag. Jag har aldrig velat göra dig till mig. jag har haft djup respekt för dina tankar och din vilja.

Jag har funnits där och jag tror att bara vetskapen har hjälpt dig att fortsätta - själv.

Du är självständig.

Du är min son och min ängel och du är en enorm glädje för mig.

Jag är stolt över dig. I vilken grad är omöjligt att beskriva.

Du har gått från A till B. Från klarhet till klarhet.

Ibland har du halkat framåt, men fram är fram och bak är bak. Ibland behöver man lite tur. Ibland behöver man inte det man tror.

Ibland är ens hjärta och själ halva framgången. Det gäller att inse att man behöver hela sig med sig i livet.

Inte bara ett papper. Ett betyg.

Hela ens jag är hela ens möjlighet.

Du har tagit tillvara alla dina goda egenskaper, din plikttrogenhet och ditt hjärta. Din smartness.

Din utstrålning. Din värme.

Ditt sätt att lära. Snabbt och effektivt har du fattat vad du håller på med. Vad som krävs. Du har utvecklats oerhört snabbt.

Nu sitter du i Norrköping och väntar på att det skall bli måndag.

Du har mms:at företagspappret. Pappret på att du äger ett aktiebolag. Din första firma.

Jag var i samma ålder när jag startade mitt aktiebolag.

Jag var rädd och ovan. Hade aldrig tänkt tanken när din kloka pappa rådde mig.

För dig har det varit oerhört naturligt. För att du haft det omkring dig på ett sätt jag aldrig hade. Egna företagare.

Jag är så glad för din skull.

Du är värd all framgång. Men också all kärlek.

Lycka stavas relationer.

Var rädd om dina vänner. Alltid.

Utan människor som känner en och tycker om det dem känner - är man ingenting.

Vi behöver alla uppfyllas av den bekräftelsen.

Att vi är älskade för den vi är.

Inte vad vi gör.

Livet har sin mening i att vi lever. Att vi finns.

Livet är förutsättningen för allt, därför meningen.

Glöm aldrig det.

Lycka till med allt nu. Du tar stora steg och du gör det med lätthet.

För varje gång du vågat har du cachat  in enorma mängder självkänsla.

Du tror på dig. Du vet ditt värde.

Du är min ängel.

Jag är din mamma.

Du lyser upp min värld.

Jag älskar dig ofattbart mycket.

Tack älskade älskade son för att du är du.

/ mamma

Såg en minut av Debatt i repris.

Det diskuterades huruvida skattemedel skulle gå till "landet" eller om man bara skulle ha alla rättigheter i "staden".

Alla har ju "rätt" till skola omsorg och sjukvård.

De som tex arbetar som bönder, som producerar mjölken till latten som storstadsmänniskorna dricker, måste ju bo där markerna är. Det vill säga på landet.

Många måste ju bo där för att själva produktionen kräver detta.

Det är svårt att producera el på Stureplan.

Någon hävdade att folk på landet var avundsjuka. Att det var avundsjuka som drev deras krav på samma rättigheter som alla andra.

Vilket resonemang.

Av samma slag som de som hävdar att den som hävdar att det är rätt kasst för unga flickor att växa upp med kraven på perfekt utseende och möjligheten att förändra det som något helt naturligt och gjort på en kafferast.

För att?

Vad vill man ha för samhälle. Hur hårt skall det vara att leva egentligen?

Vi måste alla fundera på det.

Vart drar vi gränserna? Vem drar gränserna? Hur fort har de inte förflyttats de senaste 10 åren? Vem tjänar på detta?

Förutom plastikkirurgerna.

Om man bara nystar lite i härvan av måsten, krav och ideal hamnar man så småningeom i någons plånbok.

Det finns alltid någon som tjänar pengar på våra ideal.

Tål att tänkas på.

Kanske avskräcker det någon att veta att det faktum att ett ideal finns möjligen varken är naturligt eller bra utan bara någon någon kommit på för att kunna åka i en 450.000 kronors bil.

Vill man bidra?

Vad vill vi bidra till?

En levande landsbygd? Ett helt Sverige?

Hur mycket kan man kräva? Vad krävs?

Vad kan vi själva göra?

Många frågor blir det. Viktiga frågor.

Som skäl för att staden är bättre än landet och som skäl till att landsbygdsborna skulle vara avundsjuka svarade en tjej

- Det finns ju allt. Man kan shoppa, fika, gå på stan...

Och när man gynnat D&G, NK och något dyrt latteställe?

