

05 sep kl 21:23, 2008
Mitt förhållande har gått snett. Jag är utnyttjad, oälskad och sviken, gång på gång.
Jag har köpt/fått - och älskat - inte mindre än tre prylar under sommaren. Det var passion, det var trygghet, kärlek och vänskap. Och från min sida, en jävligt stor portion respekt.
Vad fick jag då tillbaks, i kärlekens byteshandel?
Min telefon lämnade mig, förmodligen för en påse sopor. Likt en bimbokär Hollywood-karl sitter jag nu och betalar varje månad för ingenting annat än hjärtesorg.
Mitt nya hemmabiosystem kom in genom tröskeln, gav mig hopp och förväntan och lät mig dra alla trådar rätt. Sen: Istället för musik, förvirring. Dvd:n var ett måndagsex och Dustin skickade aldrig en ny, utan tyckte det var bra så. Ta tillbaks och avsluta ärendet. Säljvilliga, verkligen.
Nu har min fina Maxtor, den externa hårddisken som skulle rädda mig och mina bilder från evig glömska, packat ihop och dött, lagom till 2-månadersdagen av vår relation*. Med följden att en jobbkompis tog hem den, lyckades rädda nästan allt och nu förmodligen sitter och läser igenom mina personliga brev och tittar på mina mest pinsamma ögonblick i fotomapparna. FÅr se om jag kan sova ikväll.
Tough love, tough love.
*Strax innan hädanfärden, 2 dagar, hade jag precis restorat ett tusental filer, en och en, eftersom Maxtor raderade de som jag hade raderat på datorn, i den naiva tron att jag kunde radera dem där eftersom jag hade oraderat dem på den externa. När jag gjorde detta klart, flyttade jag 90% till maxtor och raderade på datorn. Och Maxtor den fan gick och dog.