Under 2007 bantade jag bort en tredjedel av mig själv, började springa, från noll ork till 44 km. Och på den vägen är det Jag har bantat alltså finns jag
« maj 2012
måtiontofrlösö
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
   
       
Idag
Kategorier

Senaste kommentarer

Senaste inläggen

Navigering

Sidvisningar idag: 199


RSS
« Ett steg i taget -... | Hem | Talibanliberaler... »
James F. Fixx - LÖPNING - löparnas bibel
16 oktober kl. 14:13

Ett antal reflektioner från min läsning av James F. Fixx klassiker LÖPNING (The Complete Book of Running, 1977). Min svenska pocketupplaga är Wahlströms & Widstrand årsmodell 1980, 311 sidor lång. Detta är Klassikern om löpning, inte den första boken om löpning, men den mest sålda och även den viktigaste.

Att Fixx gav sig på löpningen vid 35 års åldern berodde på att han ådrog sig en fotskada under sin sedvanliga tennismotion, vikten hade under gått åren från 75 till 95 kilo, han rökte två paket cigaretter om dagen. Han började ägna tid till löpningen och anmälde sig till en 5mile tävling på orten. Han såg det blandade startfältet med gamla människor, kvinnor, barn och givetvis med löpartyper. Tänkte att med lite tur så skulle han klara sig hyggligt bra. Det slutade med att han blev absolut jumbo, vad var det som hade hänt, undrade han när han inte vare sig var fetast, äldst eller den klumpigaste löparen i fältet. Efter detta var hans öde beseglat, skulle jag vilja säga. Han började rota i detta med löpningen, och nästan tio år senare kom denna bok som skulle förändra hans liv återigen ganska dramatiskt, han blev både rik och berömd och skrev en bok om denna erfarenhet; Jackpot.

LÖPNING är komplett bok om just löpning, den tar upp författarens väg till löpningen (personlig touch), löpningens fysiologi, filosofi, kost, träning, skador, skrönor, livshistorier och det mesta som man kan tänkas behöva fundera och underhållas av.

Jag har läst ett par andra böcker om löpning tidigare i år, så det är en del som känns lite föråldrat i boken, utvecklingen har gått vidare. Men i grund och botten fungerar nog boken lika bra idag som när den kom. En slags inspirationsbok, en kunskapskälla att ösa ur med alla korta livshistorier om andra löpare genom tiderna.

Jag gillar inledningen; "Om denna boks omstörtande karaktär". Jo, så står det, och det är i en tid när Ian Dury omstörtade musiklivet i England, Sex Pistols inspirerade av denna Dury blev löpsedlarnas kungar under denna tid. Punk och Löpning stod för varsin omstörtande karaktär. Det är trettio år sedan. Jag har ett minne av nån Gå Lunka Löp kampanj här hemma, men jag minns inte om det var från denna tid, eller om det kom senare.

Eftersom boken är på mäktiga trehundraplus sidor så finns det hur mycket som helst att gräva i, en av alla de saker han skriver om är kvinnliga maratonlöpare och Boston maraton. Boston maraton är kanske den äldsta av världens maratontävlingar, men kvinnor fick inte officiellt tävla där förrens 1972. Han skriver att kvinnor som tidigare anmälde sig vägrades med motiveringen att de "inte kunde springa så långt", detta var före 1967 då man tillät en kvinna springa loppet. Året innan så smög sig Roberta Gibb in i loppet och sprang hela sträckan, vilket troligen blev startskottet till att man tillät Kathy Switzer ta sig runt året efter. Det är lite fascinerande att tänka sig att det är bara 40 år sedan kvinnorna började tillåtas vara med i Bostons maraton. Fixx skriver inget om hur det var med andra långlopp, eller om det bara var i denna maratontävling man hade reglerna, och hur det såg ut i Europa börjar jag undra.

