Helt uppåt väggarna
Skrivet:   14 september kl. 21:30

För andra fredagen i rad var det bokat ett rum för härligt samkväm ifred för ringande, springande, pockande medarbetare och tid för jobbverksamhet som kräver koncentration. Man kan få sitta i fred även på det vanliga jobbstället men jag har inte hittat några sprängsäkra dörrar som skulle kunna klara av anstormningen och mina kära kollegor instämmer i detta, så nu sitter vi tillsammans och jobbar i andra lokaler än vi stadigvarande vistas resten av veckan

Då Jackan har tjuvstartat i kunskapssfären för detta lilla projekt har jag tagit kommandot och satt mig till allmänt beskådande i form av projektor kopplad till datorn och mina kära kollegor tittar, lär och jobbar i sitt anletes svett medan jag kollar, kikar, svarar på frågor och försöker hinna med lite jobb jag också. Men så förra veckan när vi för första gången hamnade i denna lokal, där det enligt utsago skulle finnas massor med datorer och en projektor såg vi ingenstans där man kunde rikta projektorn mot. Vi hittade i och för sig inte projektorn heller, men just avsaknaden av någon sorts visningsställe gjorde mig lite konfunderad.

Ska vi rikta den rätt mot väggen

Efter lite letande hittade vi en sorts gammaldags filmduk uppallrad i ett hörn bakom dörren, men då dök nästa problem upp...

Vad ska den fästas i

Tittade mot den mest logiska väggen, men där var inga fästanordningar. Kikade upp i taket och såg en list, strategiskt placerad men tyvärr fulladdad med spotlights så där föll den idén också. Genomgången fick tas med en god portion muntlighet där var och en fick klicka runt och ställa frågor på vägen. När vi sedan drog oss hemåt framåt eftermiddagen fick vi reda på att duken hade golvstativ  och det perspektivet fanns bara inte i mitt medvetande

/Jackan alltid med näsan i vädret och helt uppåt väggarna

 

 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/assjack1/entry/helt_upp%C3%A5t_v%C3%A4ggarna
Kommentarer:

mmm...säg vem som inte minns dessa rullar i taket och fröken/magistern som hade en lång pinne och kunde rulla ner kartor och filmduk från taket.....diabilder....projektor surr från filmvisningen... och allt trassel med dessa "enkla" maskiner.... Kommer ihåg den första "morderna"diabildsprojektorn som hade ett såååånt sövande ljud som blev ackompanjerat av en snarkande från en hemskt ung JBR. Vilka tider.....nu mer så äre mest handhavande fel och dålig information/kommunikation som största fel orsak.

Skrivet av JBR med nostalgiskt minne... den 16 september, 2007 kl. 08:21 #

Fniss...det är lite befriande att skratta åt sin låsning...inför lösningen av vissa problem...man tänker sig en lösning...och där stannar man...tills någon talar om att problemet kan ses ur en annan vinkel...och där står man som en fisk på land...

Skrivet av zozzy... den 16 september, 2007 kl. 10:27 #

JB... Kul att få veta att man har minne även efter 40 ;)

Skrivet av Jackan, smått senil den 17 september, 2007 kl. 19:20 #

Zåzz... Och jag som är känd som den smarta *rååådnar*

Skrivet av Jackan bor bakom hörnet i en annan rymd den 17 september, 2007 kl. 19:22 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten