Sånt här gillar jag att slösa pengar på. En egen mugg med mitt alldeles egna, smått Paintredigerade, namn på.

/Jackan, kaffetant

Semestern är slut, jobbet har varit på tapeten en vecka och en liten titt på vad som hamnat på semesterbildsfronten ger mig lite lagom avslappnade vibrationer. Jag har sovit, ätit, promenerat, suttit på balkongen, socialiserat mig med släkt och andra hugade - hemma hos men borta mest, badat, tittat på saker och haft det skönt. Tagit mig fram via buss och bil (till en del motorvägsbilisters fasa) men mest har jag rört mig med hjälp av apostlahästarna.

/Jackan, semestrar i bildsinnet en stund

Grillat är godast

En sen tur i Linnéstaden

En underbar strandpromenad

Borta bra men hemmabalkong bäst

Återigen, till och med för tredje året i rad tror jag, letar jag bland sparade bilder och där är den. Min favorit t-shirt som jag till och med börjar så smått fundera på att skaffa mig även i den där världen där jag knatar runt på två ben. Som vanligt läggs fötterna till rätta på balkongräcket, böckerna plockas fram, ett visst socialt umgänge tar vid och jobbtelefonen meddelar glatt att jag inte är nåbar på detta numret på de närmsta fyra veckorna.

Min jobbhjärna har tagit ledigt och jag ramlar förbi när jag orkar

/Jackan, pausar lite här och där

Läste en underbar berättelse om första skoldagen, av en bloggare som dyker in här med jämna mellanrum och kommenterar. Hon undrade huruvida vi mindes vår skolstart och då skrev jag där att jag mindes den och jag lovade att "Jag ska dela med mig. Om min första skoldag."

Minns du din skolstart? Hemsk eller underbar? Du får gärna tipsa mig så kommer jag och läser hos dig också

Så här kommer en liten nätt historia från hösten 1975, fast jag blandar nog in lite andra år också när jag ändå är igång.

Hade under två år innan skolstart fått tillbringa några timmar varje dag i lekskolan. Kommer ihåg att det var minsann inte alla kompisar som gick där och att ha fått gå där två år var tydligen en bedrift. Den bedriften var enbart min mors förtjänst, ty hon har ett sätt som gör att man helst av allt bara håller med och lyder, så att jag fick starta i lekis, som det då kallades, redan som femåring var inget att förundras över.

När jag sedan som sexåring fick tillgång till mer jämnåriga kamrater på lekis kände jag mej helt överlägsen. Jag visste ju var alla sakerna var, vilka träd som var klätterbara och hur man kunde hålla sig ur sikte från alla lekisfröknar. Dessutom förstod jag redan på den tiden att apelsiner var den mest helvetiska frukt man kunde ha med sig till frukstunden. Min fruktpåse innehöll alltid äpple eller banan. En lekiskamrat, sedermera klasskamrat, hade alltid skalade apelsiner med sig och jag såg nog redan på den tiden, att den pojken kommer inte att få det lätt. Antingen sölade han ner hela golvet med sina skalade apelsinklyftor, eller så hade hans mor inte hunnit skala dem och då slabbade han ner hela köket när han skulle skala själv.

Sen efter dessa två år var det så äntligen dags att börja i skolan. Den fantastiska låg- och mellanstadieskolan med otroligt många barn i. Min syster gick ju redan där och ännu en gång kände jag mig lite mer före än mina kamrater. Hon hade redan berättat att fläskpannkakan smakade skumgummi, att jag skulle passa mig för magister Stolle för han var sträng och slog barnen, den där tjocke vaktmästaren var inte alls snäll för han släppte inte ut en ur matsalen om man inte ätit upp, träslöjdsmagistern var galen osv osv. Jag var helt fullmatad med information om hur man skulle klara sig från alla sorters bedrövligheter så jag såg verkligen fram emot att börja i skolan. Funderade väl ibland på vad man skulle göra där, när man redan kunde läsa och skriva, men eftersom alla skulle vara där på dagarna vet jag att jag såg det som enda stället där man skulle kunna träffa sina kamrater.

Den enda smolken i bägaren var väl att min Allrabästavän inte skulle börja i min klass. Hon muttrade att det var jag som inte skulle börja i hennes klass, men då jag redan som liten Jacka var smått envis så var det hon som inte började hos mig. Så här i efterskott undrar jag om det möjligen kan ha varit en konspiration av vuxna som gjorde att vi särades på inför skolstart.