När man sett till att folk tjänat pengar?

Då skall man se till att folk tjänar ännu mer pengar.

Vi är dåliga på det här på landet.

Jag måste åka 1,5 mil för att komma in i en stad. 8 km för att fika.

Att fika är inget man slentriangör.

Man fikar hos varandra. Eller fikar själv. Sittandes vid köksbordet, spejandes ut över ängar och åkrar. Skymtar ett par hästar och några får.

Blå berg i horisonten.

Och känner att själen är uppfylld av lugn och en kraft som gör att jag kan vänta två minuter i tobaksaffären utan att få stressutslag.

Det finns något i det.

Någon som gör gott, mycket godare än en chailatte på NK för 45 spänn.

Man måste kunna få välja. man måste skapa system för alla människor. jag behöver inte ha ett sjukhus inom bussavstånd. Kanske kan jag få subventionerade resor 3-4 ggr om året så att jag tar mig smidigt till bröstkontroll, årshälsokontroll, tandläkare...jag vet inte. Jag tror att vi kan skapa ett samhälle där det finns liv överallt. Och där människor kan välja liv utan att välja bort sina rättigheter.

Jag betalar ju skatt. Som alla andra.

Visst är detta intressant?

Man kan naturligtvis inte bosätta sig långt bortistan och kräva saker, men man kan kräva att de samhällen som lever och behöver lite hjälp för att överleva får den hjälpen. De onda cirklar som skapas i form av avflyttning och nedläggning är ju otroligt svåra att vända. Man kan kanske vända dem innan de tar fart?

Tänker på byfesten igår. Vi hade fest i byskolan. Där några av de äldre i byn gått som små. Det var oerhört roligt. fantastisk underhållning av en gjuten underhållare som spelade sjöng och drev med folk med stort hjärta. Jag skrattade så tårarna rann.

Tänk er en blandning av Änglagård och Jägarna. Det var jägarbyxor och kepsar blandat med festlika urringningar och blonderade slingor. Värme och hjärta och gemenskap.

Otroligt genuint och äkta.

Jag bor i världens bästa by. Med världens bästa grannar.

Jag är noll avundsjuk på shopping i Stockholm.

Det finns helt andra värden som blir oerhört tydliga när man bor så här.

Jag älskar att bo så här.

Den här byn ger mig en enorm kraft.

Ger mitt liv en kvalité som är svårslagen.

Även i mörka dystra november.

Mitt hus blir min värld och kakelugnarnas sprakande är vackert och tryggt.

Här är det ofantligt skönt att leva.

Såg Marie Göransson i tv4 i morse.

Mer Marie i tv. Henne vill jag höra mer av.

Vilken klok människa.

Hennes analys och förklaring av verkligenheten och konsten och möjligheten att förstå och få ett samband där livet i sig själv brister - utomordentligt glasklart.

Blev lycklig när jag hörde och såg henne.

Nu skall jag flytta ner datorn till biblioteket.

Vill sitta vid brasan och jobba.

Senare skall jag titta på de tre sista avsnitten av "Svenska hjärtan", har köpt hela serien genom Aftonbladet i höst.

Karin Mannheimer. Hon borde få alla pris som går att få för den serien. Igen.

Hon är ett geni.

Vad vore världen utan alla underbara och kloka kvinnor slår det mig.

Ja, vad vore den?

Jag hinner inte blogga.

Bara så.

Att skriva musikal, ensam och att ordna allt kring detta är en 150% tjänst.

Så skall jag turnera som vanligt, skriva krönikor.

Ta hand om flickorna.

Vara mamma hustru och vän.

Tjoflöjt.

De dagliga promenaderna i skogen ger ro.

Jag tänker mycket.

Är inne i en sådan period.

Tänker väldigt mycket.

Vi är inne i en brytningstid.

Det står mycket nytt för dörren. Vi skall ta många nya spadtag.

Vi lämnar gammalt och kliver in i nytt.

Det är en ofantligt härlig resa jag gör med Jonas.

Vi är bra på att resa tillsammans.

Vi åker på samma tåg. Kliver dock av vid lite olika stationer. Söker olika mål.

Ser ändå samma saker omkring oss. Pratar om detta. Möter varandra i vår syn på livet.

Längtar efter honom på dagarna. Längtar efter våra samtal.

Det känns spännande just nu.

Väldigt spännande i vårt liv tillsammans.

Längtar efter framtiden.

