Jag har bantat alltså finns jag 
Sofia på bloggen pajaktefterennyvikt.blogspot.com ställde en fråga om vad och hur jag hade gjort. Hon tyckte det var ganska mycket att leta igenom på den här bloggen, och det stämmer. Den är mest som ett slags dagbok, funderingsdagbok, tankedagbok för vad jag sysslar med.
Inte ens jag hittar i bloggen längre. Men det fick mig alla fall att fundera över någonslags sammanställning om min resa under förra året. Leta reda på de bloggningar jag skrivit som handlar om min bantning.
Jag hade noll koll på var jag skulle börja banta. Men kom på att jag hade bekant (bantarmentor Ingemar) som gjort sig av med en rad kilon. Så jag tog kontakt med honom och han svarade att det är lugnt, läs John Walkers The Hackers Diet och lägg dig på 1500 kcal/dygn. Jag gjorde som han sa och kilona började rasa.
Följande saker var vägledande för mig. Ingen direkt ordning
1) Ta rygg på nån som lyckats, kopiera. Jag tog rygg på Ingemar, vi chattade dagligen om mat, vikten och livet, och gör det fortfarande dagligen. Utan Ingemars stöttning, guidning och hjälp hade det varit väldigt svårt. Om jag nu räknar in min egen vilja och lust som den starkaste drivkraften, men det underlättar om man får veta lite hur och vad på vägen. Ingemar gav mig länken till John Walkers The Hackers Diet, och så sa han att jag skulle lägga mig på 1500 kcal/dygn. Jag gjorde som han sa, och det gick fantastiskt bra.
2) Förstå varför man går ner eller upp i vikt, energi in och ut. Blodsockret och insulinets roll. Läs. Som en ren kaloriräknarstart så är John Walkers THE HACKER´S DIET bra, stel men lättförståelig. Den är dessutom gratis på nätet. Han har även en onlineversion där man kan föra vikt och få trendvikter. Michael Montignac var den första jag läste som fick mig att begripa blodsockrets och insulinets roll.
3) Bantardagbok - föra bok på allt, vad, mängd och när jag äter, hur jag mår, dagsvikter, träning och allt. På det viset kan jag alltid gå tillbaka och analysera. Detta ifall viktnedgången stannar av. Allt finns där, det är bara att gå igenom det. Fantastiskt verktyg. Man behöver inte gissa, tro eller inbilla sig. Jag trodde inte jag skulle skriva den längre än några veckor, nu har det snart gått ett och ett halvt år och jag skriver än. Det talar om hur viktig den är för mig.
4) Har man ingen bantarkompis så använd en blogg eller en community typ www.viktklubb.se - massor av likasinnade som alla är ganska positiva av sig. Det finns andra varianter, en gratisvariant på engelska som är bra heter www.sparkpeople.com. Hur mycket pepping som helst, helt gratis.
5) Det gäller att ändra sin inställning till sig själv, tycka om den man är och leva för framtiden. Och bestämma sig att man vill leva även i framtiden, den mentala bild man skapar om mål, delmål och allt.
6) Dietmodellen tror jag kvittar, välj den som verkar kännas bekväm, alla går ändå ut på att man ska äta mindre, vilket inte behöver betyda att man går hungrig, ibland kan det vara tvärtom. Personligen ogillar jag att gå hungrig - så jag behövde stora portioner, flera om dagen. Och räknade fram just det.
7) Nya vanor, motion och träning är en del av långvarig förändring vid sidan av kosten. Mig har det inte skadat. Däremot kan väldiga träningsmängder bromsa in viktnedgången.
8) Hjälpmedel; personvåg, digital köksvåg, noteringsblock (papper, kamera, mobilen etc). Uppslagsbok över nätet vad maten innehåller finns på www.slv.se.
9) Att göra det roligt, att göra bantningen positiv är viktigt. Vänd tänket om tråkigt, nu jävlar ska det vara kul. Hitta på projket, leka fram eller vad det nu kan vara som funkar för en. Alla har sina egna knappar på vad man går igång på.
10) Det första jag tänkte igenom när jag skulle ändra mina matvanor var att gå bakåt i tiden och fundera över vilken typ mat jag ätit mer och mer av de åren jag tjocknade till. Jag spolade det mesta av detta; bröd, ost, pasta, pulvermos, läsk, cider. All utemat, färdigmat, pizzor, McBurgare, alla kondisbitar och alla räkmackor. Puts väck med allt. Första två månaderna var jag väldigt restriktiv.
