Visst är det bra att Öckerö kommun enligt G-P kan ställa upp för Frölunda Hockey när det inte fungerar i Göteborg.

Mötet med Kommunfullmäktige igår innehöll en hel del diskussioner. I vissa frågor blev den ideologiska skiljelinjen tydlig mellan partierna. En sådan fråga var om kommunen skall tillåta att treåringar som skall gå i den obligatoriska förskolan samtidigt skall kunna få ett nedsatt vårdnadsbidra. Vi Moderater och Kristdemokrater tyckte så medan övriga var emot. Ett av skälen från oppositionen skulle vara ekonomiskt . Att detta skulle bli en merkostnad för kommunen. Vi hävdade att merkostnaden för ett förlängt vårdnadsbidrag för 2010 ligger på drygt 15 000 kr. Detta kompenseras mer än väl av att ett flertal av dessa barn annars skulle vara i förskolan hela dagen vilket skulle innebära en mångfalt högre kostnad. Till syvende och sist var det en ideologisk fråga där vi anser att föräldrarna skall ges denna möjlighet att kunna stanna hemma med sina barn om de så vill. Att våra kommuninvånare tycker att det är bra bekräftas också av att vi har mellan 40 och 50 st vårdnadsbidrag i snitt som betalas ut varje månad.

En annan fråga var Lagen om valfrihetssystem. Vänsteroppositionen yrkade att det skulle vara ett tvång för entreprenörerna att teckna kollektivavtal medan vi hävdade att det räcker med att det står i upphandlingen att förmånerna är detsamma som i kollektivavtalen.

Ett medborgarförslag från Rörö om att samrådet med boende på Rörö om kulturmiljöprogrammet skall göras om fick gehör av Kommunfullmäktige. Ibland kommer insikten sent men om vi skall anta ett sådant program är det viktigt att vi är överens om att samråden gått tillväga på ett tillfredställande sätt. Om vi är oense om detta är det bättre att göra om än att tvinga igenom programmet.

Näringslivschefen var också där och redogjorde för det avslutade STÖK-projektet och dess slutsatser där bl.a turistgruppen ingick.

Jag svarade också på en interpellation från Nicklas Attleffjord (MP) om tillagnings- eller mottagningskök i Kompassenskolan.

Nicklas Attefjord (MP) har i en interpellation ställt frågan om det skall bli ett tiilagnings- eller mottagningskök på Kompassenskolan. Bakgrunden är att Nicklas uppger att det finns en debatt i Sverige där det framkommit att det blir sämre kvalité i ett mottagningskök än i ett tillagningskök. Även svinnet ökar i ett mottagningskök enligt Naturvårdsverket, uppger han. Detta utmynnar i två stycken frågor till mig som Kommunstyrelsens ordförande:

Har man tagit till sig och dragit några slutsatser av den debatt som ägt rum kring mottagnings- tillagningskök?
Kommer Öckerö kommun att satsa på tillagningskök när vi nu bygger om Kompassenskolan?

Svar på interpellation angående tillagnings- eller mottagningskök i Kompassenskolan och övriga kommunala skolor

Alla barn blir erbjudna att äta en fullvärdig måltid oavsett om de äter måltiden från ett mottagnings- eller tillagningskök. Att kunna servera en fullvärdig måltid har inget med om det är ett tillagnings eller mottagningskök. Det handlar om att kökspersonalen är kunniga i sitt yrke. Doft, smak och synintryck kommer barnen att få även om de får mat från ett mottagningskök. I mottagningsköket kokas pasta, potatis etc. och där görs salladsbaren i ordning liksom brödfat m.m. Huvudkomponenten kommer från tillagningsköket

När vi skickar mat har det mycket med vilken dialog personalen har med varandra. Ringer man in till tillagningsköket på morgonen och meddelar antalet frånvarande barn/elever så minskar svinnet. Gör inte verksamhetspersonalen det i förskola och skola så vet inte personalen i köket det utan skickar ordinarie antal portioner. Då blir svinnet högre. Vi kan ta tillvara på mat som ej varit ute i serveringen i ett tillagningskök. Har det varit i serveringsvagnen är vi tvungna att slänga det oavsett vilket kök eller servering det gäller.