Du är evigheten för mig

men med ett tryggt slut

och en början jag är medveten om

Du är det avgrundsdjupa

utan mörker och fall

Du är hjärtats röst

själens boning

alla tvivel glömda

Du är alla mina leenden

alla mina skratt

min glädje äger du

jag köper den

i varje andetag betalar jag

med mitt liv

till dig

Du är storheten

du är stillheten

min största rörelse

Du och bara du

är min soligaste dag om sommaren

kallaste dag om vintern

Du strör din kärlek likt en vid morgondimma

lika tät

Du faller

som regn

för mig

Du är livet

jag är frågan

du svarar

Du är mitt allt

allt det andra

är jag

Dagens bild: Tooooolvääääij!

Bloggar med näsan fyld av doften från vitlöksbröden som Jonas fixar till maten.

M&B med barn kommer över på middag. D är här och vi tycker det är härligt att fylla köket med folk. Trevligt folk. ;)

Så snart är inte bara köket fyllt av folk utan också glada skratt.

Det brukar bli så.

Är så glad för jag har fått jätteinspiration genom tidningen "Kloka hem".

Sveriges enda ekologiska inredningstidning.

Nej, bli inte rädda. Den är superglossig och väldigt bra.

Den bästa inredningstidningen enligt mig. Jag är inte jätte EKO, jag är snarare en slarvmaja på den punkten men jag fick tidningen i prenumeration och är sedan dess fast.

De har oerhört bra tips och inspirerande reportage. Snygga och trendiga och traditionella och exklusiva och unika grejer.

Det handlar om badrum i detta nummer. Och äntligen - bilder som är i närheten av den vision jag har av mitt blivande badrum på övervåningen. Jag har inget direkt bildsinne , som Jonas, när jag funderar kring lösningar. Nu vart jag glad för badrumsreportagen är väldigt nära det jag tänkt mig.

Jag vill ha ett badrum som inte ser ut som ett badrum.

Ett badrum som man kan ha dörren öppen till och folk kan titta in utan att direkt fatta att det är ett badrum.

Ett badrum fyllt av vackra saker och vintage och begagnat och köpt på Ebay och blocket.

Olika materiel, olika kakel och bara där man måste. Tapet och trä och en dagbäd och vackra bord med tvättstället på och vackra speglar och färger.

Olika stilar med en gemensam nämnare - vackra saker.

Det kommer att bli ett stort badrum. Med tillhörande bastu.

Min dröm.

Är jätteglad att "kloka hem" hjälpte mig på traven. Nu snurrar idéerna i huvudet. Får nya idéer och gör om de jag fått tips om i tidningen.

Det bästa av allt.

Jonas var med på noterna.

helt otroligt. Det har nog aldrig, under våra 10 år här i Oppigården, hänt så där på direkten.

Inte dåligt.

En gemensam vision.

Två människor- samma tanke.

Har det någonsin hänt?

Jo, det är jag som backar. Annars. Han är inredare. Visionär.

Han har verkligen blick för inredning och han är passionerad.

Jag skriver hellre en sång. Faktiskt.

Vi har inga problem med den uppdlningen.

Men nu. Nu är jag på G.

Och han är med.

Skall firas!

Tack, "kloka hem"!;)

Första vardagen efter veckan i Stockholm. Ligger naturligtvis rejält efter på kontoret men har jobbat ikapp en del.

Skall skicka faktura på helgens jobb samt beställa vaccinering till mina hundar, sen har jag hyfsad koll på läget.

Resten tar jag tillsammans med Jonas i kväll.

Ni ville veta vad jag tyckte om "Bröllopsfotografen".

Såhär. Den gjorde inget bestående intryck. Det är ingen film jag funderat på edan jag såg den. men. Den är väldigt bra ändå. Där och då när man ser den. Bra manus, bra skådisar (Bergqvist och Brost briljerar). Ulf Malmroos behandlar lantisar mot överklass på ett bra sätt. Inget överdrivet åt något håll även om det naturligtvis rör sig om generaliseringar i viss mån. Alla tjejer från landet har inte svanktatueringar. Alla överklasstjejer har inte svaga nerver.

Den är klart sevärd, allt Ulf gör håller hög klass.

Den har en ton som klingar åt moll, den behandlar ämnet varsamt och med stor respekt.

Nu skall vi ut i skogen. Solveig vankade runt mig medan jag betalade räkningarna.

I kväll klipper vi klor, gör ren fågelburen och planerar närmaste veckorna Jonas och jag.

Jag fick en spelning i Spanien som jag skall tacka ja till. Det blir en underbar semestervecka i gage.

