Livet på farmen

Så, nu har jag äntligen tid att skriva en blogg igen! Dagarna med Öppna Gårdar blev hektiska men mycket lyckade! Under två dagar kom 3073 besökare hit (!!) och vi fick mycket positiv respons.
Större delen av tiden gick för vår del till att hålla i de guidade ladugårdsturerna tillsammans med folk från Hushållningssällskapet och några andra frivilliga. Oavbrutet under öppningstiden skickades grupperna in i ladugården. Vi vandrade runt och pratade så halsen blev alldeles sträv och folk var mycket glada över att få komma in och titta på hur produktionen går till. De flesta reagerade över att korna hade det så bra och levde ett så fritt liv. Även roboten blev en positiv överraskning för de flesta, att korna var så lugna där och så ivrigt ville gå in i den helt utan hjälp från oss.

Ingången till gården
 

Två guidningsgrupper fick sedan till den stora glädjen bevittna när kossan Syllan födde en tjurkalv! Det fanns en hel del barn i grupperna och förtjusningen var obeskrivlig! Enligt den ena guiden så hade han aldrig sett en grupp barn stå så stilla och vara så tysta som de var under de minuter det tog för kalven att komma ut! En av flickorna kom sedan och undrade om det var möjligt att få döpa kalven... och det var det ju naturligtvis! Så den lille blev att heta Axel.

Barnens café just före öppningsdags

Vädret var helt underbart, på lördagen var det rent av shortsväder och de arma italienarna sålde glass som aldrig förr! Kön till glassdisken tog aldrig slut och det blev flera rundor in till sta´n för att hämta mer glass. All annan försäljning gick också bra, jag tror de flesta var nöjda när lördagskvällen kom. Barnen i klass 8B som höll i caféet hade dollartecken rullande i ögonen när de gick därifrån och kan nu säkert börja planera sin klassresa!

Försäljningshallen just före öppningsdags

Tidningen var också dit och fotade oss och där kunde man väl hitta den enda smolken i bägaren. För det var inte roligt att läsa artikeln efteråt och upptäcka att journalisten vridit till det vi sagt och fått det att låta som om vi stod där och gnällde och klagade över att det var jobbigt och att vi aldrig skulle göra detta igen!! 
Att vi bara ska ställa upp ett år på detta var bestämt från början, för vi anser att det är för mycket jobb för att göra det alla år. Men beklaga oss, det har vi inte gjort! Men, men, en journalist är alltid en journalist...

Imorgon är det dan före dopparedan.... det är då påsen ska knytas ihop liksom.
Ett par av försäljarna dyker upp med kyl- och frysdiskar, skolklassens föräldrar kommer och bär fram bord, från Hushållningssällskapet kommer de för att göra klart foderutställningen och sätta upp informationsskyltar och själva far vi väl på som torra kalvskinn precis så som vi gjort de senaste dagarna. Från sex på morgonen till åtta på kvällen är det full fart och som tur är så har mor min från Sverige anlänt och tagit över markservicen, för matlagning är det sista man hinner med nu.

Igår hämtade vi hem fåren, det tog hela eftermiddagen. Ja, inte för att fåren krånglade, de var hur snälla som helst. De svansade snällt efter oss fram till fållan och sprang ivrigt in i den, så det var bara att börja lasta. Två rundor får körde vi och en runda fårgrindar. På bilden är de hemma igen och klara för uppvisning på skördefesten.

Helgen som gått har resulterat i tre nya kalvar, två tjurkalvar och en kvigkalv. Med dem så är det 13 stycken kalvar födda i september, ja det blir en om dagen det! Totalt för i år är det 58 stycken kalvar födda och med tjurkalven som föddes idag så blev det jämnt lopp mellan könen, 29 flickor och 29 pojkar! På bilden syns Billans förstfödda som kom igår morse, det är en tjej som fått namnet Lillan.
 

Med alla nykalvade så är det mycket jobb i ladugården nu och vi går bägge båda dit både morgon och kväll för att få passet att bli lite kortare. Normalt räcker det med att en person sköter ladugårdsjobbet, men under arbetstoppar brukar vi hjälpas åt.
Känns annars som om vi nog inte riktigt har tid för långa ladugårdspass nu, är så himla mycket extra inför den omtjatade skördefesten. Men under helgen har vi fått ladugården färdigt tvättad (äntligen), trappor har snickrats där som de behövs till ladugårdsvandringen, en släde för pynt har släpats fram och tvättats, gräs har klippts, skyltar målats, jättehög byggbelysning har lånats och monterats på parkeringen, djurhallarna har fått nytt sågspån, mjölktanken putsats upp, ogräs rensats.... ja herregud, inte undra på att man varit mör på kvällarna!

Imorgon bär det av in till staden för att inhandla de attiraljer som behövs till spektaklet. Det ska vara tvålautomater, pappershanddukar, toapapper, lampolja, sopsäckar.... hur mycket toapapper går det månne åt när gården invaderas av ett par tusen pers????
Och klockan ett kommer gänget som ska hjälpa till med de guidade ladugårdsturerna. Då ska vi gå träningsrunda och bestämma hur lång tid en runda ungefär får ta. Sedan är det inte långt kvar..... tills vi öppnar dörrarna.... och tills det hela är över.... och jag kan lägga mig ner på soffan med en tidning och en kaka choklad och bara göra ingenting...

Idag har det varit aktivitet i alla hörn minsann, full fart på förberedelserna inför skördefesten! Maskinhallen där det ska bli försäljning har tömts och städats upp, ja senioren på gården har t o m dammsugit den!! Gud så snyggt det blev, nu kan man äta på golvet om man vill!
 

Ronja, vår klippa till sommarjobbare, har varit här denna vecka och hjälpt till. Hennes uppgift har varit att högtryckstvätta ladugården till representativt skick. På den av vattenånga något suddiga bilden tvättar hon vid kalvavdelningen.
Försäljningsbord har snickrats ihop, skyltar sågats ut och själv har jag skurat fluglortar från väggarna inne i robotkontoret och sopat ner spindelväv i ladugårdshörnen... jisses så många möten jag haft med diverse spindelarter! En landade mitt i ansiktet och kröp omkring innan jag förpassade den till mer lämpliga marker. Huga!
 

Ett schema för alla som ska hjälpa till här under skördefesten håller på att sammanställas och de som gör detta åt oss upptäckte att det fattas folk. Så nu är hälften (nåja) av de åländska mjölkproducenterna inkallade att hjälpa till med att stå vid ingången och hälsa folk välkomna. Otroligt vad folk är villiga att ställa upp när det gäller!! Jag är imponerad! Tack på förhand till alla volontärer! Smack!