Vi kommer under 2010 att se över våra inköpsrutiner när det gäller livsmedel för att bli klimatmedvetna. Det påverkar klimatet positivt om vi handlar från länder som transporterar sina råvaror via båt i stället för på vägar. Vi kommer att arbeta mer aktivt för att minska svinnet som främst kommer från tallrikarna oavsett från vilket kök de får maten. I dag och även framöver styrs vi av vilka avtal upphandlingsbolaget tecknar.

Slutsatserna som vi drar av detta är att mottagningskök är något som mycket väl fungerar under de omständigheter som beskrivits ovan utan att kvalitén på maten påverkas. 

Med avsikten att få en bättre och effektivare organisation och därmed också minska ned antalet storkök utan att för den sakens skull kvalitén påverkas, finns en inriktning om att göra ett mottagningskök på Kompassenskolan.

Öckerö den 17 februari

Arne Lernhag

Ordförande kommunstyrelsen

Antalet nya förtidspensionärer har minskat rekordsnabbt de senaste åren och ligger nu på en historiskt låg nivå. Under de senaste 40 åren har aldrig tidigare så få blivit förtidspensionerade.

En anledning till att antalet nya förtidspensionärer minskat är de ändrade reglerna som infördes den 1 juli 2008, enligt Jon Dutrieux, utredare på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

– Framför allt bör det sättas i samband med de regler som infördes från juli 2008. De syftade till att betydligt färre än tidigare skulle få förtidspension, eller sjukersättning som det heter numera, säger han.

Fortfarande är en historiskt hög andel av den svenska befolkningen förtidspensionerade. Det handlar om närmare en halv miljon svenskar. Men antalet har minskat kraftigt sedan toppnoteringen för några år sen.

En tungt bidragande orsak till att förtidspensionärerna blir färre är att så få nya kommer in.

Som mest förtidspensionerades 73 000 svenskar i åldern 16 till 64 år. Det var 2004.

Bara fem år senare, förra året, var det bara 22 000 nya som fick sjuk- eller aktivitetsersättning, som förtidspension nu kallas.

Det går att jämföra bakåt ända till 1971, och då är de 22 000 förra året det absolut lägsta antalet nya förtidspensionärer som har uppmätts.

– Ett sätt att uttrycka det är att det är ungefär hälften av den tidigare lägsta nivån, som inträffade någon gång i början på 80-talet, säger Jon Dutrieux vid Inspektionen för socialförsäkringen.

Det är rekordlågt helt enkelt?

– Ja, det är historiskt lågt för svenska förhållanden.

Den relativt nya myndigheten Inspektionen för socialförsäkringen ska nu granska vad som hänt de personer som enligt de gamla reglerna hade fått bli förtidspensionärer, men som sedan den 1 juli 2008 inte får det längre.

– Det är den absolut viktigaste frågan, vad effekterna av det här blir. Vår avsikt är att titta på bland annat i vilken mån personer nu istället arbetar. Det var självklart avsikten att man skulle göra det i högre utsträckning än tidigare. Eller att personer kanske blir beroende av andra typer av ersättningar, till exempel ekonomiskt bistånd, det som tidigare hette socialbidrag.

Har ni sett någonting på de här siffrorna än, har ni hunnit utvärdera någonting?

– Nej, tyvärr är det alldeles för tidigt. Det kommer en rapport först i maj 2011. Innan dess kommer det att vara väldigt svårt att svara på någonting, säger Jon Dutrieux, utredare på Inspektionen för socialförsäkringen.

Mari Forssblad
mari.forssblad@sr.se

I går kväll samlades drygt 50 personer i kommunhuset för att lyssna till vad representanter för Svensk Handel hade att berätta om handeln i allmänhet och i Öckerö kommun i synnerhet.

Enligt Svensk Handel så finns det en potential på 350 mnkr i ytterligare försäljning i Öckerö kommun om man enbart ser till kommuninvånarnas köpkraft. Detta motsvarar 125 st arbetstillfällen. ser man enbart till sällanköpsvaror så utnyttjar vi enbart 80 % av vår kapacitet så bara där rör det sig om drygt 100 mnkr.

Det var en intressant information som gavs och som avslutades med en diskussion om vilken färdriktning som Öckerö kommun skall ha. De flesta verkade ändå vara ändå överens om att besöksnäringen är något att satsa på. Detta för att ha en levande kommun med fler arbetstillfällen och att vi kan skapa företag för denna mest växande bransch. Svårigheterna är bl.a. att få acceptans av invånarna att vi vill ha hit fler besökare med ökat slitage på våra anläggningar och naturtillgångar som följd.

