- Skaffa en blogg du med!
- Anmäl denna sida
- Bli medlem | Logga in! Dina tjänster | Logga ut | Inloggad som
08 jun kl 23:50, 2009
Tänkte ikväll, vaf.n jag provar igen, vi ligger i soffan och tittar på Monk och hon börjar stryka mig på armen. Jag hämtar filt och tar av henne kläderna, (visst motstånd och bh och thirt blir kvar) tar av mig naken och lägger mig sked med henne i soffan. Ligger stilla ett tag och sedan börjar jag smeka henne först över armen sedan ner över höften, benet och fram över låret, låter handen snudda över busken och upp över magen, smeker sakta strax under bhn, upp över bhn och smeker hennes hals och upp i nacken, ner till kanten av bhn och lyfter undan den lite. Smeker lite i närheten av bröstvårtan, glider ner och smeker in under bhkanten och upp över hennes bröst. (nu borstar hon bort min hand och påstår att det kittlas) ner över magen igen och nu är ballen hård mellan hennes ben, smeker över hennes sida ner över skinkan och ner längs med låret upp tillbaka och ner över magen. (Ännu ingen reaktion från henne, positiv eller negativ, hon har dock fnissat lite år tvserien) fortsätter och smeker henne över busken men kommer inte längre då benen är hårt hopknipna. Jag avbryter verksamheten (snasen har redan lagt sig) och ligger stilla och håller om henne tills hon börjar röra sig. Jag frågar hur det är och hon säger att benet har somnat. Då reser jag mig och klär på mig och det gör hon med. (inte ett ord från henne) när jag är klädd och ligger på kortändan av hörnsoffan och hon på långänden så börjar hon massera min axel (en punkt ca 5 cm) om och om igen tills det nästan börjar kännas obehagligt. När Monk är slut så går hon iväg och gör sig iordning för natten, när hon kommer tillbaka så säger hon att "det var mysigt" VAD HAR JAG MISSAT!!!!! Jag kände det som världens dissning och hon tyckte det var mysigt, är vi på samma planet överhuvudtaget. Finns det någon i bloggvärlden som kan förklara detta för mig.
Hello på er bloggers.
Upphovsrättskyddad © 2008 Avlasta. Alla rättigheter reserverade
Design av Passagen | Baserad på Roller Weblogger 4.0.
Jag kan!
Hon tyckte det var skönt att ni kunde kela och bara känna på varandra utan att känna pressen av att gå hela vägen varje gång.
Att känna att du ansträngde dig trots hennes kyliga mottagande.
Någon bryr sig om mig fast jag är besvärlig och anstränger sig för att nå mig: Jag är älskad!
Alltså att läsa hos dig är så nyttigt för mig för jag ser mönster som jag aldrig kan se i en kvinnas bloggbeskrivningar.
Nu ser jag att det maken gör nu mot mig är samma fråga som din fru och den förra Viola ställer /ställde.
Älskar du mig även om jag inte är värd det?!
...fortsätter i nästa kommentar...
Skrivet av viola den 09 juni, 2009 kl. 10:29 #
Kan inte förklara det bättre än Viola, smek och närhet utan mål, är sällsynt, och behövs. Hon tycker om dig.
Skrivet av JenJen den 09 juni, 2009 kl. 10:39 #
Jo, och är du uthållig och vill, gör så, igen och igen och igen, utan mål. Utan att du själv tänker: men va fan, var är utdelningen.
För det finns ingen utdelning, det finns bara givande, att man vill det, utan mål. Samspelar man är det fantastiskt.
Skrivet av JenJen den 09 juni, 2009 kl. 10:41 #
Igår i bilen hem tänkte jag en annan sak när jag tänkte på dig och din fru.
Om du nu inte tror på er längre så skulle jag så här i efterhand skiljt mig innan familjerådgivning och försök till förbättring.
Om du tror ni kommer att vara för olika för att det ska fungera i långa loppet.
Nu är känslorna svala och då är det lättare att gå.
Vi är också olika, min man och jag, och kanske inte en perfekt match i det avseendet men vi älskar ju varandra mycket och då är det verkligen en pärs att skilja sig om man skulle välja det.
delar här...
Skrivet av viola den 09 juni, 2009 kl. 10:48 #
Före 2007 års händelser när mina känslor var svala som din frus (som jag trodde i alla fall) och han nog nästan gett upp hoppet, hade jag lättare kunnat gå isär än nu.