Det verkar som att jag komer till spanien ändå! Det blev ju inget av andalusien. Tackade ju nej till två veckors stipendie där pga julturnén.

Nu blev turnén inställd och jag tar tacksamt emot gig som lovar sol.

Tänk.

Det ordnar sig alltid.

Hade en fantastisk kväll med S.

Såg "Bröllopsfotografen" , åt en god middag på det och avslutade på Sturehof.

Kom hem och pratade halva natten med Jonas.

I morse fick jag sova. När vi ätit frukost jag och flickorna, gick vi ut i LillJanskogen. Skönt och ganska varmt även om det var lite blött.

Resten av dagen har vi pysslat i prinsens lägenhet. I kväll bjöd han på middag på "La familigia". Underbar mat.

Oerhört överaskande träffade jag en mina finaste vänner A där!

En fin kväll som avslutades i soffan med sonen. han hade spelat in "Inlåst" som vi såg tillsammans innan jag ställde mig och strök lite kläder.

I morgon bär det av till Skellefteå.

Skall bli riktigt roligt. Har känt den här spelningen i kroppen i ett par dagar nu.

Ser verkligen fram emot att få ge konsert igen. Träffa andra musiker. Ny publik. Sova på hotell. Dricka vi med Jonas.

Helt enkelt ha en underbar fredag.

Nu är det dags att sova.

I morgon bitti kommer S med försenad födelsedagspresent. Sen lämnar vi flickorna på hundhotell innan vi intar Arlanda och vinkar hejdå till Stockholm för ett dygn.

På lördag är vi tillbaka.

Då skall det målas golv.

Själv har jag den stora lyckan att få köra prinsen och dottern till Ikea.

Livet är en fest!

God natt!

Åkte ner igår.

Installerade oss efter att ha träffat dottern och prinsen. (Svärsonen)

Jonas åkte och repade på kvällen och jag satt och jobbade lite.

När sonen kom hem från Norrköping, där han tittat på en lägenhet, satt vi och pratade i några timmar. han berättade om lägenheten, en vacker fyra men öppen spis mitt i stan, och sitt nya jobb. Visade mig budgeten som han räknat förtjänst och kostnader på.

Han tror att det kommer att gå bra och när han berättat om en bil han drömde om att köpa, frågade jag vad han skulle ge sin gamla mamma om han blir rik? En mkt relevant fråga, tycker jag.

-Vad önskar du dig?

-En svart armanikostym.

-Då får du det. Så googlade han på armani och frågade vilken modell jag ville ha.

Visst är det skönt och roligt att drömma?! Hihi.

I dag har vi hjälpt dottern och prinsen med planeringen av nyköpta lägenheten. Jonas är ju inredare/projektledare och tog tag i grovgörat. Ringde hantverkare, såg till att prinsen fick beställt allt han skall ha.

Jag har varit mästare på galad tillrop. Rynkad näsa och dumma kommentarer.

Ungefär så.

I morgon skall vi på möte. Jag skall jobba vidare och sedan träffa S och gå på bio och äta en bit mat och skvallra. Vi har något så speciellt som en dotter och en son som är väldigt nära vänner. Precis som vi. Utan att barnen vetat om vår relation.

Skall bli jättemysigt.

Nu är det dags att lägga sig.

Två dagar kvar sen väntar Skellefteå. Sen blir det Stockholm igen innan Landskrona.

Liv i kappsäck. Ganska underbart.

Eller.

Mycket underbart.

Och. Kappsäck och kappsäck.

Helgen har underbara hotel i sitt sköte.

Packar inför min resa till min hemstad. Längtar.

Lika hett som jag längtar hem när jag är där.

Acktjäraskogen är mitt hem nu.

Ängarna och åkrarna. Ödsligheten där den absoluta närheten bor.

Tricket.

Det har jag kommit på.

Jag har aldrig varit så när mig själv som i detta vida. Detta tysta.

Men nu väntar något helt annat. Mitt ursprung. Det min kropp känner allra mest och bäst.

Myllret, stressen och närheten till pressade själar som rusar fram liksom i blindo.

Alla dessa människor som inte ser en.

Fatta...att gå in i tobakskiosken i Bollnäs och mötas av ett - Hej Åsa. Så har jag det här.

Så hade jag det senast när jag varit riktigt liten. Möttes av ett hej av tant Topsy i kiosken.

Det är trygghet.

Oerhört skönt att vara någon i myllret. Det där lite mer lagoma myllret som blir i en småstad.

