Under 2007 bantade jag bort en tredjedel av mig själv, började springa, från noll ork till 44 km. Och på den vägen är det Jag har bantat alltså finns jag
« maj 2012
tiontofr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
   
       
Idag

Sidvisningar idag: 42


RSS
Ödem svullnader och annat elände
9 juni kl. 23:37

Jag har problem med ödem, svullnader, eller övervätskning som det också kan heta. Först märks det hos mig under hakan och att hals blir en aning hängig och tjock (typ ödlehals), vaderna blir spända, fötterna kan svullna upp om jag sitter länge på stol. Jag får också påsar under ögona, men också att det märks när jag är ute och går så börjar fingrarna svullna.  

Förra året kring den 21e juni vägde jag in på rekordlåga 77.0 kilo - jag tränade hårt, och slet på kroppen så det skvätte om det, jag satte mig i en bil och åkte 100 mil den 26:e och kände hur allt jag åt och drack stannade kvar i kroppen. Det blev ytterliggare 100 mil i bilen, sittandes med käna i 90 grader. Den 29:e var jag hemma och vägde då 84,1 kilo. + 7,1 kilo på några dagar. Benen och fötterna såg för jävliga ut, jag fick inte på mig skorna igen. Den 2a juli fick jag Furix och vägde samma morgon 83,3 kilo och sen började kissandet. Den 6e juli vägde jag 74,8 kilo. Minus 8,5 kilo ner på 4 dygn.  

När jag var tjock, överviktig så kunde jag ha ett ansikte som såg ut som en fullmåne när problemen var som störst. Ett runt ansikte. Vid ett tillfälle hade jag så att hakan/halsen i princip rann ner mot överkroppen, detta var hösten 2006. Det var också det som fick vänner att säga att jag hade diabetes. Jag mådde riktigt dåligt på den tiden, misstänkte dessutom en liten propp i vänster ben eftersom det blev konstigt en dag och sen hade jag svårt att gå. Men vågade inte gå till läkare.

Mitt ödem, svullnader synes mig numera vara kopplade till hög kroppsansträngning. Om jag sliter ut mig långvarigt så börjar kroppsvikten gå upp, samtidigt börjar de första svullnaderna synas. Det handlar om att kroppen väljer att behålla vätskeöverskottet istället för att låta mig kissa ut det. Och varför gör den det? Nu kan jag inget om medicin, nästan inget om människokroppen, och absolut inget om det jag tänker skriva om; men detta är ungfär vad jag snappat upp. Jag rekommenderar andra intresserade att söka vidare på de länkar jag ger längre ner. Men jag vågar säga att ni som googlar er hit inte är ensamma om att ha detta problem. Jag är tacksam för rättelser och annat.


bild från wikipedia

Det är bara att börja vid njurarna, problemet är ihopkopplat med njurarna. Jag har förstått så att regleringen av vattenmängden i kroppen sker mest i njurarna, till största delen med hjälp av hypofysen och binjurebarken. Njurarna utfiltrerar bortåt ett par hundra liter primärurin varje dygn. Den större delen av detta, 5/6delar, sugs passivt in i blodbanan. Återstående mängd kissas ut, eller kan sugas tillbaka in i blodbanan med hjälp av binjurebarkhormonet aldosteron och hypofyshormonet ADH.

Vattenregleringen sker med hjälp av binjurebarken. Om vattenmängden i blodbanan är minskad, då minskas också njurgenomblödningen. Njurarna producerar då ett enzym som heter renin. När renin kommer ut i blodet så omvandlar det äggviteämnet angiotensinogen till angiotensin.

Angiotesin i sin tur stimulerar binjurebarken för att producera aldosteron. Aldosteron påverkar i sin tur njurarna så att natrium (salt) och vatten sugs upp i blodbanan från pimärurinen. Resultatet blir en minskad urinmängd.

