Filosofias Tripp

Igår var det då dags att gå ut i Stockholmsnatten igen. Efter en lättsam och djupsinnig diskussion med piraterna runt middagsbordet, där missförstånd reddes ut (eller tja, de stöttes och blöttes i alla fall) och god mat intogs, så dansade vi iväg till stället med det opretentiösa dansgolvet där man måste vara full för att stå ut med hur fullt det är.

Nästan omgående kommer skägg-olle fram. Har har just stått framför oss i kön och hånglat med en tjej. Han vill bjuda på en öl och en shot. Sen vill han kyssas. Och ha mitt nummer. Sen frågar jag om inte hånglet hade gått bra, varpå han svarar att det är hans fru och att de får flirta med vilka de vill. Jag avböjer snällt.

Under hela kvällen kommer han sen tillbaka och försöker pussa/kyssa mig. Vid ett tillfälle säger jag "hade inte du flickvän?". Varpå han frågar om ett tuggummi och ber mig hålla käften. Jag säger att jag har hört nog och går därifrån och sen ignorerar jag och vännen som är kvar honom under återstående halvtimmen.

Varför, varför har jag återigen drabbats av ett psyko? Jag fattar inte vad det är jag utstrålar som får de här typerna att känna att de ska trakassera mig? Såvitt jag vet har jag inte mentalskötare tatuerat på någon synlig kroppsdel.

Det var ändå en rolig kväll, och att få dansa med fröknarna Träben igen var hur kul som helst.

Nu ska jag iväg till en kyrka i stan och bli gudmor, eller fadder som det heter, till en söt liten tjej.

Lite nervös är jag nog...