mona sahlin, hej å tack!

14 nov kl 19:40, 2010

Skrivet av bobhansson under kategorin Dagsbok | 16 Kommentarer | Permalink

 Tack Mona Sahlin. För allt du gjort och allt du försökt och för att du vigt ditt liv åt att försöka göra världen bättre. Jag har inte mött en enda politiker på hög nivå, som inte utstålat en väldig iver att vilja väl. Mona har jag bara mött helt kort, men också i hennes ögon denna vilja. Minns barnet i hennes ögon, ett barn som försöker förstå världen, men som också ständigt söker världens förståelse, välsignelse. En politiker lider ju av förbannelsen att behöva bli omtyckt av så många möjligt. I varje ögonblick, i varje ord som lämnar munnen denna vädjan om att bli emottagen. Helst av alla.

    På tv ser de alla så vuxna ut, men nära er är ni alla kasmatiska barn fulla av iver att förstå och bli förstådda. Lite gulligt.

  Till skillnad från poltikens konsekvenser, som kan vara förbannat långt ifrån gulligt.

   Jag tackar Mona för det hon gjort och jag tackar för att hon nu kliver åt sidan. Denna hiskeligt svåra konst, att släppa. Som min vän sångaren sagt,” vem som helst kan kliva upp på scen, konsten är att veta när man ska kliva av. ”

   Jag är vänster och hoppas att S tar till vara sina väljare, som för det mesta är just vänster. Men i detta finns en risk, man kan nästan ana en högerns plan, att lägga beslag på mitten för att tvinga s vänsterut där de sedan krymper ännu mer. För just nu är det alliansen och inte minst den dominerande borgerliga pressen som har lagt beslag på problemformuleringarna. Jg hoppas att S går vänsterut utan att tjura och bita sig fast si symboliska sakfrågor. Fastighetsskatten, ja, vad är viktigast, att fördela kapital rättvis i stort eller i smått. Vara trogen en ideologi som de flesta väljare inte har en aning om, eller vinna förtroende?

  Jävla tur att man själv inte behöver hålla på så där. Hiskelig tanke, att om färre människor köper min nya bok än min förra, att jag då skulle vara tvungen att säga upp mig och låta någon annan skriva bob hanssons böcker. Någon som kan bli en polulärare bob hansson än mig själv. Usch.

  Det är poängen med att bara företräda sig själv, jag behöver inte kömpa med någon annans rädsla för att inte bli omtyckt, än min egen. Vilket är svårt nog när man vill hålla sig sann även om det är motsatsen till populär.

  I undersökningar, har de två grupper som har som uppgift att företräda nästan alla, det vill säga journalister och politiker, minst förtroende av alla yrkesgrupper. Poet däremot, kommer skyhögt.

  Poesin till makten?

  Tja, för alla de som hatar poesi, skulle det vara en utmärkt lösning. Eftersom poesin då, förmodligen skulle utrota sig själv för att slippa få sparken.