Filosofias Tripp

 Tar in spektaklet med Idol-finalen som så många andra ikväll. 

Har städat, tänt ljus, hällt upp ett glas vin. 

Som Bagge sa - det bästa med den här kvällen är att den inte är över. Snart* kommer en stor och en liten människa som jag tycker väldigt mycket om, och det blir alltså ännu bättre. 

Bäst att värma tevattnet och fixa fram smörgåsbrickan. 

Ikväll maxar jag klyschan i rubriken.

*om Gud och bilen vill (ja, jag är skrockfull och vill gärna unjinxa när jag kan)

Jag har halvlandat efter en period av otroligt intensivt schema - på jobb och vid sidan av. Jag har flyttat ut men inte in, så jag bor nu i kappsäck. Flackande.

Nu sitter jag i min kompis lägenhet och försöker få någonting gjort. Men jag känner mig liksom tom. Fantasin är uttömd, kreativiteten har nog försvunnit till förmån för prestationsångesten och min förmåga att planera och följa upp är inte på topp just nu. Jag orkar inte hålla alla lösa trådar.

Nu behöver jag flytta in. Vara ledig. Ha tid att fundera och umgås.

Plötsligt känns det helt underbart med fyra veckors sammanhängande semester - hur kunde jag tycka att det var onödigt? Men först är det 3 veckors sammanhängande jobb och flytt.

Jag ska sätta mig ner nu och tänka på hur bra jag ändå har det. Jag är nykär, jag har ett jobb, jag har köpt ny lägenhet, jag fick vakna av Trollets sång på min födelsedag och jag har hälsan. När en av mina bästa vänner har förlorat båda sina föräldrar inom loppet av en månad kan jag inte annat än vara ödmjuk och tacksam. Och banne mig börja ta hand om mig själv och ta vara på allt.

Snap out of it med andra ord. Spark i baken på mig.

 Hjälp. 

Jag kommer inte ur ledigheten. Vilket träsk. Vilket skönt, omfamnande, avslappnande träsk. 

Där finns det möjlighet att vara uppe sent och förlora sig i en bok, för det går ju att sova lite längre på morgnarna. 

Där finns en mjuk soffa, bra film, som kan toppas med ett skönt träningspass med töserna, som i sin tur kan rundas av med en skvallerlunch på stan, som kanske utmynnar i..en eftermiddag i den mjuka soffan eller kanske ett glas vin på lokala baren. 

Det finns en stor nackdel med ledigheten. 

Jag vill ha mer, mer, mer. 

Sverige-Portugal var en relativt angenäm upplevelse igår kväll faktiskt. Värt plåtkostnaden, som jag förvisso ändå lade ut i något slags masochistiskt infall. Om inte annat skulle man ju åtminstone få se Zlatan på nära håll igen (fan vad lång han är och nu har Seb Larsson fått kliva in i Ljungbergs ställe som liten sidekick,för att verkligen understryka detta faktum).

Hursomhelst, det var dominans från den svenska sidan måste jag säga, och inte förrän i slutet av sista halvlek ställdes de Lagerbäckska hörnflaggorna in på mittfältet, där hela laget stod och höll sig fast lite för länge. Nästan så att Isaksson spelade på topp faktiskt.

Utöver bitvis överraskande fin fotboll, bjöds vi på de sedvanliga stjärnorna i klacken, de sanna supportrarna som seden trogen var pålästa och engagerade referenter med "lagom" mycket öl innanför västarna.

Vi fick en geografilektion med "kasta ut de jävla spanjackerna" och en lägeskoll med "är det 2:a halvlek nu?" 34 minuter in i matchen. Jag gillade också kommentaren "fan, jag vet inte ens vilka som spelar på topp idag" 78 minuter in.

Glada över denna lärorika och underhållande afton, komplett med tre utspillda öl i jackorna, vandrade vi hemåt i natten, ackompanjerade av kiss i busken och stolpskott.

Tänk vad vi får vara med om.

För första gången på rätt så länge ska jag idag bara njuta av en ledig dag :D

En blåsig prommis till söder ska det bli, med den nytrillade poletten och hennes mini-me i magen. Frukost och strosande, lite skitsnack och sånt där som andra människorgör på lediga dagar. Chill.

Ikväll väntar VM-kvalet. Live givetvis. Det blir nog inte så mycket underhållning, men worst case är ju att man får se Zlatan och hela portugisiska landslaget lira boll.

I morrn är det magisk konsert på Nalen.

Det är helg, och jag helgar den!

Satan i gatan, vilken grym fest!

Har inte riktigt landat ännu, men det var en fantastisk kväll. Skitroligt, nostalgiskt, vemodigt och jäkligt mycket skratt och disco.

Syrran visade en film jag sent ska glömma, finns inte ord. Piraten som inte co-hostade höll tidernas roligaste tal, mitt i prick och vasst och varmt om vartannat.

Det visade sig att både jag och min kära kompis hade fört varann bakom ljuset och fixat tal för varandra. Väldigt roligt! Det var ett fint och klockrent tal som verkligen rörde.

