Idag på midsommarafton fyller min älskade katt hela 14 år!
Egentligen vet jag inte exakt datum men vi firar alltid på
midsommaraftonen för det är lättare att komma ihåg.
Då för 14 år sedan hyrde vi en stuga över midsommar.
Vi visste att kattmamman skulle ha när som helst,
men vi trodde det skulle hålla sig över helgen.
Men icke då.
När vi kom hem var där tre små söta kattungar i badbaljan.
En grå, med lite vitt på sig.
En vit, med lite grått på sig och en svart med vita tassar,
vit haka och mage.
Egentligen hade vi inte tänkt att behålla någon
så vi gav kattungarna bara tillfälliga namn:
Vitis, Gråis och Svarten.
En kattunge ville en granne ha och en annan fick flytta till storstaden,
men den tredje blev vi så förtjusta i att vi beslöt att behålla honom.
Behålla namnet fick han också- våran Svarten.
Jag har aldrig och kommer aldrig att få en bättre katt,
det är jag säker på.
Min sötnos är mer som en hund än en katt.
Han är så väluppfostrad och snäll att man baxnar ibland.
Man kan hålla på med honom hur mycket som helst
utan att han protesterar och hos
veterinären är han en mönsterkatt.
Han vet exakt vad han får och inte får göra här hemma.
Oftast räcker det med en blick från mig om han är på gång med något.
Någon sa att vi två ”pratar” med varandra och det stämmer allt.
Vi har ofta ögonkontakt och vet alltid var den andra är.
Oftast ligger han bredvid mig i soffan
och på natten sover han nedanför min säng,
fullt medveten om att han inte får sova i sängen.
Men lite bus är det allt i honom ibland.
Så fort jag går ner en våning eller åker hemifrån
så passar han allt på att hoppa upp både på
köksbordet och köksbänken.
Lite måste man få vara olydig - som katt!
Nu när han är lite äldre så har jag också märkt att han ibland kan bli lite mer retlig.
Han brukar säga till mer bestämt när han vill något, (oftast gäller det mat då).
Han jamar numera till med en bestämdhet han inte haft förut. *L*
Just för att han är oss så kär så är det med smärta i bröstet
jag tänker på att vi förmodligen inte får behålla honom så länge till.
Än så länge går det bra.
Han mår bra på en halv tablett kortison om dagen.
Diarrén har gett med sig.
Men frågan är hur länge det håller.
Det här blir kanske hans sista födelsedag!
Han ska allt få en riktig stor portion strömming av mig idag.
GRATTIS ÄLSKADE SVARTEN.
Och till Er andra säger jag
GLAD MIDSOMMAR
Postat i: Min andra älskling | Permalink | Kommentarer [2]
Hej Bella!
Så kärleksfullt du skriver om din fina katt, Svarten. Lite kul att din och min katt har "råkat" få födelsedagar just på midsommarafton, båda två, tycker jag. :)
Min katt är inte precis lika väluppfostrad som Svarten, men tillräckligt väluppfostrad, tycker jag. Hon är nog mycket mera självständig bara, som individ. Det är allt tur att det finns djur här i världen, de är fina sällskap och vänner, verkligen. De finns där när man behöver dem och de skvallrar aldrig, bevarar hemligheter och tycker om att bli klappade när som helst. :)
Det funkar bra med min lugna midsommar. Jag trodde att mamma skulle komma till oss på lunch, men som vanligt lyckas hon överraska mig. Hon hade gett sig iväg till affären (med rollatorn!) och handlat jordgubbar och kakor och glass och vill att vi kommer till henne i stället. ;) Så vi gör tvärtom mot vad vi tänkt, åker till henne en stund i stället för att vara hemma och det känns bara bra.
Jag grät när jag hade pratat med henne, för det är fortfarande så starka minnen i mig från när hon var så dålig i vintras, då när hon faktiskt var på väg att dö. Men hon reser sig igen, min lilla starka mamma. :)
Jag önskar dig en härlig midsommarafton!
Kram
Anna-Karin
Skrivet av Maskroskvinnan den 24 juni, 2011 kl. 12:21 #
Hej Anna-Karin.
Ja, jag tror det är en bra dag att fylla år på om man är katt!
Svarten fick till och med lite grädde igår, fast han inte får.
*L*
Jag hoppas ni hade en fin stund hos din mor.
Vi är ju i den åldern då vi får vara glada så länge vi har våra föräldrar kvar i livet.
Min mor är också dålig ibland, men hon lyckas alltid resa sig igen, precis som din.
Jag firade med min "kanske blivande svärson" jag. Det var inte illa det heller.
Ha nu en fin fortsättning på helgen.
Kram
Skrivet av Bella den 26 juni, 2011 kl. 00:05 #