Kränkt.
Vad är det, känslan av att vara kränkt?
Frågan kom upp i mig när jag märkte hur svårt det är, hur mycket motstånd det finns i mig att erkänna mina fel. Oviljan låter så här ”men hade jag verkligen fel, kör jag inte över mig själv om jag säger det? Jag spåra det till rädslan att bli kränkt?
Sen tänkte jag:
Vad fan är kränkt?
Kan man ta på det?
Kan man smaka det?
Så vad är det då?
Är det så enkelt, att det är egots egen uppfinning? Jag är ju inte kränkt förrän JAG bestämmer det. Alltså, borde jag inte då kunna bestämma annorlunda, i precis samma situation gå från tanken JAG ÄR KRÄNKT, till tanken JAG ÄR INTE KRÄNKT, (JAG ÄR BARA LITE OBEKVÄM)….
Och har den tanken någonsin lett till en bra plats ”jag är kränkt….”
Är inte det, i viss mån, att ge upp makten över sig själv att tro på den tanken?
Att ge sin känsla och IDENTIFKATION med att vara kränkt, på båten, får väll däremot inte bli samma sak som att stå ut med allt.
Om nån beter sig illa behöver man ju inte klamra vid känslan av att vara krnkt. Man kan ju gå ändå...
Skulle tro att "sårad", "besviken",
"förolämpad", är bättre ord för att
beskriva ett tillstånd. Däremot
kan man kränka ett fiskevatten eller
ett lands gränser. Överträda lagen,
s a s. Har svenskan börjat
bli ordfattigt?
Skrivet av MissiZippi den 25 mars, 2009 kl. 16:53 #
börjat, det har den ju varit länge
exempelvis finns inget bra ord för
"den här härliga känslan när man ser bob hansson uppträda eller ligger med honom..."
Skrivet av bob den 25 mars, 2009 kl. 17:28 #
fast å andra sidan... det ordet finns nog inte på nått annat språk heller....
Skrivet av bob den 25 mars, 2009 kl. 17:30 #
fast å yyterligare andra sidan...
så brukar jag inte heller uppträda eller ligga i andra länder än sverige...
så ja, jag kanske borde känner mig kränkt.
eller sårad då.
eller i alla fall besviken.
jävla svenskan!
Skrivet av bob den 25 mars, 2009 kl. 17:32 #
Hahaha! Du är rolig du Bob!
Skrivet av Anita den 25 mars, 2009 kl. 17:40 #
Det finns ju aforismer. I brist på ord, menar jag... Och du förmedlade ju en nyss...
Skrivet av Emma den 25 mars, 2009 kl. 18:47 #
JAg tror att man har en viss möjlighet till påverkan i fråga om kränkningar..Att bryta mot av dig satta överenskommelser eller gränser kan anses som kränkande har jag läst.
Se till att sätt gränser gentemot din omgivning för vad du anser vara ok eller ej.. Då är det du dom har valt vilket forhållningsätt folk bör ha mot dig. Passerar de gränsen kanske du känner dig kränkt men då har du gjort ditt bästa för att förhindra det.
Om omgivningen bestämmer dina gränser blir du ett enklare mål för de att kränka.
Det jag anser dock som känns viktigt är att du om du upplever dig som kränkt alltid har valet över vad du gör med den känslan just då. Den kan ingen ta ifrån dig.
Skrivet av chris den 25 mars, 2009 kl. 19:34 #
Tack Bob för svaret på min kommentar angående Lyxen att ha fel..Den betyder mycket för en tänkande och skrivande person som mig själv. Intressanta artiklar är alltid utvecklande för mig och det är kul att kommentera dem för att om man har tur få respons.
Skrivet av chris den 25 mars, 2009 kl. 19:40 #
Ha, ha du är underbar Bob!
Håller med Chris i det hon säger här ovan...
Att vara kränkt är för mig en "offer" känsla. Om du frågar mig om jag vill ligga med dig så blir jag inte kränkt, men kanske om jag svarar ja... att du känner dig kränkt?
Skrivet av Ilona den 25 mars, 2009 kl. 19:43 #
EN i sammanhanget bra bok är Ann Heberleins "Det var inte mitt fel". Inte minst i dessa dagar kan det vara intressant att läsa om personligt ansvar också...
Skrivet av susan den 25 mars, 2009 kl. 20:14 #
hej bob.
det är kanske är lite konstigt att jag frågar dig som undrar hur kärlek är liksom om en fråga.
men jag vet ännu mindre. har upplevt färre ögonkast. väntat på inte alls lika många telefonsamtal och mitt hjärta har inte du-du-du-dunkat lika länge som ditt.
så jag undrar:
vad tror du; vad händer om man ibland glömt bort hur mycket man älskar en person och istället är rädd för denne. inte rädd sådär att han ska slå en blodig och dan. mer rädd för att han aldrig svarar i telefonen, rädd för att när han svarar så snäser han bara tillbaka, rädd för att när han ser på en så ser han med ögon som tillhör någon som inte alls vill se mig. I'M GOING LOCKO.
och sen när man inte orkar mer och bara gråter (för att man råkade ha ett ungt hjärta och för mycket hormoner) och gråter hysteriskt och frågar vad fan han vill. man låter elak och hård. man är lite liksom rationell.
