jag kom ut till Arlanda igår för att åka till Istanbul hände det i precisa samma ögonblick som jag tittade upp på avgångstavlan. Det rasslade till och på en sekund var varenda avgång inställd.
Det var så absurt att det istället för irriterande - blev mystiskt.
Vulkanen förändrade mitt liv. Istället för Istanbul blev det ett stort stenslott. På grund av rådande vulkamomständigheter, ligger alltså numera Istanbul i Häringe Slott. Alltså i Väster Haninge.
Vi fick sista rummet som är Sarah Leander sviten.
Den var dammig.
Utanför ligger något vatten, jag har ingen aning om vad det är. Kanske en damm. Kanske Mälaren.
Men förmodligen något helt annat.
Så nu sitter jag här bland guld och kristaller och äter tonfiskmacka. I knäet en nyutkommen biografi om Paul Coelho. Han jobbar verkligen järnet.
Några ex av den boken "Ordens Alkemist" kommer att lottas ut här i bloggen, om det återkommer jag.
En herre i vit peruk och blå plyschkavaj tittar ner på mig från väggen. Han ser vänlig ut, men vek. Han skulle aldrig vinna schlagerfestivalen. Tror jag.
Igår åkte jag inte till Istanbul men tog mopeden till Kåken där jag träffade ett gäng som inte åkt till Mallorca. De var en IT-konsultfirma. Ett tiotal män i min egen ålder som tyckte om att kramas.
Jag frågade vad de skulle göra nu när de plötsligt har en tom mallorca-fri helg.
De sa att de skulle passa på – att jobba.
Grattis!
