Åsa Jinder

Älskade dotter.

Älskade unga liv.

Älskade roliga intelligenta vackra själ.

Älskade stora varma hjärta.

Vilket slut på året det blev. Du här hela veckorna.

Vi två tillsammans hela tiden.

I ett lugn. I ett underbart lugn.

Så trivs du bäst.

Så gör jag mig bäst.

Om du bara kunde förstå hur mycket jag vill skydda dig från allt ont, hur mycket jag vill bära dig genom livet.

Om du bara förstod hur komplicerat det är att vilja så men att veta att det är fel.

Jag måste stå och se på när du halkar i tillvaron.

När ditt hjärta brister.

När människor sviker.

Det är livet.

Jag kan bara hoppas att jag gett dig nog av skinn på näsan, empati och humor.

Det brukar ordna sig med detta.

Man får fräsa ifrån, försöka förstå och skratta åt eländet.

Nu är du lycklig.

Jag är lycklig med dig.

Det händer saker och i allt kan du landa i D. Hos D.

Han är fantastisk.

Jag är så glad för D.

För din lycka.

För att få ha dig här i veckorna innan du flyttar in i din egna lägenhet.

Nästa år är vårt. Ditt o mitt o J:s.

Det skall bli mycket mer av oss.

Åren av slaviskt arbete är över.

Jag har vaknat.

Jag ler.

Jag har dig.

Du har mig. Mer än någonsin.

Älskar älskar älskar dig.