Skrivet av clara den 25 mars, 2009 kl. 23:13 #
och han säger att han älskar en så himla jävla mycket. och man själv säger (eller mer skriker) MEN VISA DET DÅ, VISA DET DÅ!!!! och han säger; det är väl inget fel. och man själv bara ser fel överallt.
VAD GÖR MAN DÅ? vet du? och om du inte vet kan du försöka låtsas. för att det är svårt att få någon att prata om det här alla kollar bort när jag säger att jag har ett hjärta som bara liksom kan göra ont sådär ibland.
Skrivet av clara den 25 mars, 2009 kl. 23:14 #
Hoppsan CHRIS ord ÄR ju LJUVLIGT KLOKA Intelligenta OM "Gränser" så UNDRAS om är Kvinnan Chris som tja hon hatar min Israel Kritik med MERA ganska INTENSIVT om en skriver så men WOW så Kloka ord av den "tanten" att skriva om Gränser JISSUS alltså
Skrivet av EarthlingRaoulPETEJoacimParfalkEldRödVNejlikaJEDI den 25 mars, 2009 kl. 23:24 #
Jag är MAN
Skrivet av chris den 26 mars, 2009 kl. 00:03 #
haha jaja MEN DU skriverOFTA som en KÄRRING alla Gånger du Stal MITT nick som ditt ju så take it easy o Roligaste Orden stod Ilona som väl är en i Viss ByHåla Nära mig kan jag tro;) Jissus Fralle o Frasses ...kanske
Skrivet av ThunderRaoulPETEJoacimParfalkEldRödVNejlikaJEDI den 26 mars, 2009 kl. 00:15 #
Haha! Är det bara jag men är allt som står här lite obegripligt? Har jag blivit dyslektisk?
-Hej Ord Cirkus,era apor har rymt,liksom..
Stå på dig Bob..det kan ju bli nåt av det här..
Skrivet av Handjuret den 26 mars, 2009 kl. 19:11 #
Sorry...chris...men känner du dig hedrad eller kränkt? ;-)
Skrivet av Ilona den 26 mars, 2009 kl. 20:58 #
kränkt?absolut inte...känns bara som att kommentaren till viss del låg helt utanför bobs artikel..och det är väl det man kommenterar och ev diskuterar här?
Skrivet av chris den 26 mars, 2009 kl. 22:08 #
kanske missförstod? om du menade kränkt över att du tog mig för en kvinna?...nej det är okej
Skrivet av chris den 26 mars, 2009 kl. 22:17 #
Kränka är att förolämpa/våldföra sig på/vanära. Så vem har inte blivit kränkt?
Skrivet av Emma den 27 mars, 2009 kl. 14:27 #
Du är härlig och inspirerar till förändring i mitt hjärta!
<3
Skrivet av Jenny den 27 mars, 2009 kl. 22:26 #
Lycklig blir man när man är trygg i sig själv och inser att kärlek inte behöver innebära tvåsamhet.Kärlek är så mycket mer än fru/man, barn,rött hus på landet. Eller som vi brukar säga ett sk Svensson liv. Bob, det du gör kan vara kärlek till så många fler. Var det de livet man önskade sig när vi gick i skolan? Inte jag,och nog inte du heller.
Skrivet av Tapper den 29 mars, 2009 kl. 10:10 #
Jippiii!! Tack! Jag vann din bok! Vad glad jag blir!!! : ) Det är inte så ofta det händer att man vinner något och detta är ju inte bara "något" utan boken med stort K som i Kärlek hur faan göör man? Så skoj! Och tänk att få ett paket hemskickat! Bara till mig. jag brukar nästan aldrig få paket - bara min man som beställer skivor.
Wow! Tack Bob!
(ps. jag hoppas att det inte är ett aprilskämt! )
Skrivet av Anita den 01 april, 2009 kl. 10:27 #
För den som envisas med tycka att svenska språket skulle vara ordfattigt kan den här boken rekommenderas:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=917738797X
Skrivet av Björn den 01 april, 2009 kl. 10:59 #
Litet tillägg: jag misstänker att de där "svenska-är-så-ordfattigt"-människorna har ett ovanligt litet ordförråd men inte har insett det än. ;-)
Skrivet av Björn den 01 april, 2009 kl. 11:02 #
Du kan ju fråga våldtagan kvinnor, om de 'väljer' att bli kränkta.. kvasipsyk..
Skrivet av Toya den 07 april, 2009 kl. 18:16 #
till toya;
det har jag.
Skrivet av bob den 17 april, 2009 kl. 17:26 #