Förresten måste ni som vill förstå läsa annas kommentar som finns om ni scrollar efter det här inlägget!

Mina

Ååå vad jag längtar till nästa vecka!!!

Jag ska ligga på Ms arm. Han ska killa mig på ryggen.

Mina

Ibland är det svårt att bestämma sig. "Ibland måste man värka fram besluten", sa M en gång till mig. Som det här med huruvida man ska separera från en man som är far till ens barn men som blir elak ibland. Ibland ter det sig mer självklart för andra än för en själv men man måste känna själv också för att kunna ta beslutet. Och ännu känner jag inte riktigt vad som är rätt med T. Men jag kommer att komma fram till det. Kanske gör jag det nästa gång han får ett "utbrott" kanske kommer jag fram till en dag att jag trots allt vill hålla ihop. Kanske för barnens skull. Kanske för vår skull. Vi får se...

Hursomhelst, när jag sitter i min hammock och är åttio år kommer jag att tänka tillbaka på mitt liv och minnas den där kvällen när jag åkte till M. Och vet du vad - jag tror inte att jag kommer att ångra mig. Jag tror att jag kommer att tänka på att jag var glad att jag åkte. Glad att jag fick njuta den där kvällen och att det faktiskt inte sårade någon eftersom T inte fick veta.

Mina

Ok. Nu har jag pausat.

Jag har funderat och reflekterat. Och kommit fram till att jag ska träffa M en enda gång till. Nästa vecka. På tisdag antagligen. Då ni!

Kanske blir det sista gången, vi får se. Men en gång till ska det ske. Och vet ni vad - jag ska sova över!!!

Mina

Livet skulle kunna vara så mycket lättare om man alltid visste exakt vad man ska göra, eller hur?

Aftonbladet eller Expressen? Kyckling på fredag eller lördag? Gå hem eller på efterfest? Skilja mig eller stanna kvar? Bo särbo eller sambo?

Mina har det inte lätt. Hon har fått mängder med råd, uppmuntrande ord, påhejningar och några moraliska pekpinnar nerskrivna här på bloggen. Och i det här triangeldramat finns jag, M, med som nåt som stökar till det ytterligare. Frågan är ju också ställd om var jag står i det här filmiska dramat. Ja, jag har det inte lika stökigt i livet som Mina. Men det är vilset nog för att jag ska fundera på om jag gjorde rätt som lämnade min exfru och om jag gör rätt som halvhjärtad försöker leva ihop med en kvinna som ändå aldrig är hemma...

Men som ni har förstått av Minas inlägg här går hon omkring och funderar på om det är rätt att träffa mig överhuvudtaget. Hon skriver att jag "plötsligt ändrar inställning och nu föreslår att vi ska träffas". Ungefär som att jag ger med mig och släpper in henne i mitt liv. Nja, inte riktigt. Jag är mån om att inte stöka till det för henne, utan att ge henne space nog att ta de rätta besluten (om det nu finns enkla vägar och rätt beslut?). Att jag vill träffa henne är enbart av egoistiska skäl. Typ av samma skäl som hon vill träffa mig. Ok, jag kan vara hennes lekkamrat, sexguru, bollplank, älskare, språngbräda eller helt enkelt mannen som visar henne vägen tillbaka till maken genom att ifrågasätta det vi gör.

Nu har Mina tagit time out. Det gör hon rätt i. Senast jag hörde ifrån henne var hon ledsen och trött. Livet där hemma pendlade mellan sams och osams. Ska vi träffas? Ingen aning. Jag låter henne tänka ifred. I dom bästa av världar kommer T hem med en kasse fylld av Amaroneviner, pilgrimsmusslor och en skön massageolja ikväll. Sen bestämmer dom sig för att göra allt som står i deras makt för att lösa situationen, om det så betyder att en av dom måste släppa på stoltheten och integriteten.

Det här var min sista blogg i Minas värld! Det har varit oerhört intressant att följa diskussionerna som man ur ett kvinnligt perspektiv. Jag tror att män har mycket att lära av hur kvinnor tänker. Men jag inser samtidigt att det i mångt och mycket är rätt lika. Fast det beror också på hur man som man kan bejaka sina kvinnliga sidor och kvinnor sina manliga... Kvasielementärt, eller hur?