Det som ändå var mest fantastiskt för mig är att 50 personer kommer en tisdagskväll och vill diskutera handelns utveckling i Öckerö kommun. Detta vittnar om att det finns ett genuint intresse av att vara med och utveckla denna del av kommunens verkssamhet.

Idag hade vi bokslutsberedning i arbetsutskottet. Förvaltningscheferna och deras ekonomer var inbjudna för att redovisa verksamhetsåret 2009.

Resultatet för hela kommunen blev 13,6 mnkr och balansresultatet, efter försäljning och köp av mark och fastigheter, blev 7,4 mnkr. Detta skall jämföras med budgeterat resultat som från början var 6,7 mnkr men efter tillskott till Socialnämnden och för Fotöbron blev– 0,5 mnkr. Med i beräkningen skall också tas att skatteintäkterna blev 14,5 mnkr lägre än budgeterat. Nettokostnadsökningen blev osannolikt låga 0,5 % vilket skall jämföras med 5 - 6 % som den varit tidigare år.

Öckerö kommuns likviditet är mycket god. Vi har f.n. 111 mnkr på bankkonto varav hälften är uppbundna till framtida pensionsbetalningar samt återbetalning av skattemedel som vi fått för mycket tidigare år.

Antalet kommuninvånare ökade med 25 st. Tyvärr så håller tendensen i sig att invånarantalet ökar på de större öarna medan det minskar på de mindre.

Barn– och Utbildning rapporterade bl.a. att våra elevers resultat står sig väl i jämförelse med övriga riket. Eleverna i Öckerö kommun har ett meritvärde på 225 p medan det i riket är 210 p. Alla betygen räknas ihop och G ger 10 p, VG ger 15 p och MVG ger 25 p. I det nationella ämnesprovet i årskurs 5 så ligger våra elever klart över snittet i riket.

Andelen behöriga lärare är 93,1 % i vår kommun att jämföra med 88,8 i riket. Vi har en lärartäthet på 8,0 lärare per 100 elever. Detta har ökat från 7,5 som det var år 2008.

Socialnämnden har för första gången på många år en budget i balans. Detta har bl.a. skett genom en effektivisering av ledningsorganisationen. Man har också lyckats med bedriften att sänka kostnaderna i verksamheterna samtidigt som betyget i brukarenkäterna gått upp.

Från Samhällsbyggnad rapporterades det bl.a. att antalet resenärer på Flexlinjen mer än fördubblats under 2009. Tanken är nu att ytterligare utöka Flexlinjen med ytterligare en buss samt tillåta användning av samtliga resenärer.

Tyvärr klassas nog detta som ett av de mest pinsamma mediainslagen om Öckerö kommun.

http://svtplay.se/v/1890219/vastnytt/15_2_19_15?sb,p103404,2,f,-1

Problemet kan vi först komma tillrätta med om vuxna tar ansvar över vad vi eldar med i fyrarna. All information i skolorna är tyvärr inte så verkningsfull så länge vi vuxna väljer att tyst se på medan det eldas med däck, oljor m.m. vad värre är att det tyvärr förekommer att vuxna också hjälper till att fylla fyrarna med miljöfarliga ämnen.

Idag har jag varit på ett vindkraftsseminarium i Falköping. Jag var speciellt inbjuden som representant för en av de fyra kommunerna i Västra Götalandsregionen som går före. De övriga kommunerna är Falköping, Tranemo och Ulricehamn. Vi är avsedda att vara som ett gott exempel när det gäller vindkraftsutbyggnad.

Lite faktauppgifter som sades på seminariet:

Sveriges BNP ökar medan CO2-halten minskar. Detta visar att det inte finns något direkt samband mellan tillväxt och miljöförstörning, tvärtom är det fullt möjligt med en hållbar tillväxt.

Den fossila bränsle-importen görs framförallt från instabila stater. Detta kan innebära framtida problem om vi låser upp vår energiförsörjning vid fossila bränslen. Förnyelsebar energi produceras däremot i Sverige vilket innebär att vi har en betydligt större kontroll över en förnyelsebar energiproduktion.