Min Allrabästavän och jag hade nämligen en tendens att alltid hamna i trubbel av olika slag. Var och en för sig var vi rätt gulliga och snälla men tillsammans kunde vi rätt som det var dyka upp som en helgalen Mr Hyde x 2. Jag tänker inte berätta om alla tokiga saker vi gjorde. En del saker var till och med riktigt elaka, men då jag hade en far som inte lät saker och ting hamna under mattan så var jag emellanåt tvungen att gå och be om ursäkt till människor i min omgivning. Tur var nog det annars kunde det nog ha barkat rätt så rejält åt helskotta. Min Allrabästa vän var ofta inte med och bad om ursäkt och än idag hör jag mig själv skrika argt. Men hon då, ska inte hon komma med. Min far sa alltid då att Du får be om ursäkt för dina dumheter så får hon be om ursäkt för sina.

Denna devis tillämpas än idag fast då av en lite mer vuxen Jacka och Småjackorna kan nog instämma i att den fungerar ännu. Var och en får skämmas för de dumheter de gjort.

Jo så nalkades då dagen. Skolstartsdagen. Minns än i dag inte hur jag och min mor tog oss dit, men säkerligen med buss. Även på den tiden var jag en lat liten flicka. Kommer ihåg hur jag förväntansfullt gick genom de pampiga grindarna och tittade ut på skolgården som var full av små pojkar och flickor. Den var rätt full av lite äldre pojkar och flickor, för att inte tala om en hel del föräldrar också, men så såg jag min Allrabästa vän där i högen och då släppte jag min mors hand och sa att jag kommer sedan när det ringer in. Jag hade fått lära mig av min syster, att när skolklockan ringde så gick man in i skolan.

Sedan var vi utanför och lekte. Solen sken, det var en underbar dag och på flaggstången var flaggan hissad. När skolklockan ringde sprang vi till vår ingång, som låg lite vid sidan av de två stora ingångarna och fick gå in i vårt klassrum. Jag och min Allrabästa vän släppte varandras händer och gick åt varsitt håll och än idag vet jag att det var då och där, vår vänskap försvann. Att tillbringa 9 år i olika klasser omöjliggör de mest trofasta vänskaper och hon lämnade ett stort hål i själen efter sig. Ett år eller två, fortsatte vi att leka på eftermiddagar, men vi försvann så sakta ut i periferin i kompisgängen så till slut lekte vi inte alls.

Inne i klassrummet så presenterade sig Fröknarna. Vi fick nämligen två fröknar. Alla tittade sig omkring och försökte känna igen så många som möjligt. Våra föräldrar satt och stod runtomkring väggarna i klassrummet och vi var 24 stycken som skulle gå i samma klass. En klass som efter 9 år tillsammans till viss del ännu håller kontakt med varandra.

Fröken nummer ett var en gammal fröken som såg sträng ut. Hon hade grått hår och snipigt ansikte. Jag vet att hon inte kunde varit så gammal som hon såg ut för jag hade minsann gått på lekis med hennes dotter mitt första år, då de barnen var ett år äldre än mig, men jämfört med den andra fröken såg hon nästan ut som en häxa. Fröken nummer två var jättevacker, underbart snäll, hade en sammetslen röst och ett tålamod utan dess like. Detta tålamod prövades många gånger under de tre år dessa två, ack så olika fröknar, hade oss som klass. Häxfröken avverkade ett antal pekpinnar under åren genom att resolut slå dem hårt över katedern när vi vägrade att tystna så man ville gärna sitta långt bak i klassrummet. Hon hade också en tendens att bli så arg så hon spottade när hon skrek så just första bänk var ingens favorit, men det visste vi ju inte där. På första skoldagen.

Just det där skimrande minnet av skolgården, solen, våra två fröknar och alla föräldrar och barn ihopklämda i klassrummet är en vacker bild. En bild jag gärna bär med mig, för det är en glädjebild.

Frågar ni några av mina klasskamrater och även min Allrabästaväns klasskamrater, i synnerhet flickorna, så får ni nog en annan bild.