Puss och kram

M

Tänkte bara berätta att ost-å-kex-tricket inte fungerade. Eller snarare så blev det liksom inget med det för när jag kom hem i går var T krasslig. Så han var inte så sugen på ost.

Istället för att surpla rödvin och äta roquefort diskade jag pastakastrullen, skrapade upp spagetti från köksgolvet och torkade ketchupfläckar från matbordet.

När jag hade städat klart blev T mirakulöst frisk men var fortfarande inte sugen på roquefort. Så vi spelade memory med barnen och åt scones som jag hade bakat. Det var i och för sig ganska nice det också.

Mina 

Tidig på jobbet i dag. Hade sällskap med E på plan fyra sista biten till jobbet. Vi pratade om nätdejting,  E är nämligen singel and looking.

"Vet du", sa han. "Jag har en kompis som är otrogen mot sin fru. Han träffar andra tjejer via en nätdejtingsajt och han har specialicerat sig på frånskilda kvinnor som behöver sex. Han träffar dom ibland och så suger dom av honom eller så, tja, har dom bara sex."
"Jaha", sa jag.
E såg helt förkrossad ut.
"Men, är det inte helt sjukt att dom där tjejerna går med på det", sa han och tittade på mig med uppspärrade ögon.
"Jo", sa jag. "Men dom tycker väl att det är praktiskt. Som att ha en man i byrån liksom och plocka fram honom när de behöver det".

Undrar varför det alltid är kvinnan som ses som ett offer. Jag menar, de skulle väl inte gå med på att träffa Es kompis om de inte ville?

Mina

Jag tänker smita tidigare i dag. Hem alltså. Eller först ska jag gå på stan. Köpa nåt tror jag i nån cool butik i Bruno-gallerian på Götgatan. Och handla goda ostar och kex i Söderhallarna. Vindruvor och rött vin. Överraska T. Kanske kan vi prata bättre då sen. Om han ser att jag anstränger mig alltså. Och så är det ju så gott med ost och kex.

Mina

Har ni tänkt på en sak? Att alla har sex. Nästan.

Jag har just läst klart boken "Kåterier" (rekommenderas särskilt till kåta kvinnor). Det mest fascinerande med den boken är baksidan. Där finns ett foto på författarinnan och hon ser ta mig sjutton ut precis som en kvinna från radhuslängan i förorten. Alltså, hon är så långt ifrån sexikonerna Natascha och vad dom heter som man kan komma.

Det roliga är att de korta novellerna som hon skrivit är hur sexiga som helst. Sexiga, raffinerade och uppfinningsrika. Och varje gång jag har läst en ny novell måste jag titta på baksidan och försäkra mig om att jag minns rätt. Rätt om att det alltså är en helt vanlig förortskvinna i femtiårsåldern som har skrivit de där berättelserna alltså.

Det är himla befriande på något sätt. För kan hon så kan väl jag.

Läs den boken. Kåterier alltså. Du hittar den här: Afrodites apotek Klicka på Böcker och filmer och sedan Böcker igen.

Mina

Ja, vem vet. Jag kanske är lite generad över min kropp som M skrev till mig i ett mejl. Eller hämmad, som han uttryckte det här.

Först blev jag irriterad. Varför skriver han om sånt? Kan han inte strunta i det och lyfta fram det som är bra med mig istället? Och så satt jag här och grymtade för mig själv och tänkte att jag måste säga emot.

Sen tänkte jag att det kanske stämmer en aning. Lite generad kanske jag är. Generad eftersom jag ju inte visat mig naken för någon annan än T de senaste åtta åren. Och han blir ju inte särskilt upphetsad. Och säger för den delen aldrig något uppskattande heller.

En gång sa jag att jag var missnöjd med mina bröst. Efter barnen så har de krympt minst två storlekar. Jag trodde inte att det var möjligt men det är det. Hursomhelst så kan ju vilken kvinna som helst förstå vad jag ville ha för svar - förstås - att mina bröst är fina ändå. Att det är hans favoritbröst typ. Men vet ni vad han sa:

"Jo men det är ju bara att operera!!!"

Och han skämtade inte ens.

Inte konstigt att man vill skyla sig.

Tacka vet jag kalla torp. Då har man nåt att skylla på när man drar täcket över huvudet.

Mina

Nej då, Mina. Du har inte fler hämningar än andra, mig själv inkluderad. Men du har ett kontrollbehov och det är därför du hellre ger än tar. Och för att förstärka känslan av att vara helt utlämnad till sexuell njutning så tror jag att du skulle våga släppa allt när du är utlämnad och bara kan ta emot. Glöm allt vad analsex heter...det var mest en reflektion på att vad som helst med erotisk uppladdning kan vara njutningsfyllt. Och det var knappast något jag funderade på med Mina bunden till händer och fötter med mjuka lena bomullsband.

Men lite hämmad är du. Jag vet att du gärna skyler dig med kläder eller täcken för att dölja din nakenhet. Som om du skäms för att visa delar av din kropp naken. Och det behöver du sannerligen inte göra...Du frågade var du helst ville bli förförd av mig och jag svarade i ett luftigt, stort rum med en säng mitt på golvet där vi kunde ha hämningslös sex. Det hämningslösa är inte likställt med förnedrande, kinky eller excentrisk sex. Bara en känsla av öppet sinne. Fan, vad patetiskt poetiskt det lät nu då!

Bara en liten kommentar till en undran tidigare, om att "M har Mina som ett sexuellt tidsfördriv" eller snarare generaliseringen att kåta män träffar kvinnor för kravlös sex. Det är väl just vridningen av perspektivet som den här bloggen visar. Minas Värld är ju helt klart ett uttryck för att kvinnor också ska våga visa upp sin kåthet, lusten till sex och att om det finns den "andra mannen" i bakgrunden så ska man njuta av stunden, leva ut livet och hitta bekräftelsen. Mina och jag har träffats på lika villkor, ingen av oss har utnyttjat den andre, bara njutit av stunden.

M

Ha, ha, ha! M tycker att jag är hämmad. Sexuellt alltså! Han tror att jag är generad över min lust och min kropp. Va! Jag? Jag trodde nog snarare att han skulle uppfatta mig som lite för promiskuös för hans smak...i kombination med viss präktighet förstås. För sån är ju jag. Inte generad direkt. Eller är jag det?

Hursomhelst. Botemedlet mot detta är enligt M att han ska binda fast mig med mjuka bomullssnören och låta mig bli helt utlämnad till honom. Han vill få mig att kapitulera inför mina egna lustar. HUR DÅ??? Undrar jag förstås, väldigt nyfiket.

"Allt handlar om hur man gör det som är lite ovanligt, det som är erotiskt utanför konventioner. Min erfarenhet är att det annorlunda, lekfulla kan ge ytterligare en dimension. Då kan analsex, att smeka sig själv inför den andre, bara ge och inte få, samtidigt oralsex eller offentlig sex upplevas upphetsande och erotiskt av BÅDA parter."

Allt det där låter ok tycker jag. Väldigt ok till och med. Men analsex är inte min grej, påpekar jag. Jag har testat en gång. Med en gift man den gången också. (Fast när jag själv var singel.) Det var inget skönt kan jag meddela och jag drog mig ur fortare än kvickt. I dubbel bemärkelse kan man säga. Då svarar M så här:

"Analsex är ingen pang-på-grej. Det krävs att man är kåt som fan, väl inoljad både här äoch där, och att smeka och använda fingrarna först. och det är inte mannen som ska ha sex "där bak". Det ska vara en erotisk känsla med händer och fingrar smekandes clitoris och även fylla skötet...samtidigt som den sexuella retningen förstärks av själva analsexet..."

Fattar ni? Det ska va M som får en sån grej att låta så himla skön....

Men att binda? Ska det va nödvändigt? Någon som har erfarenheter?

PS Lyxo va! Att ha en egen sexguru som ska hjälpa en av lösa ens sexuella hämningar. He, he!