Elcertifikatpengarna går med 1/9 till vindkraft medan huvuddelen av pengarna går till biogasbränsle.

I världen installerade man vindkraft under 2008 med 28 000 MWh produktion. Under 2009 var siffran 35 000 MWh. Totalt i världen producerades år 2009 158 000 MWh . Kina bygger ett vindkraftverk i timman och installerade 13000 MW under 2009. USA installerade 10 000 MW.

Det finns en myt om att vindkraften är mycket dyrare än annan energiproduktion. Som jämförelse så kostar ett nybyggt kärnkraftverk i Finland som producerar 4 TWh 55 mdr kr. Samtidigt byggs en vindkraftspark i Piteå med 1 101 vindkraftverk som producerar 12 TWh. Kostnad 55 mdr kr.

Senaste prognosen från Finansdepartementet visar att arbetslösheten sjunker i Sverige. Den senaste prognosen visar att det i medel under år 2010 kommer att vara en arbetslöshet på 9,5 %. Detta skall jämföras med den förra prognosen som sa att siffran skulle vara 10,7 %. Den högsta prognosen för år 2010 har varit 11,7 % så vi pratar om en rejäl sänkning av prognoserna.

Värt att notera är också att det finns en mängd liknande prognoser från olika myndigheter och institut men att Finansdepartementet hittills ligger någonstans mitt i, varken högre eller lägre.

Genom egen förskyllan fick jag göra ett verklighetsbesök i sjukvården förra veckan. Som politiker, och då kanske främst inom regionen, är det bra att uppleva hur servicen till våra invånare fungerar i verkligheten.

Min åkomma var förvisso bagatellartad men orsakade ändå stora problem. En mindre muskelbristning hade oförskämdheten att placera sig så att den tryckte på en nerv med stora smärtor som följd.

Helt enligt regelboken så besöktes vårdcentralen den första dagen där diagnosen ställdes och vila beordrades. Smärtlindring gavs också i form av värktabletter, som dock tyvärr var helt verkningslösa. Efter fem dagar i sängen hade smärtorna ökat så pass att ambulanstransport behövdes till ortopedakuten i Mölndal. Även detta fungerade mycket bra och tack för all lustgas som jag fick använda. Kommentaren var att jag hade förbrukat mer än en gravid kvinna men det får man ta.

Väl på akuten trodde jag att hjälpen var nära men då visade sig tyvärr bristerna inom svensk sjukvård alldeles tydligt. Istället för smärtlindring och behandling hamnade jag i det svenska kösystemet. Prioritering skedde enligt två kriterier, livshotande eller inte livshotande. Eftersom jag hamnade i den senare gruppen fick jag helt enkelt vänta på min tur. Att jag hade ont till mycket ont hade ingen betydelse utan här gällde det att man fick vänta till dess att det var ens tur.

Som jämförelse kan sägas att intill mig låg en man som hade brutit armen. Detta hade konstaterats genom röntgen. Hans fråga var givetvis vad som skulle hända sedan. Svaret från en sköterska var att en läkare skulle dra armen rätt under lokalbedövning men att det var många före. Med detta fick han sig nöja och ligga och invänta att det blev hans tur.

Efter nio timmar var mina smärtor så outhärdliga att det inte ansågs uppbyggande för övriga patienter att jag låg kvar i väntrummet utan kördes iväg till ett eget rum. Jag fick då också smärtlindring som minskade smärtorna något. Efter ytterligare sex timmar fick jag då äntligen träffa en läkare. Efter fem minuter var diagnosen ställd och behandlingen påbörjad. Efter ytterligare ett antal timmar var den klar och jag kunde åka hem, smärtlindrad och beredd att starta rehabiliteringen.

Slutsatserna som jag drar är att svensk sjukvård är alldeles utmärkt i alla sina delar men att väntetiden på den är oacceptabelt lång. Frågan som jag då får när jag berättar om detta exempel ur verkligheten är hur man skall kunna lösa detta. Självklart kan jag ange ett antal logistiska exempel som kan förbättras. I grunden tror jag dock på att det måste finnas en inneboende kraft som gör att man är villig till förändringar och denna kraft är svår att kanalisera i en stor sjukvårdsorganisation. Mitt förslag till lösning är därför mycket enkel. Vi måste tillåta privata sjukhus som är offentligt finansierade. De kommer att använda sig av den bästa och snabbaste logistiken för de har incitament för att göra detta. Genom den konkurrensen kommer även de offentligt drivna sjukhusen att förbättra sig och vinnare är som vanligt patienten.