Vattenreglering sker via hypofysen. Minskad vattenmängd i blodbanan ska göra så att hypofysen frisätter antidiuretiskt hormon (ADH) till blodbanan. Och det påverkar njurarna så att mer vatten sugs tillbaka till blodbanan från primärurinen.

Om jag sedan har lite problem med dåliga klaffar i mina vener i benen så blir det så att vattnet i blodbanan tränger igenom cellerväggarna och blir lymfvätska. Och för att bli av med lymfvätskan, det som skapar mitt ödem, svullnaderna, så avhjälps det antagligen bara genom att minska på vätskeintaget en period och eventuellt kanske hålla igen med saltad mat (en gammalt sätt att lösa problemet, men jag vet inte hur man ser på det idag), eller använda mig av vätskedrivande medel (diuretika), typ Furix.

Kroppen förlorar vätska genom; urin, avdunstning från hud och lungor (svettning och utandningsluft) och mindre mängd genom avföringen.

Normalt är det så att symtom på vätskebrist syns på urinen, den blir mörk. Då bör man dricka mer. Men det behöver ändå inte betyda att det är brist på vätska i kroppen. Bara att vätskan finns på andra ställen än i blodbanan.  Vilket är mitt problem. 


Binjurarna, bild från Wikipedia 

Men som jag ser det; har man problem med att vatten som lämnar blodbanan pga av ”klaffarna, dåliga cirkulationsmöjligheter” så blir det ju så att genomströmningen i njurarna minskar och då kör systemet igång och blir det köret med renin som ombildar äggviteämnen så att binjurebarken stimuleras att producera aldosteron och så skickas mer natrium (salt) ut i blodet och mer vätska sugs upp. Och sedan fortsätter cirkusen, eftersom denna vätska återigen trycks ut genom cellvägarna och det uppstår ny brist i blodbanan.

Jag uppfattar att det är lite åt det hållet hos mig. Men det här är bara något jag gissar mig vilt till. Det andra är givetvis att en eller flera delar av systemet är dysfunktionellt. Vid hög kroppsansträngning så orkar t.ex. njurarna, eller binjurarna inte med.

Sjukvårdsrådgivningens information om Njurarna.
Sjukvårdsrådgivningens information om Lymfsystemet.
Sjukvårdsrådgivningens information om Hypofysen.
Sjukvårdsrådgivningens information om Hormonsystemet.
Wikipedia om Njurarna.
Wikipedia om Nefrotisk Syndrom.

 

Och som sagt; är det någon som kan detta ämne, så kommentera gärna, rätta mig, eller vad ni vill. Jag vill veta mer, förstå mer. 

 



Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [15]  
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/badgear/entry/%C3%B6dem_svullnader_och_annat_el%C3%A4nde
Kommentarer:

oj. känns som överkurs för mig.
jag är dock grymt imponerad av hur mycket du lär dig, hur mycket du försöker förstå din kropp.

jag vet inte om jag har den kraften just nu. det har tagit mig ett år att begripa och balansera upp min kropp så gott det går efter 25-30 års obehandlade sköldkörtelproblem.
jag tror att jag stannar i den här ändan av kroppskunskap och jobbar vidare härifrån =)

om min hypofys kan sitta och tokbeställa sköldkörtelhormon i ofantligt många år utan att något händer så litar jag inte alltför mycket på vad den där rackaren (hypofysen) sysslar med som hormonbeställare =)

Skrivet av jag vill hitta solen den 10 juni, 2008 kl. 04:33 #

jag vill hitta solen - Enkelt kan man väl säga att det är för lite vatten i blodet, så höjs saltnivån som drar till sig vätska från omgivande celler till blodet, man kissar mindre, man känner törst osv. Allt är frid och fröjd.

Om man nu inte har problem med att vätskan i blodet pressas ut genom "dålig cirkulation" och ut i lymfsystemet och varifrån det tar tid att hämta hem det. Problemet för mig att jag överkompenserar med dryck, och på något vis väljer njurarna & co att inte skicka ut det som kisserikissera.