Om det varit vårat gemensamma beslut utan tredje part inblandad som väckte mina känslor till liv.
Då hade jag nog lättare påbörjat ett nytt eget liv utan bitterhet och ånger.
Bara en sida som jag såg det ifrån igår, kanske det kan ge dig någon insikt.
Kram goa' Avlasta
Skrivet av viola den 09 juni, 2009 kl. 10:48 #
Du är en god man... men jag fattar att det är jobbigt. Så kände nog exet det för jag var som din fru när jag tappade intresset för honom. Då fanns det ingen återvändo för oss.
Skrivet av maria den 09 juni, 2009 kl. 12:24 #
Men hallå!
Det Viola skriver om att din fru tycker att det är skönt när NI bara kelar låter konstigt för mig.Enligt din beskrivning är det ju du som kämpar o kämpar o kelar o myser medan hon gör....ingenting. Jag förstår dig helt o fullt det vore en sak om ni hade haft en fin stund tillsammans, men detta?? Vad väntar du på?
Skrivet av Lilla Lotta den 09 juni, 2009 kl. 13:59 #
Jag menar inte att det var en ursäkt för hur frun beter sig bara en förklaring till att hon tyckte det var en skön stund, även om hon aldrig hade tagit initiativet till det själv.
När det blev "något" uppskattade hon det trots allt.
Kanske tvärtemot vad hon förväntade sig....
Det behöver inte vara så men det kan vara det!
Hon kan ju också ha tappat intresset helt, som Maria skrev, men då skulle hon kanske inte sagt så....då kanske hon låtit bli att säga något alls...
Skrivet av viola den 09 juni, 2009 kl. 15:19 #
Jag tror också att hon tycker att det är skönt att känna att ni bara kan mysa, utan att känna press på att det ska bli sex varje gång. Anledningen till att hon är så stel tillbaka är förmodligen att hon tror att du automatiskt kommer tro att det blir sex om hon visar att hon tycker om det. Jag tyckte om att ha sex med mitt ex,men jag tyckte det var tråkigt att vi aldrig kunde mysa och ligga sked utan att killen tolkade som att det var sexdags.Att han reagerade som att jag "lurat" honon när jag inte ville gå hela vägen..
Skrivet av Elin den 09 juni, 2009 kl. 22:56 #
Kan bara instämma med föregående talare... i min hemsituation skulle jag varit överlycklig om något sådant hände här.. det hade inte ens behövt gå så långt som du gick med din fru bara NÅGOT hände....Vi kanske ska byta partners du och jag *ASG*
Hmm det där lät ju lite kinky måste jag erkänna, men va fan.. hellre skratta än gråta åt den eländiga situation som vi ju båda befinner oss i, eller hur??
/w
Skrivet av 83.248.152.112 den 10 juni, 2009 kl. 09:06 #
Jag tror att hon härdade ut hela akten och kände sig tvungen att säga nåt. Hon är oföränderlig tror jag. Frigid kanske?
Skrivet av Veronica den 11 juni, 2009 kl. 08:30 #
Åh herregu va svar, vad roligt, jag ska besvara alla men jag får dela upp svaren då passagen inte gillar långa kommentarer.
Viola*4: Bra att få en annan vinkel på det hela, svårt att få med hennes vinkel då hon inte är så meddelsam. Tack för dina synpunkter jag har funderat över dem.
Jenjen*2: Ja det är viktigt att ge i ett förhållande men om man som jag känner att jag aldrig får något tillbaka så torkar man ut, jag har inget just nu till min fru, i brist på ett bättre ord så känner jag mig "bränd"
Delar här. Kramar till er bägge
Skrivet av Avlasta den 11 juni, 2009 kl. 13:30 #
Maria: börjar känna att backen är på väg att ta slut. :( Tack för att du ser mig som en god man :)
Lilla Lotta: Jag vill att det ska bli en chans till för mina barns skull. Hade det inte varit för barnen kanske hon inte hade ändrat sig men om hon varit som nu innan så hade vi inte varit ihop idag. (så är jag ju även lite konflikträdd ;))
Delar här kramar till er med. Inget slentrian med kramarna men jag gillar att kramas. ;)
Skrivet av Avlasta den 11 juni, 2009 kl. 13:34 #
Elin: Jag har många gånger tidigare meddelat att jag bara vill gosa och inte kräver sex men att hon då får säga till om hon inte vill ha, jag kan inte läsa hennes tankar. Och ja, ibland vill även jag bara ligga och gosa, men det kan inte hon hon blir orolig, det börjar göra ont i nacke axlar och hon skruvar på sig mm mm. Jag ligger gärna sked en stund på kvällen helst båda nakna och det gjorde vi nån gång i början på förhållandet men hon vill inte längre enl hennes kroppsspråk så jag har gett upp den delen helt sedan lång tid tillbaka. Det finns mer att säga om ämnet, men jag tycker att jag har gett henne allt jag kan ge för att hon inte ska känna krav på sex från min sida.
