Äntligen har jag fått lite ro att sätta mig framför datorn igen.
I går var jag helt slut efter lördagens utflykt.
Jag iddes inte titta åt datorn, eller knappt någon annanstans heller.
Min dotter var däremot en ängel och tog hand om det stökiga huset.
Hon både städade och skurade badrummet, vilket var helt underbart, för min ork var fullständigt borta.
Jag vet inte varför jag var så dålig, men det blev väl för mycket för mig, som vanligt.
Jag orkar visst ingenting numera.
Det var i alla fall en jättevackert dop vi var på i lördags.
Vi var ute på Marstrand, en ö jag nu har besökt flera gånger.
Senast var i fjol sommar när vi var på Carlstens Fästning och såg Stefan Anderssons "No 90 Kliest"
Det var härligt att se klipporna och havet igen.
Jag känner sådan ro vid havet och
min största dröm att få bo så nära havet det bara går.
En dröm, som sagt, som förmodligen kommer att bli svår att uppfylla.
Så känns det just nu.
Efter dopet bjöds det på kaffe och en mycket god tårta.
Jag kanske åt alldeles för mycket godsaker där?
Något jag inte tålde?
Nåväl, Idag har jag mått lite bättre och vi har tillsammans lyckats göra ett handtag i trädgården.
Vi bör nog koncentrera oss på den nu i veckan, för mycket av höstarbetet är kvar.
Jag borde nog också gräva ner några vårlökar.
Jag är innerligt tacksam att gumman finns här hemma just nu och att hon är villig att hjälpa mig, för annars hade jag nog gett fanken i alltihop.
Tack min älskade dotter för att du orkar med mig just nu.
Läs även andra bloggares åsikter om Dop, Marstrand, ork,
Postat i: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
