Jag har bantat alltså finns jag 
Ikväll skriver Dagens Nyheter att "Fetmaoperationer väntas öka kraftigt". Man skriver; "Enligt Gunnar Johansson på Folkhälsoinstitutet har
andelen personer med BMI över 30 ökat från 11 till 14 procent bara från
förra året."
Frågan är om det verkligen är sant med den ökningen. Jag blir lite förvånad att ökningen skulle vara så stor. Men det är klart, jag har inga andra siffror att komma med. Är det verkligen en så stor ökning? Såvitt jag förstår så går det ut en enkät till 10tusen personer, av dessa svarar ca 60%. Och utifrån detta så "hittar" man på siffrorna om ökningen av fetman för hela landet. Så känner jag det hela; Hitte-på-siffror.
Det hela handlar om ökningen av gastric bypass-operationer. Man räknar på att få göra 10tusen per år, jämfört med de 2tusen som görs idag. Vem blir lycklig av detta? Vem tjänar pengar på detta? Vilket skrå gnider händerna av förtjusning?
Operationen är inte på något vis riskfri, det finns en del misslyckade operationer med svåra komplikationer och dödsfall. Men för många har det också varit en väg till ett nytt liv. Jag tänker på bloggare som Stora Vackra Kvinnor och Phat Men Inte Dum - som är några av de som skrivit om livet kring en magoperation av det här slaget.
Enkät om Fetma, folkhälsoinstitutet. Här finns resultat 2004, 2005 & 2006.
Tillägg; ett klargörande om det här med hitte-på-siffrorna om ökningen. Det handlar 6000 som svarat på en enkät, 11% av dessa är 660 personer, 14% = 840 personer. Ökningen i gruppen med BMI +30 (fet) är med andra ord 180 personer. Troligen är det BMI överviktiga som blivit feta enligt BMI skalan. Och det kan då vara frågan om 180 personer gått upp 2-5 kilo. Om nu ökningen ens går statiskt att belägga.
Och att med dessa skakiga siffror så försöker man öka antalet magoperationer från 2000-2500 till 10000 verkar vara vansinne. Tänk er själva att det helt plötsligt kommer att finnas utrymme för 10tusen operationer per år, och att vården då av slentrian kommer att försöka flytta över patienter till operationen eftersom platserna ska eller kan fyllas. Det kan bli lite väl lättvindigt, framför allt för personer som är osäkra på vad viktminskning (och livsstilsförändring) kan handla om.
För att inte tala om barn som själva inte är mogna nog att välja; "Lilla vän, du är 12 år och fet, vill du alltid se åt sådär? Vi har en plats åt dig så att du kan se ut som en riktig människa, vad sägs?". Jag tycker det luktar skandal.
Postat i: Bantning Permalink Kommentarer [4]
Någonstans läste jag komentaren/jmf om att: "Om nu 10 000 bilar självantände i motorn av någon anledning, så var det nog bäst att montera ut drivmedelstanken i fordonen!
Kul, kul inte sant!
Sen å andra sidan så verkar magkirurgin oftast vara lika ologisk som införandet av den så kallade "tallriksmodellen" en gång var och sen även i synnerhet när man tyckte/er att så kan även de sockersjuka äta!!
Skrivet av Zonen den 29 augusti, 2008 kl. 14:03 #
Zonen - Magkirurgin är svår. Det är ju faktiskt en del som är fruktansvärt nöjda och glada över den möjligheten. Och resultat de fått.
Men den känns klart obehaglig. Inget för mig. Kräsmagad som jag är.
Tallriksmodellen tycker inte jag är någe direkt fel på, passar den en sätt att äta på så är det ju fint.Och så ser man till de två-tre första månaderna då jag gick ner flest kilon (20) så liknade min tallrik i mångt och mycket tallriksmodellen, även om jag inte var medvetet ute efter det. Utan jag var ute efter att kunna äta massor, fylla magen, och minska kcalmängden till 1500.
Det handlar nog mest om hur man läser sin bibel.
Skrivet av BadGEAR den 29 augusti, 2008 kl. 14:28 #
Håller med dig till fullo.
Skrivet av Emma den 30 augusti, 2008 kl. 09:09 #
Emma - Vad ska jag säga? Om du inte säger emot, kan jag inte tjata vidare :D
Ha det gott i helgen!
Skrivet av BadGEAR den 30 augusti, 2008 kl. 11:19 #