Bob Hansson

Dag fem.

  Det var katastrof idag.

  Min vän Martin har nu fått ett nytt smeknamn.

  Massagemannen.

  För så illa är det ställt, hävdar Martin, att om man ska få lite närhet utan att behöva presstera tillbaks, så får man betala för den… Sex emempelvis, ett jävla slit.

  Kanske är det skamfullt att bara ta emot, vi lever ju en prestaionskultur.

  Vi vill alla vara bäst i klassen och sist av allt ligga till  last, parasitera.

Som man är det troligen ännu värre… Även om kvinnor kan säga att de vill ha mjuka män, så vet vi, att när det väl kommer till kritan, så är det få kvinnor som klarar av att känna sig mindre mjuk än sin man, och fortfarande tända på honom…

Alltså, för att kunna vara passiv och mottagande i lugn och ro går min vän Martin, mins en gång i veckan och får massage…

  Och det tänkte han sig att han skulle få också idag.

Han ringde det massageinstitut vi alla varit på tidigare och fick en av dem att komma över till vårt hotell.

   Inte bra.

  Inte bra med en man och kvinna ensamma i ett rum i Egypten.

  Även om massagekvinnan hade manlig eskort med sig som satt utanför rummet på en stol och väntade, så höll saker och ting på att gå åt skogen.

  Precis när min närhetstörstande vän börjat få sina axlar uppmjukade, ringde telefonen. Det var receptionen, de undrade vad han gjorde.

-         Jag får massage, sa han, är det något problem?

-           No  mr. Everything is allright.

Tre minuter senare stod polisen utanför dörren och bankade.

-         Det är polisen, öppna genast dörren!

Martin, som är den räddaste mannen jag vet, rusade upp mot dörren i sina kalsonger, han hann sätta handen på handtaget innan han hejdade sig. Om han öppnade dörren för den egyptiska sedlighetspolisen i bara kalsonger, skulle han troligen stenas? Medan slagen mot dörren blev hårdare och hårdare började Martin leta efter sina jeans.

  Min ömhetestörstande vän Martins normaltillsånd kan  sägas vara mild rädsla.

  Nu fanns ingen mildhet att prata om - han var livrädd!

  Och på dörren stod det uniformerade upprörda män och bankade.

  Om små barn inte får beröring dör dom.

   Min vän Martin hävdar, att det inte bara gäller barn, utan också rejäla karlar. Samt diverse husdjur.

  Han öppnade dörren och allt gick tydligen åt helvete… Han skrek och poliserna skrek och enligt kvinnans manliga eskort som jag pratade med tog polisen sedan med Martin till stationen. Vi har just varit där och försökt få ut honom. Inget verka hjälpa. Det är helt absurt.

 Kom tillbaks om en timme, sa dom.

 Och det ska vi göra.