Kram till dig.
Skrivet av Avlasta den 11 juni, 2009 kl. 14:14 #
W: Jag är nog lite kinky i botten ;) något jag aldrig har fått utlopp för ioförsig, då jag aldrig har fått pos respons på detta. Partnerbyte.....hmm spännande. Lite kittlande. Tror dock att det får förbli en kittlande fantasi då jag IRL inte skulle fixa det. Hoppas det löser sig på något sätt för oss båda.
Kramar
Skrivet av Avlasta den 11 juni, 2009 kl. 14:17 #
Veronica: Jag är imponerad över din insikt i min skalle, det är precis den reaktionen jag kände efteråt och precis därför som jag skrev in den så precist i bloggen för att få responser om hur man kan tolka det annorlunda, du har just bekräftat mig på ett sätt som jag faktiskt kände att det tårades en smula i ögonen. Tack.
Nu är det ju inte nödvändigt så att det var hennes riktiga reaktion inom henne men du lyckades tolka min reaktion till 100%.
Åh vilka känslor ditt svar skapade.
Många kramar.
Skrivet av Avlasta den 11 juni, 2009 kl. 14:20 #
Det är hedersamt att vilja få till det för sina barns skull men, vad behöver du för att må bra?
Barnen är kanske ff små (har inte full koll) men de märker. Tycker ofta att jag stöter på par som är tillsammans för "barnens skull" och tyvärr lär dem ett helt fel sätt att vara mot den man lever med. Barn som inte ser kärleksfulla ömhetstecken mellan sina föräldrar lär sig att man inte visar känslor. De lär sig den tuffa vägen att mamma o pappa säger sig älska varann men de tar aldrig i varann eller låter arga men säger att det är inget osv. Jag anser att barn med lyckliga föräldrar mår bäst oavsett om föräldrarna lever tillsammans eller ej. Välmåendet är viktigast. Var rädd om dig.
Skrivet av Lilla Lotta den 11 juni, 2009 kl. 22:28 #
Hejsan Lilla Lotta, tyvärr kan du ha slagit huvudet på spiken där. Däremot så kramar jag de små liven så ofta jag kan, brottas med dem så kroppskontakt saknar de inte, jag säger till dem med känsla flera gånger i v att jag älskar dem och kan inte leva utan dem. (något i den stilen ialla fall.) Men de ser inte att jag och mamma gör sådant. Jag klarar inte det längre, förut var det bara jag som kramade och klappade på frugan men allteftersom tiden har gått och jag har bara möts av kyla och avvisning så har jag slutat att ta i henne och då har hon börjat ta i mig. Nu när jag inte kan känna något. så du har en viktig ståndpunkt där
brytning, jag fortsätter nedan
Skrivet av Avlasta den 12 juni, 2009 kl. 01:40 #
Lilla Lotta del 2.
Det jag vill få ut med att ta till en familjeterapeut är att få en utomståendes syn och hjälp, har jag missat något, kan känslorna komma tillbaka, jag är tråkigt nog skeptiskt, men jag är villig att försöka, men går det inte så är det slut. Jag orkar inte. Blir du arg på mig i så fall Mellantjejen?? Besviken?
Kram och tack för att du har hittat ännu en vinkel som jag missat.
Skrivet av Avlasta den 12 juni, 2009 kl. 01:42 #
Vad "kul" att jag träffade så rätt och att du blev bekräftad. Det skadar ju inte att gå till en terapeut. Frågan är om hon kommer att säga så mycket. Men det kan ju bli en hjälp till ett bra slut om ni inte kan få hjälp att "finna varandra" igen.
Skrivet av Veronica den 12 juni, 2009 kl. 15:54 #
Veronica: Ja mina känslor träffade du bullseye på. Ännu än gång så har du briljerat detta är även min tanke, om det inte hjälper så kanske man kan få en försåelse för vad som gick fel.
Kramar
Skrivet av Avlasta den 14 juni, 2009 kl. 22:39 #