För mig kanske det enklaste sättet blir att vara en smula återhållsam med vätska och salt. Vätska finns det gott om i min kropp, men inte på de rätta ställen.

Lite på det viset inbillar jag mig att det fungerar. Det gäller att hitta en bra balans med njurarna & Co.

Själv skulle jag bli glad om jag kunde hitta en läkare som kan dom här sakerna. Kanske skulle jag träna så hårt jag kan ett par veckor med högpuls 2-3 mil om dagen och krascha systemet. Då kanske jag skulle kunna bli akutfall.

Fast det lockar inte. Det blir nog taktil massagen och en kinesolog..

Skrivet av BadGEAR den 10 juni, 2008 kl. 08:55 #

*gapskratt*
är det inte bättre att bilindustrin håller på med kraschtester och att du i stället är skapligt snäll mot din kropp?

jag tror att du gör rätt i att kinesa till det hela. de är kluriga de där kunniga. de kan en massa lattjo prylar om kroppen, tja om allt möjligt faktiskt.

nu har jag laddat med en massa råris, en stor bit dö-gris och ett par kilo grönsaker. nu fattas bara tillagningen på det hälsosamma sättet samt startskottet på min färre-kalorier-in-kost. mat jag gillar. inbillar mig att det går lättare att käka då. nu ska jag bara få ändan ur vagnen.

Skrivet av jag vill hitta solen den 10 juni, 2008 kl. 20:24 #

vad är ett gram protein? ett gram gris? sju gram gris?

Skrivet av jag vill hitta solen den 10 juni, 2008 kl. 20:26 #

jag vill hitta solen - när det gäller kött så tycker jag faktiskt att griskkött ger den sämsta mättnadskänslan. Kyckling tycker jag fungerar bäst.

Men jag tror också som du, det ska vara på mat man trivs med. Det är ju trots allt det man ska äta mer av framöver.

Lycka till och kört hårt :)

Skrivet av BadGEAR den 11 juni, 2008 kl. 19:53 #

Grymt imponerande!! Jag läser själv till syrra och vi har haft långa föreläsningar om att förstå hur mångav av enzymerna och hormonen påverkar kroppen, men du verkar ha snappat upp ganska mkt och på ett bra sätt. Väldigt bra! :)

Skrivet av Charlotte den 27 juli, 2008 kl. 20:15 #

Charlotte - Tack, det tar sin tid att få in sånt här i huvudet. Repetition är det enda sättet, och så skriva ner det blir pricken över i:et. Sedan är det inte säkert att jag begripit det ändå. Jag får alltid hoppas att nån talar om när man tänker fel.

Skrivet av BadGEAR den 31 juli, 2008 kl. 11:15 #

Morsning, jag har lyckats missa denna utmärkta bloggning tills nu :-(

Första stycket skulle jag nästan kunna skrivit om mig själv... mina problem var dock tydligast märkbara från fötterna och upp mot vaden. Fotknölarna var inbäddade i lymfvätska, speciellt efter en varm stillasittande dag på jobbet...

Viktnedgången har kraftigt minskat dessa problem, jag har numera oftast god kontakt med fotknölarna från utsidan... eller också är det bara ett skenbart samband med viktminskningen(?)

Jag vill inte "i onödan" komma dragande med lågkolhydratkostens välsignelse "för allt och alla", men... jag upplever i alla fall att svullnaden ökar när jag varit "liberal" med bröd eller andra kolisar.

Fortsatt god ledigehet tillönskas!

Skrivet av fetsmart den 01 augusti, 2008 kl. 09:30 #

fetsmart - Det är inte alltid så enkelt att hitta en enskild anledning detta med ödem, oftast för att det finns flera anledningar.

Överätandet är grundorsaken, och kolisarna tillsammans med fett är underbart lätt att överäta av.