Ett par andra bitar jag funderat över, som han skriver om. Och som har att göra med attityder. Jag har alltid tyckt att amerikaner är ganska ungdomliga i sin stil, även riktigt gamla exemplarer av Homo McAmericanus. Men här skriver han att i "vårt land finns det besynnerliga idéer om hur äldre människor bör uppföra sig, och då behöver man inte vara mer än 40-50 år." Den andra attitydfrågan är det här med när man är gammal. I mitten av sjuttiotalet var man gammal vid 35, då verkade råden vara att man skulle vila och ta det lugnt så man skulle slippa hjärtproblem. Man började bli skör helt enkelt. Det är en ganska stor skillnad mot idag, dom värsta våghalsarna idag verkar definitivt vara över 35 år, i många fall långt över den åldern.

Här finns råd om hur man tampas med hundar, de som varit utomlands vet att lokalt så slänger folk sten mot stöddiga hundar eller hur man sätter otrevliga bilburna ungdomar på plats; en löpare sprang resolut över deras bil vid ett rödljus, lämnade bucklor efter sina fotsteg på bakluckan, taket och motorhuven.

Kolhydratladdning är tydligen något som en svensk fysiolog utvecklat, Eric Hultman, faktum är att fler svenskar förekommer som utvecklare och forskare inom träning i denna bok.

Han skriver också att en viss ansedd löpare påstås dricka nio flaskor öl om dagen, och att en av usa:s främsta maratonlöpare dricker en låda eller mer i veckan. En viss Dr Bassler t.o.m. rekommenderar öl, att det kan hjälpa mot njursten särskilt om man tränar i hett, torrt klimat. Det tackar man för, dags att åka till Mexico och springa.

Fixx skriver om vegetarianer, att det finns en rad framstående löpare, och även idrottare som är det. Men att man betraktar dem misstänksamt. Johnny Weismuller är tydligen en av dessa vegetarianer, den gamle värlsrekordsimmaren och Tarzan skådespelaren. En av dessa maratonlöpande vegetarianer han tar upp är science fiction författaren Ron Goularts fru Frances Goulart.

Låt mig citera ur boken, det här typen av resonemang känner nog en del av er igen, fast från motsatta sidan av kostcirkeln; "Mrs Goulart tror att landets skolor i näringsfysiologi konspirerar för att hålla tyst om vegetarianismens förtjänster. Skolorna är mycket konservativa, sade hon. De har informationen, men de är ett halv århundrade efter sin tid". Så talade Zarathustra, eller i alla fall en vegetarian för trettio år sedan, låter det bekant. Tyvärr är det nog så att den andra ändan av kostcirkel borde ta lärdom av vegetarianerna, och bland annat sluta upp och förfölja Stephan Rössner och kalla honom för massmördare som här på Wikipedia. Inte har man kallat alla andra ur "lågfetts"-etablissemanget för massmördare. Ska man kalla en för det, då tycker jag man kan löpa linan ut och skriva in samma ord om tusentalet andra i Wikipedia. I min mening är det en ynklig stackare som skrivit det stycket i Wikipedia. Snacka om att vara kontraproduktiv, och skita i eget bo.

Fixx tar också upp ett av de starkaste argumentet som jag vet som talar emot att vi skulle vara rena köttätare av naturen; våra tänder. Något jag också reagerat på under tiden jag läst om lowcarb/paleo fantaster som försöker bevisa det ena och det andra om vårt ursprung, och vad vi ska äta rent evolutionsmässigt. Men tänderna, tänker jag. Vi har ju inga rovdjurständer att tala om. Våra tänder liknar mer något som man ska mala med och inte slita köttstycken ur andra kroppar. Men jag är ingen tandexpert, men efter att ha sett käften på en gris och katt så är det inte så svårt att se vad vårt garnityr liknar mest. 

Han tar även upp detta med Tarahumara indianerna i Mexico, ska tydligen vara ett folk som har för vana, verkar vara en konstig vana, att springa 300 km i bergig terräng och vars kost består av säd, bönor och squash. Men praktiskt taget aldrig någon mjölk, kött eller ägg. Kan vara en intressant motpol mot alla späckätande isblocksmaraton rännande inuiter.