11) Mat jag valde var fullkornsris, bulgur couscous, fisk,kött, ägg och grönsaker i massor. Kaffet drack jag utan socker. Min tallrik liknade i stora delar just tallriksmodellen, fast det visste jag inte då. Jag satsade en kväll i veckan till matlagning, gjorde färdiga portioner. Det enda jag unnade mig då och då var ett litet glas rödvin. Godis och gottersuget försvann nästan direkt. Men jag tror det berodde på att jag hade bestämt mig för vad jag skulle äta och vad jag skulle göra. Denna bloggning handlar om min kost och hur min tallrik såg ut, min bantardiet. Diet för att gå ner i vikt.
12) Mina bloggningar som tillbakablickar till tiden då jag precis började banta och hur det funkade med motion finns här.
13) På denna bloggning finns viktdiagram över mina 253 dagar av banting. Samt lite siffror på mängden jag åt, mängden jag tränade och viktförändringar.
14) Och denna bloggning är en sammanställning av mina sista 53 dagar, av de 253 dagar. Idag vill jag kalla den tiden för min Projekt BadGEAR mark II period.
Lite allmänt kan jag säga att min bantning började den 11e januari 2007 och jag körde ganska hårt fram till den 10e juli. Ett halvår jämt. Jag landade på 75,3 kilo vilket var ungefär 27 kilo ner. Jag var mentalt trött på det hela. Detta är den period jag kallar idag för Projekt BadGEAR mark I.
Jag åkte på semester och dök upp fem kilo tyngre mot slutet av månaden och var himla sugen på att försöka nå den ultimata målvikten 72 kilo. En ny plan var igång, det som jag idag kallar Mark II. Jag körde fram till den 20e september och landade då på 71,5 kilo. 31 kilo ner på 8 månader. Men jag var trött på det hela. Jag tog ledigt en vecka och började löpträna seriöst i ungefär 6 veckor, innan vintern tog grepp i mig.
Nästa projekt håller jag på med. Projekt BadGEAR Mark III. Tio månader som ska vara till att förädla min form. Jag hade funderingar sedan förra året vad jag ville leka med, så det var med ett brett flin jag började den 1a januari. Och den här gången känner jag nog inte samma press ifrån mig själv, även om jag har både önskemål och krav. Jag är nog lite snällare mot mig själv detta året.
Grundtanken jag kört med är att eftersom det handlar om min hälsa, jag var i dåligt skick och led av övervikten och sviterna av frossandet, och då får det kosta vad det vill kosta (inom rimliga gränser förstås). Jag ska nå målet. Jag satsar en stor del av min fritid på detta, och jag gillar det, och anser att jag får tillräckligt mycket positiv feedback för att göra mig väldigt nöjd.
Jag har fått ställa mig själv frågan om jag vill leva i NUET, som trots allt snart är slut, eller att leva för FRAMTIDEN, det som är resten av mitt liv. Jag gjorde mitt val.
Jag började blogga om detta först den 20e augusti, jag hade läst en massa bantarbloggar fram till dess. Och det var fetsmarts bloggningar (det var en blandning av viktjakt, kost, humor osv) som fick mig att ta bladet ur munnen och börja blogga. Och det ångrar jag inte för en sekund. Bloggen är ett bra sätta att fundera igenom det man tänker och upplever, men också att man blir accountable..
Viktkurva över den 253 dagar långa bantningen 2007
Postat i: Bantningen - retroaktiva blickar Permalink Kommentarer [20]
Hej BadGEAR!
Min våg och jag är ovänner,funderar på att köpa
en ny väg.En som jag begriper mej på.Den våg jag har är en Nordica som man först ska gå upp på innan den ger en siffrorna sen får man väga om sig.Förstår du vilken sort våg jag menar?
Ge mej ett råd till en tillförlitlig våg.Snälla!!!
Ha det bäst.
Skrivet av agath den 05 juni, 2008 kl. 23:37 #
Man får ju f-n nästan en tår i ögat när man läser... tack för den vänliga referensen!
Har du blivit hyperaktiv av att skippa kolisarna? Här står ju bloggningarna som spön (inte gör) i backen (just nu). En annan hinner ju knappt göra lite "systemunderhåll" på bloggarna (fetsmart.se med svenska rubriker och "Senaste kommentarer"!!!) medan du bloggar på som en... iller!
I morgon kanske jag tillkännager stora planer på min blogg, kanske... How is that for a cliffhanger?
Skrivet av fetsmart den 05 juni, 2008 kl. 23:47 #
Punkt 9 är viktigast - den avgör hur länge vikten är viktig utan att man blir mentalt trött. Man får inte väga livet på en våg, om man inte vågar ha kul och ha roligt även om vågen nu visar fel.
