This is the new, reinvented Beccis pressing the buttons.

Nja, inte riktigt kanske. Men jag har en ny fin MacBook Pro att skriva på och min intervju förra veckan resulterade i att jag nu är Örebros största sektions nya nollningsgeneral. Det känns som att det var flera veckor sedan, men i måndags ringde Frida (min med-general) och frågade om jag ville vara med. Hur skulle jag kunna tacka nej till ett sådant ärofyllt uppdrag?

I måndags var jag på introduktion på det nya jobbet, på ett korttidsboende för barn med autism. Väldigt intressant, jobbigt, mysigt och spännande. Om jag nu gjorde bra ifrån mig så hoppas jag att jag får vara kvar för jag tyckte att det var väldigt givande, trots att jag bara var där fem timmar. Sandra var hemma förra helgen en kortis, och vi hann diskutera det lite innan vilket var skönt. Jag hade hunnit glömma hur jobbigt det är att vara ny på jobbet bara. Tänk om man bara kunde snabbspola den första månaden?

Veckan har varit seg, dagarna masade sig fram till höjdpunkten; Finsittningen. Vi har haft många föreläsningar, ett tråkigt seminarium (äntligen det sista) och börjat tentaplugga så smått. Hade lyckats förtränga hur tentaångest känns under sommaren, men nu börjar det minsann kännas som vanligt igen. På fredag är det dags för terminens första i "Politisk teori". Kan bli intressant.

Igår hade vi vår sista aktivitet för nollningen HT-12. Peppen var lite bitterljuv. Samtidigt som vi alla såg fram emot det jättemycket (det är alltid extremt trevligt med sittningar) så var det ju sista gången vi var grupp 12 och tillsammans i den fina konstellation vi bildat under hösten. Jag och Sofia shottade lite Fireball innan vi åkte till Frimis, och försökte rigga bildspel. Vi fick hjälpa till med utdelning av drinkbiljetter och inträdeslappar, och fick därmed också en chans att säga hej till alla när de kom. Perfekt!

Det spexades, höll tal och delades ut priser. Vår kära nolla Caroline vann pris, Niklas blev årets nolla, grupp 12 vann nolleuppdragen och jag blev general. Vår grupp levererade med andra ord. Det var lite magiskt att få sitta där och titta ut över den stora salen. Alla såg ut att ha så roligt, och när mina nollor gick över hela rummet (en sal som är lika stor som Platens aula gånger två, plus massa stolar och folk i vägen) för att säga grattis till mig blev jag så rörd. Hela kvällen kom folk och gav mig kramar, önskade mig lycka till och sa att jag förtjänade det. Ni kan ju bara tänka mig hur stort mitt ego var.

Efter dans, men framförallt massa bra häng på uteservingen på Strömpis gick jag till Max med två av Örebros finest, Kalle och Fredrik. Dit kom sedan ett helt gäng och kvällen avslutades med kramar och skratt. Det var en fantastisk kväll, men nu börjar jag inse att jag ska försöka fylla Catrines skor. Det är lite överväldigande faktiskt, men jag litar fullt på att Frida guidar mig genom min första nollning som general i vår. Det kommer bli så bra, så bra...

Imorgon har vi sen föreläsning och sektionsmöte, mitt första som en del av styrelsen. På tisdag har vi också föreläsning, vilket jag tycker är sjukt drygt. En tentavecka ska vara fri från föreläsningar. Hursom. Efter tentan, som börjar 16.15 (wtf?) så åker jag nog hem en kortis. På måndag har vi introduktion till nästa delkurs, men som tur är så är den på eftermiddagen. Det känns som att två nätter hemma kommer att behövas efter den här veckan.

Nu ska jag skriva det protokoll som de två 93:orna i min grupp vägrade att skriva och började bråka om på seminariumet i fredags. Kul med kids...