Måste återkomma och berätta mer när jag samlat intrycken lite.

Men jag kan lämna följande ledtrådar. Blå spandex och långt, blont hår. Vi väckte nog lite uppmärksamhet, framförallt gällande vart vi hade gömt trosorna.

Det här var varit vårens och sommarens drog för mig.

Undrar hur Katrin fick nys om det?

Men nånstans har jag alltid misstänkt att jag är något av en trendsetter..

Har suttit och förlorat mig i inlägg som jag skrev för ett år sedan. Idag är det på dagen ett år sen jag jobbade min sista dag på det eländiga stället, för att sedan bege mig vidare ut i världen på äventyr.

Det väcker lite nostalgi (gee, shocker), ressug och drömmar om den där frihetskänslan som infann sig när jag blev en free agent, inga krav, förpliktelser eller planer.

Någon gång ska jag göra om det.

Det var värt varenda hål i plånboken.

Det blev en springtur och det blev ingen som helst likhet med Bolt, precis som jag anade. För lite frukostnäring och för sega ben. Jag låtsas att det beror mer på utfallen och stretchglömskan i tisdags, knapert matintag på morgonen och allmän trötthet än på en otränad 30+-are.

Efter en 2 timmars skratt- och skvallerfest med mitt fina kex och en timmes ojämn kamp mot benbehåringen ska jag nu bege mig, med en flarra vin och ett gott humör, till Erikaste för lite mat, drinkar och sedermera partaj på klubben där söta L ska lira plattor.

All good idag också mao.

Ha en soft kväll på er,

"I'm cheeeckin out"

Sa hon, faktiskt helt utan ironi. Har landat i soffan efter en promenad hem* och har nu spenatsallad och kyckling i magen, vitt vin i glaset och mjukisar på benen.

Kom innanför dörren och såg ett brev från arbetsgivaren. Lustigt tänkte jag, vad kan det vara? Öppnar en lönespec och tänker att varför skickar de ut den en vecka i förtid?

Just nu, ungefär en timme senare, räknade jag lite på datumen och insåg att lönen kommer på måndag, inte på fredag som jag fått för mig**. Ursäkta mig, men har det någonsin hänt någon förr? Glatt alltså, bara glatt.

Ska strax glida ner till Planen, hyra mig en bra film (tips?) och chilla i soffan.

Först ska jag bara chilla lite i soffan.

All good.

* promenaden råkade utökas med ett mindre kläd- och matinköp för de 300 kr som fanns på kontot. Också glatt!

** Med hänvisning till ovan rader beror detta alltså inte på ett överflöd av pengar, utan snarare på en pessimistisk syn på nästa löneutbetalning.

Mamma Mia såg jag förresten ikväll. Jag grät, skrattade, trallade lite sådär som svenskar gör i en grupp med okända människor, dvs tyst, och när jag klev ut hade jag två nya insikter;

livet är kort och chanser skall ej föraktas

och

satan vad Meryl Streep är vacker.

Hon sopar banan med de 30-40år yngre flickebarnen i H-wood vad gäller sexighet. Hon är grym och plötsligt ser jag fram emot att åldras om det bara finns en liten, liten chans att jag ser hälften så bra ut som hon när jag är 59.

För övrigt är jag redan nu, fyllda 30, inte i närheten av att kunna genomföra ett splitt-hopp i sängen.

En långpromenad runt stan, med huvudsakligt syfte att fullfölja mina åtaganden som blomstervattnare (fantastiskt att någon vettig människa skulle välja mig, den erkänt kalblodiga blomstermörderskan, för detta uppdrag) ledde till 700 kronor mindre på kontot, två koftor och en jacka mer i garderoben samt ett stycke Pride-parad.

SKickade givetvis ett mms, föreställande mig och min sommarfru Piraten framför HBT-tåget, till faderskapet "hälsningar från Pride". Mycket roligt då han faktiskt verkar undra i det tysta om jag och Piraten fått ihop det efter 25 års vänskap. I hans ögon är det inte helt vanligt att spendera hela semestern med en och samma likkönade kompis nämligen.

I projektet "pimpa mitt hem" har vi nu kommit några kapitel in faktiskt - ett stycke sprillans ny hemmabio-anläggning är nu (och jag är löjligt stolt) installerad av migmigmig!! Jag har alltså gått från monoljud (en fungerande datorhögtalare av två) till surroundljud och har en dvd som inte låter som ett mindre tröskverk och faktiskt spelar upp filmer på ett stabilt sätt. Att ha fjärrkontroll till ljudet är riktigt hett har jag upptäckt.

Dessutom ställde kexet upp med skjuts till det stora excorcist-huset som de kallar IKEA, där jag, efter endast två år, slutligen kom fram till lämplig draperilösning för garderoben. Så inom kort ( läs 2 år till - det ska "bara" sys upp och monteras av lämplig karl) kommer liken därinne få något att gömma sig bakom istället för att stå lit-de-parade inför gäster och kvidande blommor.

VIlket för mig vidare till nästa pimpsten - att hålla de fem nyinköpta blommorna vid liv och god vigör. Aldrig mer ska jag köpa blommor i svindyra livs eller blomsteraffärer - Hötorget är the shiznit. 70 kronor för två stora krukrosor, en solros och en sån där...lilablommig historia. Blommornas Mengele har gjort sitt val och fönstret är numera täckt i grönska för åtminstone en vecka eller två.

Nu väntar jag bara på att resande piraten ska komma hem med sin karl, som lovat att göra en mindre ytskiktsrenovering av den något slarviga totalrenovering som gjordes av mina inkompetenta hantverkare för två år sedan -sen ska lägenheten säljas och jag ska ha större. Hur mycket jag än fäst mig vid denna mysiga lilla kvart så är det dags för nästa steg - kök, sovrum och balkong är parollen.

Nu ska jag sätta mig i soffan och njuta av utsikten och låta mig vibreras till sömns av min lilla Subba*.

*Populärt för Subwoofer, bashögtalaren och klippan i ett hemmabiosystem.

20.000 steg.

Det är vad vi haft som mål att knata varje dag. Just nu ligger vi faktiskt på ett snitt på runt 25000.

Veckan har varit som terapi för själ och kropp. Jag blir så lugn när jag kommer upp till den här lilla hålan, som alltid varit min oas. När jag var liten bubblade jag över av lycka när mamma och pappa sa att "nu är det dags att åka till byn, sätt er i bilen"!

I år åkte jag med min "sommarfru", som också var singel när sommarplanerna lades.

En natt i sommarstugan, som pappa timrat solo, med öppen eld, spel och vin inledde veckan. Att ta en kvällspromenad på en grusväg mitt i skogen, med björnrisk och total tystnad, är ren magi.

I tisdags bar det av till fjälls, där vi mötte upp en kompis med vänner. Efter 2,5 mil och nästan 8 timmar, var vi framme i Norge och intog en trerätters middag på en fjällgård och mat har aldrig smakat så gott som då.

Vi sov på "loven" med tomtarna, inget nytt för mig alltså.

Dagen efter vandrade vi fem timmar till genom makalös natur och 180000 mygg, men det störde inte. En båttur tog oss tillbaks till Sverige igen, otroligt nöjda och avslappnade.

Sista natten spenderades på farmors & farfars gård, som nu stod tom. Vi strosade ner till sjön, satt i slogboden, pratade om alla mina minnen därifrån, gick in i den gamla ladan och stallet och tittade på alla tecken som fortfarande finns kvar, tecken på över 200 års liv och arbete.

Jag älskar det stället. Nu är det en plats där jag verkligen känner mig nära mamma, förutom pappas hus är det här jag skapat de flesta minnen med henne, de gladaste.

Innan vi vände kosan hemåt igen åkte vi till Sko&Klädesaffären, som också säljer blommor, och jag köpte på mig tio st och en minikruka med en ros och ett kort till mamma. Kompletterade med lite saltlakrits, som hon var galen i, och sen hade vi picknick vid mammas grav, planterade och funderade. Önskar att den låg närmare.

Nu ska jag strax ge mig ut till bad och sol och min sista semesterdag (bokstavligen) och njuta.

Och så slänger jag in 20.000 steg någonstans på vägen.

Packa

Epilera

Bränna musik

Kvällens AP-lista inför morgondagens resa till fjälls. Nu ska jag och den andra gamla piraten åka på tur och ta hand om oss själva.

Vi började med en 24000 steg lång promenad härifrån hoodsen ut på djurgårdens grönmarker. Efter det ville vi livsnjuta och intog varsitt glas rosé i solen (vad hände med IKEA-vädret?) och min vän kläckte den fullkomligt briljanta idén att gå och se SATC-filmen. Fick mig att i ännu större grad uppskatta mina fina vänner. När man rycker in som grupp och bildar mjuk matta som dämpar fallet, lockar till skratt mitt i gråten, analyserar och konkluderar. Och så de rena nöjesträffarna då. Fantastiskt.

VI insåg dock på väg hem i sommarnatten, med glammig shoppinglust och plötsligt begär efter coola barer, att vi nu skulle hem och packa mjukisbyxorna i stället för märkesjeansen, gummistövlarna i stället för partypumpsen, och myggoljan i stället för förförarparfymen (för de starkt väntade friarmyggen som kommer dyka upp).

Vänskapen däremot - den byts inte ut mot något och den gör plats och klädsel totalt irrelevant.

Bis später!

nu ska här epileras. Det kan ju dyka upp en prins på vit springare bland truckerkepsarna och björnarna...

Dags att fara iväg igen då.

Nu är det västkusten som ligger i farozonen denna helg.

Och ännu en hyrbil ska avverkas skräpas ned!

Nu en rejäl hemmagjord latte för säkerhets skull. Okristlig tid på dygnet jag lagt mig till med att gå upp på sistone.

Förhoppningsvis har jag en eller annan rövarhistoria eller betraktelse att dela med mig av efter helgen.