Jag blir stel i hela kroppen när nån telefonförsäljarjävel ringer till mig. Jag tänker med ens: Nu är det kört. För jag kan inte säga nej. Även Herr R har svårt med den saken, innan vi skaffade Nix struntade vi i att svara när det var nåt långt nummer som ringde, som vi inte kände igen. Vilket resulterade i att numret ringde i flera veckor flera gånger om dan, innan de gav upp.

Fortfarande ringer försäljare vilket gör mig skitförbannad. Men har man varit eller är kund någonstans, kan företagen kringgå Nix, de är även så fräcka att de säger att de samarbetar med ett annat företag. De lämnar alltså ut våra telefonnumer hejvilt, fast vi med Nix visar att vi typ hatar telefonfösäljare, vilket företag de än ringer rifrån.

Hittills har jag ofrivilligt tackat ja till en tjänst av Spärrservice, hon ringde på min mobil tantjäveln, jag satt och körde bil och hade gärna velat skälla ut henne för att de inte nöjer sig med att ringa på hemtelefonen utan på mobilen också. Men istället sa jag ja till att betala 350 spänn för en service som går ut på att man ringer ett samtal för att spärra kort och nycklar om man blir stulen eller tappar bort nåt värdefullt. Hur ofta gör man det?

Jag har tackat ja till en vidareprenumeration på Hennes som tack för att jag prenumererat på den förut. Plus att jag får tre nummer av Vagabond. Jag gillar inte ens Hennes längre, jag irriterar mig på varenda sida jag bläddrar upp, och Vagabond? Jag tycker inte ens om att resa längre. Ändå tackade jag ja till att betala 80 kronor. Trots att jag hatar telefonförsäljare. Trots att jag är med i Nix. Jag inbillar mig att jag nog tycker det skulle vara skoj i alla fall.

Nu har jag dessutom tackat ja till ett par rakhyvlar som tack, från Herr R:s kalsongföretag, bara för att jag tackade ja till ett par förut. De sa att det var gratis men att jag ska belata 29.90 för portoavgift. Men då är det ju inte gratis pep jag, varpå hon framlade att det är ju produkten som är gratis. Och så tackade jag ja. Äen Herr R kapitulerade fast han lyckats säga nej fler gånger än jag. Han tackade ja till omega-3 tabletter. Först sa han nej, vilket telefonförsäljaren inte respekterade, så till slut blev det ett ja. Jävla hyenor...

De vet ju exakt hur de ska låta. Trevliga, avspända, låta som om de skickar grejerna gratis. Det skulle vara så lätt att säga Men för i helvete, jag vill inte att ni ringer hit. Men istället är man irrationell och tänker att den stackars telefonförsäljaren kanske blir ledsen om jag säger nej. Suck.

Men jag vet ju också att det enda som biter på telefonförsäljare är att vara otrevlig. Så nästa gång ska jag...

Kära människor, jag har ett problem. Och det gör mig så förbannad att detta problem egentligen inte skulle vara något problem om företagen kunde lära sig vad Nix betyder: Jag vill inte haaaaaaa!!!!