Skrivet av liberum-weto den 06 juni, 2008 kl. 00:12 #
agath - De elektroniska vågarna är känsliga för golven. Är det minsta mjukt (att golvet sviktar) så kan de visa lite olika. Det också viktigt att golvet är helt plant. Givetvis också hur man själv står, andas osv ger utslag.
Jag tar ibland och ställer vågen på ett plant stengolv och då ger det jämnare utslag.
Jag gjorde som så förut att jag vägde mig en rad gånger och drog snittet av det.
Jag har en våg som är ganska smal som heter HCF12 och som visar stabila värden, men jag har ingen som helst aning om var jag köpte den, eller vilket märke det är. Nästa våg av samma märke visar kanske uppåt väggarna.
Skrivet av BadGEAR den 06 juni, 2008 kl. 09:36 #
fetsmart - gråt inte!...hyperaktiviteten är en chimär, det är en brist på att jag inte fick springa igår. Och för att materialet låg samlat.
Big Plans?!
Skrivet av BadGEAR den 06 juni, 2008 kl. 09:39 #
liberum-weto - Jo, det är ju grunden, lusten, viljan. Utan den kommer vi lustfyllda människor inge vart. Och vågen kan bli ens fängelse, som styr och tänker åt en. Det är inte heller bra.
Skrivet av BadGEAR den 06 juni, 2008 kl. 09:43 #
Hej BadGear!
Tusen tack för din digra sammanfattning! Jag ska försöka följa ditt första råd, och har redan valt ut en bra rygg :) Jag kan ändå inte låta bli att undra hur du hanterat krissituationer som sötsug, ångest, stress och alla fallgropar. Jag har tex utvecklat vissa tankar som funkar för mig - ex "Det spelar ingen roll hur gott det är att bli tjock, jag vill ändå inte det" när jag står framför godishyllan. Jag förstår att du är inne i ett nytt projekt, och det är inte ens säkert att du har så många mentala spärrar som jag så du behöver inte stressa in ett bloggsvar på detta område. Men efter som jag vill kopiera dig vill jag ju veta precis allt! Du kanske kan skriva en bok så småningom?
Lycka till med ölmagen! (sexpacket)
Skrivet av Sofia den 06 juni, 2008 kl. 12:24 #
Sofia - När jag bestämt mig så har jag bestämt mig. Mr tjuskallig.
Sötsuget för mig försvann direkt. Eftersom jag med min kost nästan alltid var mätt så var suget mindre. Men mest tror jag att det handlade om att jag hade bestämt mig för vad som gäller. Fast när jag gick tillbaka till sötsakerna så var det svårt att säga nej. Så det gäller att bestämma sig, alla fall köra hårt de första månaderna så man får lite resultat man kan vara stolt över.
Stress, ångest & depressioner är värre. Jag har numera väldigt låg stresströskel. Och måste tänka på att ta tag i skiten först och sedan nöjen, och säga nej till väldigt mycket, både roliga och tråkiga saker. Mitt välbefinnande går före. "Att ta sig upp när man är nere" av Jillian Ball och Susan Tanner är en bra bok. Men det går nog lika bra med Dr Phil.
Den ölmagen får jag ta med mig Oktoberfesten :)
Skrivet av BadGEAR den 06 juni, 2008 kl. 18:17 #
Bäste bror: Kommentaren under punkt 10 ovan "Första två månaderna var jag väldigt restriktiv." i kombination med det utförliga diagrammet är väldigt informativ.
Dels ser jag det uppenbara, att vikten går ner snabbare än under någon annan längre tidsperiod. Men det är inte det "viktiga". Nej, det är något helt annat, nämligen jämnheten i viktkurvan. Du har praktiskt/empiriskt/anekdotiskt/epidemiologiskt (välj själv) påvisat glykogenets vattenbindande roll.
Bäste GoodGEAR, kan jag få snylta ditt diagram för en egen bloggpostning i frågan?
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg / erik(at)matfrisk(dot)nu den 07 juni, 2008 kl. 09:57 #
Erik - Vad ska jag säga... nån som har ett så fint förnamn kan jag ju inte säga nej till. Det där låter rätt så spännande att se vad du kan dra ut ur ett viktdiagram med dagsvikter.
Så visst för tusan, kör på!
Jag hoppas du orkar besvara eventuella följdfrågor jag kan tänkas ha.
Skrivet av BadGEAR den 07 juni, 2008 kl. 12:09 #
GoodGUY: OK, nu är det gjort!
