Åsa Jinder

Till Johannes

Du kom för 25 år sedan. Jag var yngre än du är nu. Som din lillasyster.

Jag hade träffat din pappa och förälskat mig.

Med din pappa kom lugnet och fokuseringen i livet.

Den oro jag upplevt i min familj kunde läggas bakom mig, jag kunde börja leva själv.

Upptäcka hur stark jag var när jag slapp de mörka molnen.

Upptäcka att jag var solen.

 

Med din pappa kom lättheten och allt som var jag.

Jag blommade. Trygg.

Äntligen.

 

Så vi gifte oss. Och bestämde oss för att skaffa barn. Din pappa var lika gammal som du är nu.

Vi bodde på drottninggatan, din pappa hade gångavstånd till Centralen där han jobbade som polis.

Jag tog bussen till akutpsyket på sös där jag jobbade ibland, när jag inte spelade.

Vi hade en stor vacker våning med stukaturer och djupa fönsternisher. Vackra trägolv där jag såg framför mig att du skulle krypa.

 

Din pappa hade dock andra planer. Vi köpte bostadsrätt söder om söder och gjorde en 400% vinst efter 4 år och köpte hus på Ingarö.

Men det där har inget med dig att göra.

Vad var väl bostadsaffärer? Vad var väl livet i övrigt? När du kom?

 

Den största vinsten i livet var du.

Jag behövde inget annat.

Jag var fullkomligt bedårad i dig.

Samtidigt tog karriären fart och jag hade framgång efter framgång.

Inspirerad av kärleken du kom med. Livet.

Den lyckligaste tiden i mitt liv.

 

Det var så enkelt. Naturligt.

Jag tog hand om dig, med glädje.

Jag åkte och spelade, med glädje.

Jag planerade efter din pappas polisschema.

 

Jag var lycklig och det var inga krusiduller.

Det där eviga dåliga samvetet var inte uppfunnet än.

De komersiella krafterna hade inte gjort affär av det än.

Vilket betydde att man glatt köpte blöjor och napp på konsum och vagn genom gula tidningen.

Lyxade till det med något märkesplagg var annat barnbidrag.

 

Det stora var du.

 

Jag är så glad att du kom då. Att jag blev mamma då. Jag mår illa när jag ser hur man pressar mammor av idag.

Magin - kärleken - och allt som följer med den är ju urholkat för kommersialiseringen av mammarollen.

Nu är det så uppenbart någon som skall tjäna pengar på varenda känsla.

 

Det är inte det att det inte fanns pengar.

Vi tjänade oerhört bra både din pappa och jag.

Det fanns inte de tankarna.

Att en diornapp eller en ganttröja skapade lycka för en 2 åring. Eller en 26 årig mamma.

Det hade jag skrattat högt åt då.

Det suckar jag lika högt åt i dag.

 

Det var så naturligt, från första stund, att du fanns där.

I hjärtat levde dock magin.

Du var så glad. Så lättsam.

Jag tror bestämt du var ett nöjt barn.

Så mycket kärlek.

Så mycket lycka.

Du kom med allt.

 

Plötsligt var jag hel.

 

Du fortsatte att vara en underbar son. Du fortsatte att fylla mitt liv med kärlek och glädje.

Du har aldrig gjort mig besviken på dig.

Det betyder inte att du aldrig gjort fel.

Jag tycker att man får göra fel.

jag tycker att man får vingla.

Om du gjort illa dig själv hade jag blivit besviken.

Du har fortsatt vara nöjd. Enkel att glädja.

Du har gått från A till B.

Lik mig och olik mig.

Lik din far och olik din far.

 

Jag råkar tycka att jag gjorde ett bra val när jag valde din far till dig.

Han är en bra människa med bra egenskaper.

Jag är stolt över det valet. Utan honom - hade inte du blivit du.

Och du är fantastisk Johannes.

Helt fantastisk.

Jag är oerhört stolt över dig, det som är du.

Ditt sätt att tänka, lösa problem och ta tid vidare. Ditt sätt att följa ditt hjärta, att inte vara rädd.

Ditt sätt att alltid vara vänlig, alltid kunna prata.

Ditt skratt.

Ditt skratt har alltid skapat så mycket solljus i mig.

Sedan ditt första skratt. Ditt första leende.

Det sopade liksom bort alla skuggor i mitt liv.

Det gör det än.

 

Grattis på födelsedagen, älskade son.

Jag finns alltid för dig.

Mamma