Jag har bantat alltså finns jag 
I Aftonbladet idag om New Yorks matställen fått krav på sig att visa antal kalorier maten innehåller.
"För Nora Cara, 27, fick besöket på Dunkin’ Donuts en otrevlig eftersmak. Chokladmuffinsen som hon spanat in visade sig innehålla över 600 kalorier. I våras beslutade myndigheterna i New York om en ny lag som gör att alla restaurangkedjor och kaféer ska redovisa hur många kalorier maten innehåller. Mängden ska stå på samma plats som priserna och vara lika synlig."
Ja, vad säger man. Är det bra eller dåligt? Först när jag läste om det så tänkte jag att det var tramsigt, å andra sidan som kaloriräknare i bantningen så är det alltid bra att veta hur med kcal det är i något. Men å andra sidan säger inte siffran om det är bra eller dåliga kalorier. Alltså om det är sönderprocessat skräp.
Men visst, om det hjälper folk att förstå hur mycket energi maten innehåller, och hur mycket de i verkligheten behöver per dag för att hålla vikten. Då är det nog en väg bland många att få människor att förstå varifrån kilona kommer.
Givetvis applåderar den delen av livsmedelsindustrin som tillverkar "fettfria" produkter åt detta. Men det är inte säkert att fettfritt är så bra eller nyttigt.
Orginalartikeln hittar ni här på msnbc, New Yorkers try to swallow calorie sticker shock. Och den artikeln är betydligt längre och där står det bla om en en sallad som innehåller 1350 kcal, som en köpare först tänkte välja för att det var ett "nyttigt och bra val". Två sådana sallader per dag räcker gott och väl för att hålla igång de flesta män kring 80 kilo.
Postat i: Kost, mat, näringsfunderingar Permalink Kommentarer [0]