Rom. Blommornas torg. Fullt av sopor.

26 okt kl 15:02, 2009

Skrivet av bobhansson under kategorin Kärlek hur fan gör man | 10 Kommentarer | Permalink

 

Rom. Nyss anländ. Sitter på blommornas torg, med min bok, min dator. Jag kastar mig inte ut i Vatikaner och Coloseum. Det är typiskt mig att helt enkelt gå till närmsta fik och slå upp romanen jag för tillfället läser, kaffe. Landa. Kanske ett behov av att normalisera. Jag vet inget bättre än att sitta på ett främmande torg som om det vore mitt eget, cigaretter, kaffe, ord.
Imorgon väntar en bil till ett hus på östkusten.
Jag reser med en människa jag inte känner, aldrig har träffat. Men som jag alltså nu ska dela en vecka liv med. En spontan vågad inbjudan som nu sakta vecklas ut från ide till verklighet. Det är tjugofem grader varmt och just nu rör sig den främmande människan, mot den punkt jag sitter.
« one day reatreat,... | Hem | ibland är det rätt... »
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/bobhansson/entry/rom_blommornas_torg_fullt_av

Kommentarer:

Låter underbart! Njut!

Skrivet av Jennie den 27 oktober, 2009 kl. 14:03 #

Hm..undrar vem det kan vara...Silvio B ? ;-)

Skrivet av Nina den 27 oktober, 2009 kl. 15:38 #

så fantastiskt spännande!

Skrivet av Klara den 27 oktober, 2009 kl. 19:41 #

Hittade till din blogg idag, eftersom jag för första gången just idag bläddrade igenom tidningen Amos där du skrev en krönika, jag läste din krönika och gillade den, beslutade att kika in på din blogg och det känns som om orden jag läser här var precis vad jag behövde idag, speciellt dikten "Må jag stå ut med min litenhet..."

Tänkvärda ord om kärlek, om livet och om att sitta på café i främmande städer (jag gör precis likadant när jag kommer till en ny stad, det är fantastiskt).

Tack.

Skrivet av Jojjo den 28 oktober, 2009 kl. 12:24 #

Det börjar bli november och jag är lite intressard på vilken skola du skulle vara på i norrköping. och OM det skulle vara så hemskt att det inte var på De geer och att det var någon annanstans, får någon utifrån komma?

Skrivet av Missbatman den 28 oktober, 2009 kl. 19:34 #

Har det med en tärning att göra? Så fann min farbror sin fru minsann!

Skrivet av en alv den 28 oktober, 2009 kl. 21:19 #

Bob!Livet är underbart oväntat!När jag minst anade slog det till med full kraft. Magiskt.Ställ dig framför spegeln i morgon bitti, se dig själv och säg; -Jag älskar dig!
Vänd dig sedan om och se vem du möter.

Skrivet av imma den 28 oktober, 2009 kl. 22:44 #

Där är jag som du (och många med oss antar jag). Jag har alltid boken eller tidningen med mig ut. Hemma som borta. För att kunna slå mig ner på ett fik och beställa in en kopp kaffe, sitta där i lugnan ro,läsa, titta på folk, skriva lite i min "lilla svarta" och "leva in livet".
Det är en "förmån" att kunna få leva sitt liv så. Långsamt.

Skrivet av Skatan den 30 oktober, 2009 kl. 06:39 #

Vet inte vart jag skulle skriva, men jag har precis läst ut din bok, läste den i sträck.
Helt underbar, jag älskade den.
Den kom in i rätt stund i mitt liv, skönt bara vetskapen om att jag inte är ensam om 'tänket'.
vänliga hälsningar
Anna

Skrivet av Anna den 02 november, 2009 kl. 11:30 #

Hoppas du har de bra Bob!

Skrivet av Daria den 03 november, 2009 kl. 01:02 #

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten