Rafflande båg

19 apr kl 14:12, 2008

Skrivet av bloggisen under kategorin Arbeit macht frei | 0 Kommentarer | Permalink

Det här gamla inlägget hittade jag i utkast-mappen. Vilken skillnad i situation. Och vad galet det ändå var med förre kollegan. Tänk att man kan träffa på såna människor på den nivån. Hur kom de dit?

Hur historien slutade vet de som följt med här ett tag, men han sparkades såklart. Och fick gå hem på dagen, straffad med fyra månadslöner, tjänstebil, dator och mobil under uppsägningstiden (plus en ouppackad dator han helt sonika snott med sig hem utan att fråga eftersom han "hade hem-pc i sitt kontrakt"...). Innan dess hade han uppburit en saftig månadslön i 7 månader för att göra nedan...

Skam i kroppen? Kännbara konsekvenser? Näpp!

19/1-2007:

"Herregud vilken dag. Som jag har våndats, ifrågasatt mina och andras iakttagelser innan dagens möte. Men, med facit i hand, de har tagit allvarligt på det och jag har gjort rätt hela vägen.

Min följetong om arbetskamraten har gått in i ett nytt skede, en rafflande grand finale. De första två veckorna på detta året var han försvunnen, helt omöjlig att få tag i, ska inte gå in på detaljer.

Det har också upptäckts att han på något sätt är inblandad i en annan verksamhet, i princip en egen firma, som är skriven på hemadressen, har en egen ambitiös hemsida och är nystartad. Han finns med på hemsidan. Någon ringde numret dit, som är hans nummer, och han svarar pigg o kry i den firmans namn. Ganska graverande. Eftersom han sagt att han varit så sjuk att han inte orkat ringa till oss.

Denna info fördes vidare till chefen i grannlandet. Som tog flyget hit och idag har ställt honom till svars. Avslutningen är inte färdigskriven, detta skall diskuteras uppåt i organisationen. Kanske har han trampat i klaveret och blir av med jobbet.

Oavsett så har jag ingen drömsits. Sitter han kvar så måste jag sluta, jag har inget förtroende kvar för den mannen, får han gå sitter jag själv igen. Tillbaks till ruta ett. Och detta är vårat avgörande år, vänds inte trenden nu så läggs företaget ner nästa år.

Att säga att detta i kombination med pappas situation har varit påfrestande är årets underdrift. Jag är helt slut efter denna dagen, efter denna vecka när jag suttit på informationen och varit tvungen att hålla god min.

Nu återstår ett glas vin med en vän, sen hem och packa. Sen kommer jag sova fantastiskt gott inatt."