boatthatrocked. film gör verkligheten tragisk.

18 apr kl 13:45, 2009

Skrivet av bobhansson under kategorin dagsbok | 3 Kommentarer | Permalink

 

sthlm finest upp i rumpan

Var häromdagen och såg boat that rocked.

En fanastisk feel godd film som höll sig undan klicheeerna och leverade rock n roll rakt in mellan hjärnhalvorna. Män som är beredda för att offra livet för att ge de tjutande tjejerna ännu en låt av chuch berry...

Löjligt, vackert och rumpsparkande.

  Vad som inte var lika vackert var den påföljande verkigheten. Efter filmen var det något slags häng på cafe opera. Jag gick dit. Jag stannade i femton minuter. FIlmen var varit full av 60-tals skrikande flickor, de tjöt så fort de såg någon av de legendariska djsen. Och de tjöt dessutom i vackra blommiga klänningar. När jag kom in på  cafeet tjöt tjejer lika högt. Men inte för någon som varje natt förändrade deras liv och gav deras förbjudna drömmar hopp.Utan åt en snubbe i blåjeans och skjorta som lottade ut typ badlakan.

Inte ens den mest HummerSpetsade av gratisdrinkar skulle kunnna bota känslan av förfall.

Strockholm finest hade ordnat. Någon borde förbjuda dem att heta så. Det är inte snällt. De borde genast åläggas att byta ut ett MINST ETT av deras ord.TIll Stockholm Bad eller möjligen Hallstahammar Finest.

Som uppväxt på bonnalandet, tar jag mig rätten att känna igen analspänd och skiträdd stämning när jag ser den. Jag ångrar mig.

Hallstahammar förtjänar bättre. 

För några år sedan var jag på ett StockholmFInest arr på just cafeet. Det var nog ett av deras första. Fan vet hur jag hamnade där. Peter Siepen var där och spelade skivor och gav dem kostråd.
Är det bara jag som har känslan av att SF drivs at ett gäng nördbratts som i brist på tjejer var tvungen att köpa dem? Vi tar pappas pengar, samlar in lite skolkataloger, hyr caffet, en humer och köper sprit. Sen får dom snygga tjejerna komma hit. Sedan står vi vid vårt drinkbord och tittar på dom eftersom vi ändå inte har stake nog att prata med dem. Det där sista har vi i så fall gemensamt.

Fan vad den här världen är full av hål.
Fan vad folk försöker fylla dem på de mest märkliga vis.
Fan vad jag själv inte är annorlunda.

Men - och detta är poängen, hade Stockhom Finest varit det finaste stan hade att erbjuda, är jag nog inte den enda som hade stannat kvar hos korna. Nu menar jag orginalkorna, de med spenar och hagar, Inte de wanna be kor som putar med läpparna och brölar så fort någon ber dem om det...

Kärlek. Kan inte någon ge dom det. Snabbt som fan och i stora lass. Själv klarade jag tyvärr inte av det. .