Hon i norrland

Läste just på dansmaffian.se att mitt favoritband Shake har varit med om en älgolycka. Som tur var klarade de sig ofattbart bra. *phew*

Andra bloggar om: Shake, dansmaffian

Min sambo sa att han behövde åka till sin mamma kommande helg. Det hade skurit sig lite sist jag var dit och kände att jag kände att ville stå över att följa med denna gång.
Så kom jag plötsligt på ”är det inte den helgen som det är dans i Sundsvall?” Tidigare hade jag slagit bort tanken på att åka dit. Vad är det Askungen brukar säga? ”Det blir säkert urtrist å tråkigt” Jag hade helt enkelt byggt upp något slags försvar att det ändå inte skulle vara roligt p g a massivt tjejöverskott.

Men jag började smått fundera: Undrar om någon jag känner ska dit.. undrar om det finns plats i bilen.. undrar om det finns någon biljett kvar?

Boogart skulle uppstå för en kväll och skulle, tillsammans med Shake, stå för musiken. Nonstopdans skulle det bli. Mitt första absoluta favoritband då jag började vara ute och dansa samt mitt nya favoritband som nu lätt leder min danstopplista skulle således spela!
Kunde det bli bättre?

Efter idogt mailande blev resultatet tre stycken som styrde kosan mot Sundsvall. Ja inte totalt, utan bara i vår bil alltså  Hade intalat mig själv att det skulle vara varmt, svettigt, kanske trångt och mycket tjejer… Men peppade mig själv ”det är bara att kasta sig på de små liven”!

När vi, efter tre timmars bilåkning kom fram var det många i trappan som var på väg in. Vi hade gott om tid på oss från start men vi blev sinkade otroligt mycket av den orsaken att vi var tvungna att äta…
När vi så kom upp hade musiken kommit igång och jag och chauffören kommit ifrån varandra så jag bjöd upp första bästa kille som kom i min väg. Sedan var det ungefär det stuket hela tiden. Första kille som var i närheten efter att jag sagt tack för dansen till förra danspartnern var det dags att grabba tag i nästa. Tack och lov var det inget skylt-hel…. att följa!

Det finns mycket man skulle kunna säga om den här kvällen men jag väljer att minnas det bästa. Vart jag än vände blicken var det dansanta killar. Några gånger, då jag egentligen tänkt bjuda upp en viss person tog jag någon annan i närheten, då jag helt enkelt fegade ur. Skärpning!
Fick nya bekantskaper och har nu även provat på Åhej. Kan man känna sig mer värdelös?
Folk hade kommit från när och fjärran och jag hade turen att få dansa flera supermysiga foxxar som jag verkligen inte glömmer i första taget. Fantastiskt, gudomligt och underbart. Synd bara att det tar ett halvår tills nästa gång jag får dansa med några av dem *snyft*

Nu längtar jag som en tok efter mysiga, goa foxar *dreglar* 

Andra bloggar om: Sundsvall, dans, Boogart, Shake