Ett hej. Tänk att det kan göra halva ens dag ibland.

Det är så lite som behövs för att hela oss människor. Så lite för att vi skall falla ihop.

Längtar efter barnen. De har båda spännande projekt framför sig.

Sonen öppnar egen butik 1 november.

Dottern skall till Paris och gigga, sedan drar hon vidare till London. Direkt efter nyår åker hon till LA. Och kan ni tänka er vad denna ljuvliga människa till prinsessa, denna dotter som aldrig svikit mig, aldrig brutit sig ur min famn, aldrig lämnat mig, aldrig behövt gå för att hon på ett sätt alltid gått sin egen väg, för att jag aldrig haft som största uppgift att binda henne till mig, utan bara älskat henne och lovat henne att om hon följer sitt hjärta så blir det rätt, litat på att hon hittar sin väg, kan ni tänka er vad denna roliga lilla flicka, som alltid fått mig att skratta, som alltid visat djup respekt utan att jag bett om den, som alltid varit varm och härlig och nära och samtidigt burit en stor integritet och ett hemligt rum fyllt av kreativitet, kan ni tänka er vad hon ringer och säger?

-Mamma, följ med till Paris! Jag ska leta upp ALLA vintageshoppar som finns sen ska vi PROFFSROTA och PROFFSFYNDA. Du behöver semester. Kom med mig!

Vilken fantastisk grej. Att få följa sin dotter på turné till Paris och få Proffsrota tillsammans!

Så jag sa ja.

Utan att tveka. har ingen aning om hur vi skall få ihop det rent praktiskt, jag och Jonas, jag har lite uppdrag dessa dagar och vi har hundarna och .....men.

Nu skall jag tänka på mig själv. Och min dotter.

Vi skall till Paris.

Allt annat får bara lösa sig. Så klart.

Så klart att det gör.

Oh Paris, here i come. Min franska? Den är dammig. Tre år på högstadiet. Det enda jag var bra på var uttal. De franska verben var allt för många ;)

Nu doftar det enda upp på kontoret. Vi har bjudit folk på middag och i vanlig ordning är det Jonas som huserar vid grytorna. I kväll blir det hans makalöst goda fiskgryta. Med vitlöksbröd.

Jag är glad i kväll.

Och i hjärtat bär jag ett samtal med I.

Kan inte bli bättre.

Sitter och jobbar.

Med övrigt.

Skickar CD till T.T som skall kompa på bröllop 7/11.

Skickar låtlista till P som skall trycka program till ferdagens konsert i Skellefteå.

Pular lite med mejl ang annonser och afficher inför konserten i Bjuråker 4/12.

Bokar hundhotell åt tjejerna.

Skriver synopisi - det slutgiltiga

Råddar lite ordning på skrivbordet

Förbereder inför veckan i Stockholm, allt arbete jag skall ta med mig

Gläder mig samtidigt åt fantastiska Terese Ahlshammars två (!) nya världsrekord. Vilken kvinna!

Vilken fantastisk fighter. Hon har ju funnits med hur länge som helst och gjort fantastiska resultat med jämna mellanrum, nu slår hon till ordentligt. Underbart!

Vilken förebild. Har inte läst tidningarna i dag men förutsätter att de är fyllda av bragden.

Och att bragdkommitén nu bestämt sig.

Grattis "Tessan"!

Nu skall jag

Julkonsert

Bjuråkers kyrka 4/12 kl 19.00

Åsa Jinder

Nyckelharpa/Sång

Jonas Otter Gitarr/Sång

Nicke Widén Steelguitar, Dobro Gitarr

"Nu tändas tusen juleljus"

Åsa Jinder är fantastisk. Allt hon rör vid blir snudd på magiskt. Här är det en rent instrumental jul hon levererar, sparsmakad och ljuvt återhållsam. Få kan som hon locka fram så många nakna, nya känslor ur redan uttjatade låtar. Sällsynt begåvat.

Betyg: 4 fjädrar av fem ; Dennis Andersson/Barometern

Enda julkonserten i kyrka i Hälsingland i år för mig!

Jag kommer att göra lite företagsgig i samband med julbord, men de är begränsade. Återkommer dock med info om dessa på denna blogg!

Boka förköp på skivbolagets mejl om du vill vara säker på att få en plats i kyrkan.

Skriv namn och hur många biljetter du vill ha, biljetter hämtas en timma innan konserten i kyrkan.

harpunrecords@hotmail.com

Bjuråkers kyrka

Det här gör ni medan ni väntar ;)