Skulle tro att kroppen hamnar i stress på något vis man sväljer för ofta och för mycket av fel saker. Vissa klarar det, men andra gör det inte.

Det kan finnas orsaker i syra-ph balansen, mängden salter man får i sig (förutom att man stoppar i sig sådant som kanske inte ska räknas som mänsklig föda)som stökar till det. När man sedan börjar hålla en normal tallrik, en kaloribegränsad tallrik så hittar kroppen ganska snart ett "normaltillstånd" och mår bra.

Jag skulle kunna tala för en medveten kaloribegränsad diet som välsignelsen för mig.

Skrivet av BadGEAR den 03 augusti, 2008 kl. 11:31 #

Hejsan!
Intressant att läsa det du skrivit. Vet inte hur länge sedan det var du skrivit detta. Tror jag har samma problem som du har/hade och skulle gärna vilja veta vad man själv kan göra åt det. vad har du gjort, har du sökt hjälp? Hur går det?
Skicka gärna ett mejl till mig :).
Mvh Maria

Skrivet av Maria den 14 januari, 2009 kl. 17:30 #

Maria - Hej, det är från juni 2008. Jag har inte haft mer kontakt med sjukvården sedan jag fick vätskedrivande i form av Furix. Men jag har inte använt sådant sedan förra sommaren.

Jag försöker låta kroppen själv sköta det där bäst den kan. Det finns flera sätt att försöka minimera problemen.

Genom rörelse och motion; gång, löpning, simning och allt som håller hela kroppen igång. Inte bara genom svettning utan genom toabesök. Systemet verkar komma igång av rörelse.

Genom kost; se över vätskeintag, minska salt och sockerintag så att vätskesuget inte är så stort. Även en kontrollerad kost genom att dra ner på kolhydrater kan hjälpa till en liten del.

Fundera över när problemen är störst. Jag har tydliga problem om jag sitter länge i 90graders vinkel och så. Fötterna sväller snart, och det tar tid att bli av med den övervätskningen. Så jag försöker alltid gå omkring, stå upp så ofta jag kan osv.

Det finns en del som säger att olika typer av massage är användbart; bla Taktil Massage. Har ej provat detta.

Nånstans framöver hoppas jag ta mig tid till att hitta en läkare som är kunnig i detta med njurar, övervätskning och annat. Men jag misstänker att det inte finns något att göra för min del. Jag har de defekter jag har, och får leva med dom.

Skrivet av BadGEAR den 14 januari, 2009 kl. 21:17 #

Hejsan!

Upptäckte idag på gymet att jag liksom du lider av ödem/övervätskning. Idag på löpbandet där jag promenerade blev plötsligt mina underarmar tunga som bly. Jag tittade ner och min händer var vita hårda och svullna. Har även ödem i ansikte och vader, även fötter tror jag.. :)
Promenerade en timme och tänker även på sådant jag äter. Även jag har en diuretika som jag inte tycker funkar så bra.
Jag började träna för ca två veckor sedan och har lagt upp ett schema med kondition löpband 3 ggr/vecka samt gym 3ggr/vecka.
Det har blivit värre med träning och vätska.

Ska nog höra av mig till sjukvården och kolla upp detta. Intressant att jag fann denna sida, den går in på favoriter. =)

Skrivet av Maricha den 24 mars, 2009 kl. 21:40 #

Maricha - Tack för att bli favorit :) Det är lite skumt det där med att kroppen börjar samla vätska så snart man börjar gå på hårt.

Jag skrev fel i svaret till Maria, jag åt mina sista Furix sommaren 2007. Sedan dess har jag inte använt mig av sånt. Jag får försöka hitta en balans istället. Stora mängder socker/kolhydrat mat är inte direkt till någon fördel. Den typen av mat ökar törsten stort. Och problemet är att det kan vara svårt att driva ut den överskottsvätskan när den lagt sig i lymfsystemet.

Jag har ibland upplevt fingrar och händer som svullnar när jag gått mycket.

Jag hoppas du träffar nån bra läkare och får någon sorts hjälp. Det är ju så trist att inte kunna träna för nåt i kroppen säger ifrån på det där viset.

Skrivet av BadGEAR den 25 mars, 2009 kl. 22:57 #

Hej
Intressanta saker att läsa om. Jag tänkte fråga din åsikt, och om du anser att det ändå är okej att fortsätta löpträna trots svullnader? Jag har löptränat mera på allvar sedan hösten -08 utan problem, men nu i söndags då jag sprang milen svullnade fingrarna väldigt mycket, och jag har känt mig svullen i kroppen sedan dess. Idag efter jobbet var mina vader enormt stora och tunga, och kläderna stramar åt lite överallt. Jag har en halvmara att springa om två veckor och är lite orolig över detta. Jag är också osäker på om jag ska dricka mera eller mindre, är vätskedrivande grönt te okej? Tack för en intressant blogg.

Skrivet av Eva den 27 april, 2009 kl. 18:15 #

Eva - Det tog lite tid det här, jag prioriterar bloggen ganska långt ner just nu.

Det är inte alltid så lätt med hur kroppen reagerar och varför. Jag kan tänka mig att nån sorts muskelinflammationer kan ge liknande problem.

Men, såhär tänker jag. Om jag vet att jag tränat mer och mer inför kommande stordåd. Och helt plötsligt så får jag ödem. Så skulle jag misstänka överträning för min del. Att njurar/binjurar inte orkar med.

Då får jag vila. Ta det piano, se det som återhämtningsdagar - alltså en del av träningen, lagom träning lagom vila bygger. Se ifall vätskan börjar lämna av sig självt. Eller om jag måste få vätskedrivande. Nu dricker jag inte te, men kaffe och har aldrig uppfattat kaffe som vätskedrivande. Men en del kanske blir extra kissnödiga av det.

En annan metod jag använder mig är att gå-springa (lugnt) och svettas mycket. 10 min rask gång, 10 min långsamt joggande, och så köra man det t.ex. i 1 timme. På med underställ, overall, mössa och vantar. Låtsas att du är en boxare som måste ner i vikt inför invägningen. Du hittar säkert på andra sätt att svettas ur vätskan.

Poängen är också att köra det på så låg nivå att det INTE sliter för mycket (det ska vara återhämtning och reglering av övervätskning). Mycket kläder höjer pulsnivån med upp till 10 slag utan att man tar i mer för det (rent mekaniskt). Testa ett par gånger om dagen i ett par dagar - eller efter känsla. Jag själv kan svetta bort 0,7-1 liter per timme på det här viset. En del återställer jag alltid med att dricka efteråt.

Att man torkar ut tror jag inte på. Det finns vätska i kroppen. Problemet är att det finns för mycket och på fel ställen och det ska bort.

Sedan gäller det att börja fundera vad det är mat/dryck som gör en extra törstig. Jag själv har märkt att äter eller dricker jag vissa saker så får vid vissa mängder en "extrem" törst. Pizza, kassler, glass, läsk (sötade drycker) - för ett tag sedant åt jag en hel pizza och det hela slutade med att jag under och efter det drack 3 liter vätska (läsk, öl och vatten). Och den vätskan tog tid att få väck.

Det är bra att fundera igenom vilken typ av mat/dryck som drar iväg törst. Jag försöker undvika sån mat i för stora mängder.

När det gäller mycket svettning bör man nog se över intaget av mineraler, salter och annat. Man svettas ur en hel del av detta och det är inte helt fel att återställa.

När det gäller varför det hände dig vågar jag mig inte att gissa på, utan mitt svar går helt på vad jag misstänker händer mig själv och vilka åtgärder jag tar.

Återhämtningsvila och svett-träning.

Lycka till med loppet!

Skrivet av BadGEAR den 05 maj, 2009 kl. 16:45 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten