är du djup min lille vän?

20 jan kl 11:26, 2010

Skrivet av bobhansson under kategorin dagsbok | 5 Kommentarer | Permalink

 

Igår var det tisdag jag lekte fågel. Jag flaxade med mina armar i fönstret. Nä. Men jag var på premiären av Road. En bra bok en tung film, när jag såg den undrade jag; varför göra en film som enbart levererar oro. Ni vet, en film som är så sorglig att man inte kan fälla en enda tår. Den sorg som inte ens ser till att man får ett skönt böl. Är en värdelös sorg. Och då är sorg ändå bäst på bio. Kanske.
 Innan filmen samtalade vdn från eventföretaget med influgen regissör. Seriöst och långt som om de ville härma filmkrönikan. Sedan läste tre svenska författare som läste ur boken (Vägen av Comac Mcarthy)  Alla tre författare läste väldigt bra, men när de satt där på rad, med sina mycket allvarliga uppsyner, var de som en övertydlig illustration av en författarsjuka: vi är så måna om att bli tagna på allvar, att vi i varenda min och kroppsrörelse härmar BILDEN av allvar. Och skillnaden mellan bilden av allvar och verkligt allvar, är lika stor som skillnaden mellan porr och sex. Det verkliga är långt mer otydligt, långt närmre sin motsats.
 Det ofrivilligt komiska, då varje kroppsrörelse uttrycker ”ta mig seriöst, ta mig seriöst, ta mig seriöst)
 Sedan åkte jag hem och såg ANGEL A av Luc Besson. En av de bästa filmer jag sett och redan i första rutan var det där; humorn, garvet. Komiken som finns i att bara leva. Och där, just bredvid skrattet, kom då äntligen tårarna.
 
 
 
 

Och alla som läser drömda dikter för mig, är värda ett TACK!

MERA MERA MERA!

Trackback URL: http://blogg.passagen.se/bobhansson/entry/är_du_djup_min_lille
Kommentarer:

så rätt har du mannen.jag ser linjen mellan tårar ,sorg,och glädje såå nära och det ställer ju till det emellanåt för mig,människor i ens omgivning tycker att jag e konstig när tårarna kommer när ex barnen gör något väldigt roligt men så hör dom att jag blir riktigt lessen då undrar dom såklart vad som e fel..där sitter jag och skrattar i ena stunden sen gråter jag mycke konstigt aanser inte bara yngre utan även äldre ha en bra dag mvh,/R

Skrivet av ganja den 20 januari, 2010 kl. 13:52 #

Min dotter blir alltid förvånad när jag gråter (och det gör jag rätt ofta av massor med olika anledningar). Och så får jag förklara att mammor också blir ledsna och gråter och då tittar hon storögt, klappar mig på kinden och säger "-Mamma, var inte ledsen, du ska vara glad".

Skrivet av Maria den 20 januari, 2010 kl. 14:36 #

En tung film som heter ROAD...lite humor i det hela trots allt... :-)

Tack för tipset om Angela,den får jag nog ta och se nån gång. Den lille fransosen är ju förresten han från Amelie från Montmartre,en av MINA favoritfilmer...

Skrivet av Nina den 20 januari, 2010 kl. 15:46 #

Bra liknelse! Men nu vill jag ta dig bokstavligt:)Skillnaden, tänker jag, är den mellan att vara(distansierad)betraktare: porr och att aktivt delta: sex! För övrigt tycker jag att porr är sååå långt ifrån kärlek man kan komma.
Manierad(spelad!!!!)allvarsamhet ser man varje kväll på Söders allra bästa häng!
Kärlek

Skrivet av Lina G den 20 januari, 2010 kl. 22:00 #

Kärlek till dig Bob <3

Skrivet av Elin den 21 januari, 2010 kl. 00:03 #

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten