Så, nu har jag äntligen tid att skriva en blogg igen! Dagarna med Öppna Gårdar blev hektiska men mycket lyckade! Under två dagar kom 3073 besökare hit (!!) och vi fick mycket positiv respons.
Större delen av tiden gick för vår del till att hålla i de guidade ladugårdsturerna tillsammans med folk från Hushållningssällskapet och några andra frivilliga. Oavbrutet under öppningstiden skickades grupperna in i ladugården. Vi vandrade runt och pratade så halsen blev alldeles sträv och folk var mycket glada över att få komma in och titta på hur produktionen går till. De flesta reagerade över att korna hade det så bra och levde ett så fritt liv. Även roboten blev en positiv överraskning för de flesta, att korna var så lugna där och så ivrigt ville gå in i den helt utan hjälp från oss.
Ingången till gården
Två guidningsgrupper fick sedan till den stora glädjen bevittna när kossan Syllan födde en tjurkalv! Det fanns en hel del barn i grupperna och förtjusningen var obeskrivlig! Enligt den ena guiden så hade han aldrig sett en grupp barn stå så stilla och vara så tysta som de var under de minuter det tog för kalven att komma ut! En av flickorna kom sedan och undrade om det var möjligt att få döpa kalven... och det var det ju naturligtvis! Så den lille blev att heta Axel.
Barnens café just före öppningsdags
Vädret var helt underbart, på lördagen var det rent av shortsväder och de arma italienarna sålde glass som aldrig förr! Kön till glassdisken tog aldrig slut och det blev flera rundor in till sta´n för att hämta mer glass. All annan försäljning gick också bra, jag tror de flesta var nöjda när lördagskvällen kom. Barnen i klass 8B som höll i caféet hade dollartecken rullande i ögonen när de gick därifrån och kan nu säkert börja planera sin klassresa!
Försäljningshallen just före öppningsdags
Tidningen var också dit och fotade oss och där kunde man väl hitta den enda smolken i bägaren. För det var inte roligt att läsa artikeln efteråt och upptäcka att journalisten vridit till det vi sagt och fått det att låta som om vi stod där och gnällde och klagade över att det var jobbigt och att vi aldrig skulle göra detta igen!!
Att vi bara ska ställa upp ett år på detta var bestämt från början, för vi anser att det är för mycket jobb för att göra det alla år. Men beklaga oss, det har vi inte gjort! Men, men, en journalist är alltid en journalist...
Trötta men lyckliga över att äntligen ha gjort detta med ett mycket lyckat resultat så har vi nu i dagarna två städat undan allt och återgått till den vanliga lunken igen. Och till den vardagen hör kalvningar, så igår gick kvigan Knotan och kalvade. En tjurkalv blev det denna gång också, en liten Knotte minsann.
Oj! Jag hade velat gå på det!
Skrivet av fredrikabremer den 04 november, 2009 kl. 13:54 #