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg / erik(at)matfrisk(dot)nu den 07 juni, 2008 kl. 13:22 #
Erik - Lite besviken är jag, jag trodde du skulle upptäcka den tionde planeten med hjälp av mitt diagram ;), fast det kanske ska heta nionde sedan man degraderade Pluto/Charon.
Jag får återkomma, ni andra kan surfa in på;
http://matfrisk.blogspot.com/2008/06/tardagar-och-ngot-nnu-viktigare.html
Skrivet av BadGEAR den 07 juni, 2008 kl. 18:13 #
Hejja! Vilken imponerande läsning! Så stolt du måste vara över dig själv! Känn dig förbaskat stolt och glad, du har gjort ett jättejobb. Keep up the good work!
Skrivet av Karin den 20 juli, 2008 kl. 19:59 #
Karin - Tack. Jo, lite, yttepyttelite stolt är jag över mig själv. Tror jag ;)
Skrivet av BadGEAR den 20 juli, 2008 kl. 23:41 #
Vilken bedrift - jag vill oxå ha en lika snygg mage som du (ja, jag kan nöja mig med lite mindre muskler kanske...)
Tänk vad man kan klara av bara man har gett sig fan på det :) Verkligen inspirerande att läsa om dina framgångar!
Skrivet av Cathrine den 24 juli, 2008 kl. 17:42 #
Cathrine - Tack :), det svåra verkar vara att sätta pricken över i:et. Men jag jobbar på det...
Skrivet av BadGEAR den 25 juli, 2008 kl. 09:23 #
Det är verkligen jätteinspirerande att se hur mycket du förändrats på så kort tid. Jag själv har precis börjat med mitt projekt, och tar med mig med det du du skriver om att det måste vara roligt. Att göra det tråkiga roligt, vända negativa tankar.
Skrivet av Erik den 17 augusti, 2008 kl. 23:12 #
Erik - Jag får önska dig lycka till med ditt projekt, skriv och berätta, eller gör en egen blogg.
Men visst är det så. Om någon säger bantning, då slår de flesta dövörat till för det är associerat till tråkiga saker; typ selleri och vatten. Eller som att träna; att det bara gör ont.
Det går ganska snart att inse att en bra tallrik inte alls är selleri och vatten. Utan bra och god mat, om man vill se bortom de värsta fördommarna.
Skrivet av BadGEAR den 18 augusti, 2008 kl. 10:57 #
Vilken kul kille badgear är, och duktig.Undrar var han läst om glukogenets vattenbindande effekt, trodde att det bara hade med insulin och fettförbränning att göra. Kan du ge mig lite info , började 1 sept 08, gått ner 8,5 kg, gick upp 5 kg på 5 dagar i jul med att äta och dricka lite snabba kolhydrater. Vill ej göra om det, inte värt det.Mår fantastiskt bra trots att tarmen inte gör det.Momaza
Skrivet av momaza den 06 januari, 2009 kl. 10:47 #
momaza - Kul och kul. Det beror väl på om jag sitter på dig eller inte ;)
Nå, glykogenet binder vätska, 1 gram binder ungefär 3-4 gram vätska om jag inte minns fel. Men depåerna på glykogen är inte så stora i folk. Oftast så slänger man sig med siffror som 100 gram i musklerna, 400 gram i levern och ca 20 gram i blodbanan. Riktigt vältränade ubermänniskor kan ha det dubbla.
Fullt ut så kan de då handla om 2-2,5 kilo i vikt. Och minskningen där kan man knappast räkna som viktnedgång på riktigt. Det är energidepåer och inget annat. Ett system som fungerar fint så länge man har balans.
Men sitter man som jag gjorde förr, stoppar i sig 5000 kcal om dygnet i form av snask och slask så blir det fett snabbt av kolhydraterna.
Att du går upp 5 kilo på några dygn är inget du ska behöva oroa dig för. Jag vågar tippa på att det är mest slask i systemet (övervätskning, mestadels lymfsystemet och att du säkert har mer i tarmarna än vad du brukar ha). Några dagar i återhållsamhet så är du tillbaka.
Jag har en del bekymmer med det där. Jag har försökt lista ut vad och hur, och accepterat den förklaring jag hittat och förstår att det blir så när äter och dricker mycket (eller vissa fall tränar för hårt). En del verkar ha ett system som tömmer sig snabbt och storätande och drickande märks knappast.
Andra har som jag, ett långsamt system.
Om det roar dig så har jag skrivit en del om detta på denna bloggning;
http://blogg.passagen.se/badgear/entry/%C3%B6dem_svullnader_och_annat_el%C3%A4nde
Skrivet av BadGEAR den 08 januari, 2009 kl. 20:54 #