De flesta människor är ju inskränkta. Statistiskt sett, även jag.
Nedan är några utdrag från boken. Den bok jag började skriva för att jäklas med min egen övertygelse. 1997 märkte jag, att jag började referera till Israel som nästan "onda". Något som liknade hat mot en hel nation började växa fram. Det blev ett problem, eftersom jag inte tror på ngn ondska och defenetivt int epå hat. Jag tror att skapandet av ett obegripligt eller förkastligt "DOM" är det banalskal som med början i ett oskylidgt halkande kan sluta i diverse folkmord.
Jag ville utmana mig själv, och se om jag kunde skriva en pro-isarelisk roman. Vanligtvis fungerar ju vårt intellektuella filter som så att vi tar in den information som stödjer vad vi redan tycker, och filterar bort den information som tyder på att vi har fel. Det är förmodligen biologiskt, vi är programerade att spara energi, det går åt mer energi till information som hotar vår värdegrund.
Så fungerar i alla fall jag. Och jag ville se vad som hände, om jag åtminsonde under några år, i en enda fråga, försökte göra motsatsen. Det vill säga, proritera den informaton som motsade min egen starka övertygelse. Är det egentligen möjligt? Hur stor kontroll har man över det filter som sitter så hårt spänt över sitt lilla människoöga.
jag åkte till tel-Aviv för att försöka förstå det jag aldrig trodde mig kunna förstå. Varför man förnedarar en nation och sedan tror sig kunna nå fram till trygghet. Det är sju år sedan nu. Nästa vecka slöpps det som blev en kärlekshostira mellan Maria och Isra.
Maria är den svenska palestinsk aktivisten, och Isra, som säger den första repliken nedan, den passionerade israeliska soldaten.
Utdrag
"
- Jag är omgärdad av judehat. Israel var ett dygn gammalt första gången dom anföll. Nio länder! Och det enda brott Israel begått var att födas. Men vi vann över dom alla. Är det ett brott? Är du verkligen säker på, att du inte skulle göra precis samma sak i mina skor?
- Isra… Hör du inte på dig själv? Hur du inte hur du låter, helt förälskad i kriget? Ärligt, vad skulle du vara, om det inte fanns något du behövde skydda?
- Se på mig, tror du jag vill krig? Jag vill ju kärlek, bara kärlek. Tror du inte jag är emot våld ännu mer än du, det är ju jag som tvingas utöva det!
Hon såg på honom så ömt hon kunde:
- Förstår du inte? Det är ju därför dom hatar er, för att ni inte låter dem älska ifred.
"
Nedan följer längre utdrag.