Sedan finns alla fantastiska historier med; den om 19 åringen John C. Miles som aldrig sprungit längre än 16 km i sitt liv, han ställer upp i Boston Maraton 1926. På startlinjen står olympiadmästaren från 1924, Albin Stenroos och den store löparen Clarence DeMer som hade vunnit en handfull gånger. Miles sprang in i mål som etta, i vita gymnastikskor och simbyxor och i dammet efter hans kvicka fötter så kunde Stenroos och DeMar hasa sig in i mål. Är inte det fantastiskt, så säg.

Ett helt kapitel handlar om George A Sheehan, en läkare och enligt Fixx en Löparnas Filosof. En löpare i själ och hjärta, lika mycket som han verkar vara förebilden av den gode doktorn. Utan honom hade inte tidningen Runners World blivit vad den blev.

Och så har vi något annat som intresserade mig, något jag vet inte hur det håller idag, men något jag funderat och misstänkt. Det handlar om muskler, frågan jag ställt mig om man blir starkare bara för att musklerna växer och blir större, eller kan det också vara för att musklerna blir bättre och effektivare och att man därför också kan bli starkare. Här finns en förklaring om att musklerna blir hårdare, segare och i stånd att arbeta längre. Att det trots allt inte behövs någon ökning av muskelmassan för att man ska bli starkare. Jag tycker det verkar rimligt, jag ska ta och läsa in mig mer på ämnet framöver.

Och varför är boken då av omstörtande karaktär, jo av de enkla skälen att LÖPNING är ett naturligt lugnande medel, att den har förmåga att förhöja sexuell njutning, att den tillåter löpare att att äta det mesta utan att gå upp i vikt, att sjuka blir bättre av löpning och att åldrandet går långsammare.

James F. Fixx gick bort bara 52 år gammal. En del har nog kallat detta för ödets ironi, att här har han deklarerat löpningens förtjänster om god hälsa och ett långt liv, och så dör han själv i en massiv hjärtsnörp redan vid 52. Men när man förstår att hans far gick bort av samma anledning i så låg ålder som 42. Så kastar det ett annat ljus över det hela. James blev faktiskt 10 år äldre än sin far.



Postat i: Träning och motion  Permalink   Kommentarer [12]  
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/badgear/entry/p_class_msonormal_style_span
Kommentarer:

(Om Rössner) "I min mening är det en ynklig stackare som skrivit det stycket i Wikipedia." Förstår inte hur du bara kan läsa nåt sånt i Wikipedia utan att göra något åt det...

Skrivet av fetsmart den 16 oktober, 2007 kl. 19:58 #

Tro mig, jag har gjort saker på mitt sätt. Men jag avstår från att ändra den texten. Bättre att folk får se hur vissa beter sig, och att den det handlar om kan göra något åt det.

Skrivet av BadGEAR den 16 oktober, 2007 kl. 20:23 #

Jag tror dig, men förstår dig inte...

Skrivet av fetsmart den 16 oktober, 2007 kl. 21:11 #

... the Blockheads ... ?

Skrivet av 81.226.54.21 den 16 oktober, 2007 kl. 23:26 #

...Jag är en anonym fjant...!

Skrivet av 62.20.57.5 den 17 oktober, 2007 kl. 08:07 #

Jag kanske är blind men var i all sin dar står det att Rössner är massmördare?

Skrivet av Kattmoster den 17 oktober, 2007 kl. 19:11 #

Kattmoster, wikipedia uppdateras hela tiden, av vilka idioter som helst! Värt att tänka på.

Skrivet av Suddagumman den 17 oktober, 2007 kl. 22:10 #

fetsmart, jag blev jävligt störd när jag såg vad den där personen hade skrivit i Wikipedia. Jag blev faktiskt förbannad. När man börjar förfölja enskilda personer på det sättet, så är det inte långt till att den eller någon annan börjar telefontrakassera och så vidare. Den som skrev det där om Rössner borde söka hjälp. Men om det är rätt eller fel att låta skriveriet vara kvar är en annan sak, jag tycker i och för sig att fler kan få se det så att de ser vilka jävla nötter det finns i vår värld. Kanske får det några att tänka till huruvida man får bete sig så eller inte. Personligen tycker jag att Rössner själv ska fundera över ifall han vill använda lagliga medel för att stoppa den här sortens övergrepp.

Skrivet av BadGEAR den 19 oktober, 2007 kl. 13:57 #

Blockheads, jo så hette det bandet jag tänkte på men skrev ändå Bollocks. Märkligt. Men sedan började jag fundera kring det hela. Och det slog mig att Durys gäng var ett helt annat på den tiden Sex Pistols grabbarna såg dom. Tack för hjälpen. Anonym, det är helt ok. Så länge man inte blir otrevlig.

Skrivet av BadGEAR den 19 oktober, 2007 kl. 13:59 #

Kattmoster och Suddagumman. Någon var inne och ändrade på texten bara några timmar efter att jag bloggat, kanske var det Suddagumman? Nu är det så att skitsnackstexten om Rössner funnits i en månad. Och det är inga som helst problem att läsa den texten även idag, det finurliga med Wikipedia är det att man kan läsa artiklarna före olika ändringar. Man kan också gå in och se IP adressen för den som gjorde detta. Den 19e september så var stockholmaren c80-216-161-215.bredband.comhem.se inne och skrev rakt ut att Rössner är delaktig en av historiens största massmord. Vilket går att läsa här http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Stephan_R%C3%B6ssner&oldid=158904499 Det är nämligen så att du kan klicka på fliken "history" och läsa de olika texter som publicerats. För mig som gillar att rota lite mer i en text, och är intresserad att se ifall det finns något som tagits bort så brukar jag kolla på de olika versionerna av en text. Rätt så nyligen var det rätt mycket skriverier om hur någon hos CIA gjort ändringar i Wikipedia. Det roliga är just att vem som helst kan gå in och se vilka IP nummer är inblandade i ändringar. Vem det än är som skrivit den där meningen borde ta sig en funderare och söka hjälp, skriva och be om ursäkt till Rössner. Det är dessutom fullkomligt kontraproduktivt att gå ut och göra på det viset. Tänk efter före.

Skrivet av BadGEAR den 19 oktober, 2007 kl. 14:12 #

Hamnade på din blogg när jag sökte böcker om löpning. Nu vill jag skaffa mig boken av Fixx, rekommenderar du några andra?

Skrivet av räserlasse den 08 januari, 2008 kl. 13:43 #

räserlasse - jag har inte läst så många, om det är en handfull så är det bra. I FORMs LÖPARENS NYA HANDBOK är bra som grund, bättre än de små pamfletterna ifrån Men´s health. Håkan Jörgesen har skrivit ett par böcker som rör sig kring ämnet, men de är tyvärr inga inspirationsböcker och därmed är det bättre att lägga pengarna på LÖPARENS NYA HANDBOK. Fixx bok är intressant, även om en del klagar på att det är lite gammalmodigt i den. Philip Maffetone´s TRÄNA FÖR LIVET är mycket intressant och ger mycket ahaupplevelser för pengarna. George Sheehan´s JOGGING är en bok om hans löpar filosofi, annorlunda. Jonas Coltings JAG VILL JU BARA SE BRA UT NAKEN är en bra inspirationsbok. Närbesläktat, fast inte som idrott, men som prestation finns några böcker om gåendet som reseform; Varg-Kajsas VÄGARNA FRAM, Laurie Lee JAG GICK MIG UT I VÄRLDEN EN SOMMARMORGON och några till som namnet flyr på. Har ni några fotreseböcker ni rekommenderar så hör av!

Skrivet av BadGEAR den 09 januari, 2008 kl. 09:13 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten