Åsa Jinder

...jag har inte tid att svara.

Det är lite av min paroll faktiskt.

Jag har nästan aldrig på telefonen före 14.00 , då jag går ut i skogen med flickorna.

Väl där avverkar jag alla viktiga samtal.

Resten får vänta.

Tills de är prioriterade som viktiga.

Galet? Ja. Kanske.

Men effektivt.

Skall man skriva en musikal, sköta ett skivbolag, ett aktiobolag, och förbereda ständiga konserter och föreläsningar samt svara på mejl och blogga...då hinner man inte sitta i telefonen på dagarna.

Det funkar bra.

Bara somliga gnäller.

Men jag kan inte låta bli deadlines till land eller Härliga hund för att folk vill prata med mig på arbetstid.

Låta bli att hinna bli klar med musikalen. Så enkelt är det.

Mitt jobb är viktigt och svårt. Jag kan inte ringa en skådis som filmar och prata bort en timma. Eller en dagisfröken eller en butikschef.

Ingen kan väl prata ohämmat på arbetstid.

Fast somliga gillar inte ens att prata i telefonen. Jag kan sälla mig till den skaran utan att tveka.

Jag skriver hellre dikter.

Så är jag en ensam själ också.