Filosofias Tripp

Såhär 6-7 månader in i ett nytt förhållande har vi nog betat av de flesta fällor som finns. Osäkerhet, gamla vanor, struliga scheman och praktiska svårigheter är alla glada käppar i hjulet. Det har blivit många snack men också mycket dålig humor.

Mitt stora dilemma är väl min drömmarsida. Av någon outgrundlig anledning dras jag alltid till killar med precis motsatt talang. Jag charmas av det jordnära, det nöjda, attraheras av det som insekter till ljus. Och förmodligen är det vice versa också.

När vardagen slår till är det dock svåra kombinationer, det där med vardagslunk och drömmerier om roliga upptåg och romantiska påhitt. Jag börjar undra om det inte är så att jag måste landa i verkligheten, lära mig uppskatta en enkel vardag. Eller snarare lära mig uppskatta den mer. Jag älskar lugna kvällar hemma, men samtidigt vill jag ha ett roligt äventyr på lut, som kan ligga där i bakhuvudet och lugnt förvissa mig om att livet inte bara är en radda vardagar.

När veckorna består av pendlande pussel, helger som anpassas till barn och de "lediga" helgerna bokas in på annat - då känns det bara som en lång transportsträcka. Hur många par konstaterar i oktober att den första fria helgen för roliga aktiviteter på tumanhand ligger i fjärran i andra halvan av december? Eller är jag bara kräsen nu?

Hursomhelst - det är härligt att vara kär, men vilket jobb det är.