Jag älskar glass! Idag provade jag nyheten Daim Pear Dream, och den smakade faktiskt som en                  dröm, den var kanongod!

Idag var jag ute på fågelskådningsfärd i skogen! Jag kan namnen på en del fåglar men jag är väldigt dålig på vilken som är vilken när jag ser dem. Fast en hackspett vet jag hur den ser ut så här kommer en bild som jag tog idag.

Den senaste tiden har jag börjat inse att jag duger som jag är, jag ska inte längre låta andra bestämma hur jag ska vara, för duger jag inte för er så duger inte ni för mig!

Hellre har jag en sann vän än tio falska!

Jag har varit sjuk i snart en vecka, förkylning, halsont, hosta, yrsel men inge feber, inte som min gamla termometer visar iaf. Jag har varit borta från skolan hela veckan, en klasskamrat som hört av sig o frågat vart jag tagit vägen. Börjar känna mig på bättringsvägen och hoppas att jag mår bra nog för att åka till universitetet på fredag, efter lektionen har jag tid hos studievägledaren, det ska bli intressant att se om hon kan hjälpa mig med att komma på min framtid.

I flera år har jag lidit av magproblem. Ständiga buksmärtor och ständiga toalettbesök.

För drygt ett år sen så såg jag på Doctors på tv4 där de pratade om en tarmsjukdom som heter IBS- irritable bowel syndrome, i Sverige brukar man kalla det för irriterad tarm eller spastisk colit. Jag förstod direkt att det var den sjukdomen som jag har. Bokade tid hos min husläkare som skickade mig vidare till ultraljuds- och röntgenundersökning och det bekräftade att jag har IBS.

I morgon drar OS igång! Och som alltid så pratas det och analyseras om hur många medaljer Sverige tar, så vad tror ni? Vinter-OS i Turin 2006 var Sveriges hittills bästa OS: 7 Guld, 2 Silver och 5 Brons, totalt 14 st. 

Kapaciteten att ta fler i år finns men jag är ändå tveksam till om vi kommer att göra det. Får vi 10 medaljer (helst bara guld) så får vi vara nöjda.

All stress (paketköp, städning, pyntning, matlagning m.m) för några futtiga dagar "julefrid", är julen verkligen värt allt besvär? Sen efter att jag sovit 8 timmar så ska jag gå upp och plocka ner min gran, den tar helt enkelt för stor plats!

Igår hade vi kursavslutning med utvärdering på Universitetet, men som alltid när jag säger något så är det ju enligt många "fel", men jag vet ju i själva verket att det jag säger är rätt så de är bara människornas avundsjuka som dyker upp tror jag. Många har förut höllt med mig i att kursen inte varit som den borde varit och att det har varit mycket strul och otydligheter, men igår när vi fick chansen att säga till läraren vad vi tyckt varit bra och dåligt så kom det bara fjäsk ur munnen på folk, och sen att personer som aldrig tidigare öppnat munnen nu gör det och försöker motsäga mig, åh det gjorde mig så irriterad!
Till vårterminen kommer vi att prata mycket etik och moral, så då jävlar alltså, då finns det inget som kan stoppa mig för att säga vad jag tycker och tänker!

Att vara aspergare är inte lätt, jag blir aldrig förstådd, speciellt inte av mina föräldrar. Det leder till att vi ofta blir osams och jag klarar inte längre av att bo under samma tak som dem, jag vill flytta men hur ska jag klara mig då? Nu syftar jag mer ekonomiskt, jag får inte längre någon aktivitetsersättning men jag studerar så jag borde ha tillgång till studielån, men än så länge har bara CSN krånglat så jag får inga pengar alls.

Jag tycker att man får för lite hjälp som aspergare när man har kommit in i den åldern då man klassas som vuxen, jag är 24. Har inte haft någon kontakt på Vuxenhabiliteringen på 2 år, har endast min husläkare som skriver ut anti-depressiv medicin åt mig. Men hjälper de?, nej inte nu längre, har man ätit anti-depressiva i 10 år så tror jag att de nån gång tappar sin funktion. Det var längesen jag mådde bra, tänker ofta "varför lever jag ens?" Fick min diagnos när jag var 17, men redan när jag var 14 fick jag anti-depressiva. Det började med att några tjejer i skolan var elaka mot mig, men vad gjorde skolan med dom? Inte ett skit! Istället fick jag gå till skolkuratorn, hon tyckte att jag verkade argsint av mig. Var det så konstigt då när man var rädd för att gå till skolan för att några tjejer var elaka mot mig där och när jag kom så ringde de och trakasserade mig på telefon, jag hade inte gjort dessa tjejer nånting, så varför blev jag då deras offer? Jag blev skickad vidare till barn -och ungdomspsykriatrin, där de diagnostiserade mig som djupt deprimerad, fick medicin som jag gick hem och överdoserade på men det hände inget med mig. Hade samtal med samma psykolog i 3 år innan hon kom fram till att jag har Asperger och så blev jag direkt skickad till ett gruppboende...nej nu orkar jag inte skriva nåt mer, tycker allt för synd om mig själv just nu. God natt

I dagens Värmlands Folkblad står det om en 18-årig kille som blivit tvångsplacerad av socialen på behandlingshemmet Klarälvsgården. Jag tittar just nu på Klarälvsgårdens hemsida: http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=78 och läser att målgruppen är "Pojkar mellan 16 och 20 år med svår psykosocial problematik. Många pojkar har även pågående kriminalitet och missbruk". Det enda denna kille har är Aspergers syndrom, han är inte kriminell eller missbrukare. Killen som kallas för Mikael säger så här till VF:

"– Jag har ett socialt handikapp och detta tror de att de kan lösa genom att fängsla mig på deras fängelseklinik, säger Mikael.
– Flera gånger har jag blivit misshandlad, dödshotad och bestulen på kläder av andra ungdomar som inte kan acceptera att jag är funktionshindrad, fortsätter han."
Läs hela artikel här: http://www.vf.se/Nyheter/Varmland/Socialtjansten-far-skarp-kritik-090807.aspx

Aspergers innebär oftast att man har sociala problem t.ex. svårt att vara bland mycket folk, svårigheter att förstå "sociala koder", kroppsspråk m.m. Först och främst tycker jag att man ska få hjälp av LSS, lagen om stöd och service. Man kan få en kontaktperson, arbete via Daglig verksamhet m.m. Här kan ni läsa lag 1993:387, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/19930387.htm

Jag tycker inte om detta med behandlingshem och att personer med olika problem blandas huller om buller, men det är ju min åsikt, vad tycker ni?

Hej och välkommen till min blogg!

Jag startade denna blogg idag, plus att jag håller på med en hemsida här på passagen. Bloggen och hemsidan kommer att handla om mig själv och hur det är att ha diagnosen Aspergers syndrom.