Jag och Allrabästa vännen var de enda två flickorna som dök upp i långbyxor till skolstarten. Jag har, under fruktansvärda protester, burit en och annan klänning eller kjol under mitt barnaliv, men till skolstarten totalvägrade jag att ha kjol. Eftersom min mor, förutom att vara en mycket auktoritär kvinna, även har förståndet att inse när slaget är förlorat så inköptes nya byxor till skolstart och det är här jag inte riktigt förstår hur denna dag som var en sådan lycklig dag för mig är en hemsk dag för andra.

Tydligen var det två ligistungar som sprang omkring på skolgården och drog flickorna i flätorna och hästsvansarna. Men hallå, vem vill ha så fåniga frisyrer. De retade och puttade omkull grabbar. Det är viktigt att befästa sin sociala ranking tidigt i livet. Dessutom envisades de med att dra upp kjolen på alla små flickor som stod där så snällt och höll sina mammor i handen. Att ha kjol är ju helt sjukt. Man kan inte klättra i träd och när det blåser ser ju alla trosorna i alla fall så vad gnällde de över.

Vi ville bara upplysa om att byxor var det ultimata klädesplagget ifall det nu var någon som händelsevis inte förstod det.

Min underbara skolstartsdag, var nog en och annans hemska skolstartsdag. Tyvärr. Men så är det att det minnet delar inte jag och eftersom jag än idag är god vän med många av dessa barn som stod där på skolgården så tror jag att jag uppförde mig bättre genom åren.

Har du orkat läsa ända hit, tackar jag för intresset. Detta var mitt i särklass längste inlägg och härmed tackar jag för mig och säger godnatt. Det kommer ju en dag i morgon också

/Jackan, aldrig byxlös, sällan rådlös och emellanåt sanslös

Jo jag är på bättre humör nu. Nästan kontaktbar och kan se att det finns ett liv efter hormonsvängningarna. Tror man till och med att sol kan vara kul så är man till och med lite på gott humör

Dags att hoppa ur deppmorgonrocken (o nej jag har fått skäll så det räcker av småjackorna så jag behöver inte mer) och ge sig ut i livet igen. Kanske till nåt hak med mat... och öl

/Jackan, på väg

Med tanke på vad jag skrev, för bara två dagar sedan, blir detta en liten pikant inledning på veckan. Hemmavid är vårskorna framtagna eftersom hoppet om någon som helst snö, försvann lagom när tranorna började landa vid Hornborgarsjön. Men så var det ju det här med aprilväder i mars.

Snön - som inte föll i fjol - har fallit.

Vintern - så här mitt på vårkanten - har anlänt.

Bilarna - redan vårdäckade - halkar runt

Undra om jag kan med att göra min snöängel utanför huset eller om jag ska vänta till nästa skidresa. Det är ju en del hundar i området

/Jackan, gräver efter vinterkängorna

I morse sken solen in och väckte mig. Kändes bara så himla gôtt att ligga där och inse att våren är här och snön - som aldrig föll - kommer inte att komma tillbaka på länge.

Idag ska det fixas presenter, röjas i vardagsrummet och monteras en äntligen färdigmålad hylla. Visst är det skönt när livet tar lite fart.

/Jackan, solstrålar ibland

Några saker ni inte visste om denna innehavare av RumpanBar & Kök. Ska nu inte skryta med att jag visste allt detta själv men när man rannsakar sina inre sfärer kan det ibland dyka upp något nytt även om det nu råkar vara min hjärna som tänker till.

Letar ni associationer med rubriken så hoppa direkt till slutet

/Jackan, listar för fullt

1. Barnsligt förtjust i kortkommandon på datorn. Kreti och pleti blir smått galna av alla tips jag ger ut för att underlätta datoranvändandet
2. Barnsligt förtjust i skor, men har en sjujäkla ågren inför själva köpandet av dem
3. Barnsligt förtjust i makuleringsmaskiner. Får en smått fuktig blick när jag ser papper man kan makulera
4. Barnsligt förtjust i Excel. Ett program man kan använda till allt. Ja.. nästan allt i alla fall
5. Barnsligt förtjust i att säga dumma saker. Blir ofta beskylld för att leka dum blondin, men jag tål
6. Barnsligt förtjust i Google. Kan bero på att det var min första bekantskap och att jag aldrig lär mig någon annan sökmotor
7. Barnsligt förtjust i att diska för hand. Av verkligheten nödd och tvungen numera, men det är en fröjd att sticka ner händerna och plaska runt en stund medan hjärnan sysslar med att lösa världsproblemen
8. Barnsligt förtjust i rostat bröd. Mycket smör och marmelad
9. Barnsligt förtjust i mina innetofflor. De åker runt i min väska hela dagarna och packas tacksamt upp vid hemkomst. Måste nog köpa fler par så man slipper glömma att ta med hem inför helgen
10. Barnsligt förtjust i Nordman  Hade glömt detta stycke hemsksjungande karl, men nu är han åter

Fick en liten nätt och lagom mejl med en sjuhelsickes massa frågor att besvara, så när jag nu äntligen gjort det vill jag ju inte tappa bort svaren ifall om att nu någon mer skulle vilja fråga något, så jag lägger dem här så jag vet var jag har dem

Vill du svara på något eller skicka frågor till någon så var så god!

/Jackan sparar och svarar på många olika ställen

**********************************************************

1. När gick du upp idag? 06.30

2. Diamanter eller pärlor? Smycken... är inte min grej alls
3. Senaste filmen du såg på bio? James Bond... den nya... ehh vad hette den nurå

4. Favorit TV program? Humorprogram och Anna Phil

5. Vad åt du till frukost? Kaffe, kaffe, kaffe och en liten macka till

6.Vad är ditt mellannamn? Anna-Karin

7. Vad är din favoritmat? Grillat

8. Vilken mat gillar du inte? Mat med ost i
9. Favorit chips? Sourcream

10. Vilken är din favorit CD för tillfället? Inte nån favvo så där på rak arm

11. Vilken bil kör du? Volvo S-80 T6, massor med klös i gaspedalen...åhhhh vad den är rolig

12. Favorit macka? Pricki korv macka

13. Vilka mänskliga karaktärsdrag, kan du bara inte med? Snobbigheter, lögnare
14. Vilka är dina favoritkläder? Morgonrock

15. Om du fick åka vart du ville på semester. Vart åkte du då? Island

16. Favoritklädmärke? Finns det märken på dom?

17. Var vill du dra dig tillbaka? Pensionstankar  Hmm en liten stuga vid en sjö, fast kan tänka mej att dra mej dit innan också
18. Favorit tid på dagen? När jag är vaken
19. Var är du född? Lasarettet i Jönköping. Blodig historia sägs det

20. Vilken är den favoritsport att se på? Hockey, live, är himla häftigt

21. Vem tror du inte sänder detta tillbaks? Många... man kanske skulle stryka fråga 30-48
22. Vem tror du skickar tillbaks först? Hon där *pekar*

23. Coca Cola eller Pepsi? Pepsi. Köper av princip inte Coca Cola

24. Fotboll eller ishockey? Hockey (HEEEEEEEEJA HV71)
25. Är du en morronmänniska eller nattuggla? Både och *fasen att man ska välja saker hela tiden*
26. Pedikyr eller manikyr? Huvaligen!!! Låter bli att välja helt här

27. Några spännande nyheter att berätta för oss? Ska åka o kika på tranor i morrn bitti kl 04.00
28. Vad ville du bli när du va liten? Jockey, brandman, sen sotare och därefter... tja det blev pappersvändare till slut iaf
29. Bästa barndomsminnet? Tälta på västkusten

30. Varit i afrika? Nopps
31. Nånsin rullat in nån i toapapper? Nääeee

32. Varit med om en bilolycka? Jo, men det var inte mitt fel... det var halt på vägen

33. Favoritdag i veckan? Lördagar

34. Favoritrestaurant? RumpanBar & Kök naturligtvis

35. Favoritblommor? Såna där, varom nu heter, ja som svärmor kommer med ibland? Textilblommor

37. Favoritsnabbmatsrestaurant? Burger King

38. Äger du en cykel? Japps. En innecykel och en utecykel och en rajjsercykel. Fast inte cyklar jag för det
39. Vem fick du senaste mailet från? Här, på jobbet eller... ojoj... var nog hon där *pekar igen*

40. På vilken affär skulle du välja att utöka ditt kreditkort? Kreditkort?
41. Läggdags? När jag är trött

42. Hur många gånger kuggade du uppkörningen? Ingen

43. Vems svar är du mest nyfiken på av dom du skickar brevet till? Åhhh... undrar vad... tänk om... tja mellan namnen på er alla kanske
44. Senaste personen du delade en middag med? La Familia

45. Vad lyssnar du till just nu? Datan som surrande scannar virus
46. Favoritfärg? Grön

47. Hur många tatueringar har du? Sånt sysslar jag inte med alls. Ligger i kategorin smycken *se fråga 2*

48. Hur många sänder du det här mailet till? Alla jag känner och alla jag inte känner och sen ... Kan man skicka till Reinfeldt också kanske? Hans mellan namn skulle va kul o få reda på o kanske till Clintan om jag bara hittar hans adress... Många blir det!!

Nu har det äntligen hänt. En något efterlängtad tilldragelse har skett. Undret har sett dagens ljus, småjackorna har fått en kusin till och Jackan har blivit moster  Inte en ingift sådan utan en alldeles äkta.

Känns nästan som man pöser över på alla håll. Inte för att Jackan har tagit någon större del i något av skeende *tillblivelse och framdrivelse* men det känns ända in i hjärteroten. Sicken gobit det är *torkar en liten tår ur ögonvrån*

Efter alla år med födelsedagar, namnsdagar, julklappsutdelningar för småjackorna är det nu La Familias tur att få bistå med saker som alla barn vill ha. Vad barn vill ha är nämligen enligt kära syster och svågers mening...

LJUDLIGT LÅTANDE LEKSAKER

Ser fram emot de närmsta årens presentutdelning. Vi har ju lärt oss genom åren vad de värsta är

... som står som innehavare av RumpanBar och Kök

Redan här har dilemmat inställt.. hur mycke kan man skriva *lr kvinna för den delen* utan att stackars läsare som ramlar in på blåggen blir helt avskräckta. Jag testar lite o kör etapp två här. Jag säger som en av mina stora förebilder... "Man tager vad man haver" och så lägger man till det man behöver och kryddar till det med ett mustigt språk så har man Jackan där man minst väntar sig... nämligen överallt och när som helst!!!

Jackan är precis som Karlsson *ni vet han me pråpellern* fast lixom med lite mer kvinnliga behag och utan pråpeller då d.v.s en lagom tjock kvinna i sina bästa år.

Hon har dessutom en kär make och ett antal småjackor i skiftande ålder *som enl hörsägen även är inne på denna blågg* och vistas företrädesvis på jobb eller hemma eller på väg mellan *när o var o hur är nog mindre relevant*

Gillar inte frisörer, spindlar eller ost *ska berätta om de en annan gång*

Hon ramla in på passagen som av en händelse *fick höra att man kunde snattra via sajjberspäjjs* och gick några tuffa matcher på chatten innan hon reggade sig *lämna ut  uppgifter till nåt ställe och fick ett rött namn istället för ett svart* och satte sig tillrätta framför datorn och läste och lärde sig massor. Sen dess har jag lärt mej att kunna skriva o läsa samtidigt är bra *tränar hårt som attan påre* och att ha minne som sträcker sig längre än två minuter är en fördel *tränar mindre på det*.

För att få reda på mer om Jackans sajjberspäjjstillblivande håll utkik efter del 3 *börjar känna mej som en dålig Hållywodd producent här snart* så återkommer jag vad det lider. C U !!!

/RegnJacka på väg mot nyhetsinhämtning i rutan

... som står som innehavare av RumpanBar och Kök?

Jo alltså för att göra historien kort *vilket inte är Jackans spässialität* så är hon ett rekorderligt fruntimmer med:

• Sjuk humor!!! *blondinvitsar är favvon o ja kommer inte ihåg dom så ja garvar lika gott om .. och om.. igen*
• Snabba fingrar *bra att ha om man ska snattra mer än på blåggen*
• Kort minne *vet vad jag heter men inte varför*
• Exhibitionistiska drag *vill synas och höras om nån händelsvis missat dä*
• Snäll *men med skarpa kommentarer till dom som förtjänar det*

Bor? Somliga bor i trappuppgångar men ja bor längst uppför en trappa *konditionsreglerande faktor* så svaret är JA!

Lever? Rövare med många och dom lever jäkel med mäj ibland så svaret är ännu en gång JA!

Trivs? Med mitt liv för det mesta och försöker ta mej till 100-års strecket så gott jag kan.. så svaret får bli ännu ett JA!

Detta var en kort inledning till Jackans varande och görande men som långrandigt sagt.. Jag återkommer.

/Jacka med många bokstäver på sin lyra