Att detta skulle fungera är jag helt övertygad om. Flertal exempel på detta finns redan.  Exempelvis så kostar en ambulans som drivs av det offentliga drygt sju mnkr när samma ambulans som drivs privat med offentliga medel kostar drygt fem mnkr. Samma service, samma kompetens men helt olika kostnader.

Genom att införa konkurrens inom sjukhusvården och akutvården så kommer patienterna att kunna välja det alternativ som fungerar bäst. Jag har svårt att se att ett alternativ som innebär en väntan på femton timmar med smärta skulle vara det mest gångbara i ett konkurrensläge. Självklart skulle man på ett helt annat sätt vara tvungna att arbeta med de brister som nu finns. Att vara tvungna att visa att man är bäst skulle inte bara vara bra för patienterna utan det skulle också stärka de offentliga inrättningarna som givetvis har alla möjligheter att ge en konkurrenskraftig vård om de bara ges möjligheter till det.

Riksrevision har utvärderat jobbskatteavdraget och de presenterade sin utvärdering under veckan för Skatteutskottet. Utvärderingens frågor var:

- Om jobbskatteavdraget hade någon effekt på arbetsutbudet och speciellt för de grupper med svag förankring på arbetsmarknaden?

- Om regeringens underlag för jobbskatteavdraget är transparent och av god kvalitet, d.v.s. om människor har kännedom om jobbskatteavdraget?

Riksrevisionen kommer fram till följande:

- Jobbskatteavdragets förväntade effekter på antalet arbetade timmar är 2,6 %.

- Jobbskatteavdragets förväntade effekter på fler personer i arbete är 88 122 stycken.

- Vetskapen om jobbskatteavdraget har förbättrats men kan bli bättre.

Rapporten visar tydligt att det finns ett samband mellan sänkt skatt på arbete och tillväxt. På samma sätt kan man dra slutsatsen att höjd skatt på arbete motverkar tillväxten. Det är bl.a. mellan dessa alternativ som valet i september står. Alliansen med sänkt skatt på arbete = ökad tillväxt eller Vänsteroppositionen med höjd skatt = minsksad tillväxt.

Tänk dig att tio personer går ut varje dag för att äta middag. Notan för de tio tillsammans hamnar på 1000 kr.
Om de delade upp notan på samma sätt som vi betalar skatter, skulle det bli ungefär såhär:
De första fyra - de fattigaste - skulle inte betala någonting. Den femte skulle betala 10 kr; den sjätte skulle betala 30 kr; den sjunde 70 kr; den åttonde 120 kr; den nionde 180 kr. Den tionde personen - den rikaste - skulle betala 590 kr.

De bestämde sig för att betala notan på det viset. De tio åt middag på restaurangen varje dag och kände sig nöjda med uppgörelsen - tills en dag, ägaren till restaurangen gav dem rabatt:
"Eftersom ni är så bra kunder" sa han, "ger jag er 200 kr rabatt på era middagar." Middag för tio skulle då bara kosta 800 kr. Gruppen ville fortfarande betala middagen på det sätt vi betalar skatter, så de första fyra påverkades inte, de fick fortsätta äta gratis. Men hur skulle de andra sex göra - de som betalade? Hur skulle de dela upp rabatten på 200 kr så att alla skulle få sin "beskärda del"?

De sex personerna insåg att 200 kr delat med sex blir 33,33 kr. Men om de drog bort det från varje persons andel skulle den femte och sjätte personen få betalt för att äta.Restaurangägaren föreslog då att det vore rättvist att reducera varje persons nota med ungefär jämt och han satte igång att räkna på de belopp varje person skulle betala.
Resultatet blev att även den femte personen fick äta gratis, den sjätte fick betala 20 kr, den sjunde betalade 50 kr, den åttonde 90 kr, den nionde 120 kr, vilket lämnade den tionde personen med 520 kr istället för tidigare 590.

Alla sex personerna fick lägre pris än tidigare och de fyra första fick fortsätta äta gratis. Men plötsligt utanför restaurangen började personerna jämföra vad de sparat
"Jag tjänade bara en tia av 200 kr," började den sjätte personen. Han pekade på den tionde: "men han tjänade 70!"
"Precis," sa den femte personen. "Jag sparade också bara en tia. Det är orättvist att han fick sju gånger så mycket som jag!"
"Det är sant!" skrek den sjunde personen. "Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara fick 20? De rika ska alltid få det bättre!"

"Vänta ett tag" skrek de fyra första unisont. "Vi fick ju ingenting alls! Det här systemet utnyttjar de fattiga!"

De nio personerna omringade den tionde och gav honom stryk.

Nästa kväll kom inte han till middagen, så de nio andra satte sig ner och åt
utan honom. När notan kom in, upptäckte de något viktigt.

Det fattades 520 kr.

En person tar fram sin fiol på en T-banestation och börjar spela. Efter 3 min spelande uppmärksammar en medelålders man musikanten och drar ned tempot i sina steg.
Han stannar några sekunder och fortsätter sedan vidare.

Efter 4 min:
Violinisten får sin första dollar. En kvinna kastar myntet i hans hatt utan att stanna.
 
Efter ca 6 min:
En yngre man lutar sig mot staketet och lyssnar en stund, men tittar snart på klockan och går vidare.
 
Efter 10 min:
Ett barn i 3-årsåldern stannar, men modern drar honom vidare. (Flera barn stannade men blev utan undantag omgående ivägsläpade av sina föräldrar)
 
Efter 45 min:
Violinisten har spelat oavbrutet. Endast 6 personer har stannat för att lyssna en kort
stund. Ett 20-tal personer har lagt pengar i hans hatt, men de flesta utan att sakta in.
Violinisten fick ihop 32 dollar sammanlagt.

Efter 1 h:
Musikanten slutar att spela och det blir tyst. Ingen lägger märke till att han slutar, ingen applåderar.

Sanningen:
Musikanten som spelade är Joshua Bell, en av världens främsta nu levande violinister och musiker. Han spelade några av Bachs mest krävande stycken på en violin värd 3,5 milj. dollar. Två dagar tidigare spelade Joshua Bell för utsålda hus i Boston, biljetterna kostade i genomsnitt 100 dollar.
 
Detta är en sann historia. Joshua Bells inkognitospelning på T-banestationen organiserades av Washington Post, detta som en del av ett sociologiskt experiment om perception, smak och människors prioriteringar. Man ställer frågan: "Lägger vi överhuvudtaget märke till skönheten i en vardaglig miljö vid en opassande tidpunkt? Stannar vi till för att uppskatta skönheten? Känner vi igen en talang i ett oväntat sammanhang? Hur många av oss går på fina konserter och betalar dyra pengar för något vi inte har vett att uppskatta?"

En slutsats i mängden:
Om vi inte väljer att stanna till när en av världens bästa musiker spelar några av världens bästa stycken på ett av världens finaste instrument…
HUR MYCKET ANNAT GÅR VI INTE MISTE OM?

Valet om åtta månader kommer att handla om arbetslinjen. Det blir en kamp mellan Moderaterna tillsammans med Alliansens inriktning att bevara och utveckla arbetslinjen och vänsternpartiernas förslag om att montera ner den och göra det mer olönsamt att arbeta. Valet ser ut att bli en folkomröstning om arbetslinjen.

Mot vår politik står bidragslinjen, en politik som skulle leda till färre jobb, försvagade statsfinanser och därmed minskade resurser till välfärdens kärna. Med högre skatter på vanliga inkomster skulle marginalerna bli mindre för många som redan har pressad ekonomi.

Högre skatter på arbete hämmar inte bara jobben, utan drabbar även välfärdens verksamheter. Ju mindre det arbetas i Sverige, desto mindre skatteintäkter. Moderaterna har låtit SIFO undersöka hur svenska väljare ser på arbetslinjen och inkomstskatter. Mätningen är gjord mellan den 1-4 februari och visar att majoriteten av människorna i Sverige ser en tydlig koppling mellan arbete och välfärd och att höjd skatt hämmar arbetsviljan. En mycket stor andel, 86 procent, anser att det är mycket viktigt för den framtida välfärden att fler kommer i arbete. Och bästa sättet för att öka arbetsviljan i Sverige är att sänka skatterna, det anser 74 procent. Bara 10 procent anser att arbetsviljan ökar med höjd a-kassa.

En majoritet av väljarna anser att det är både fel och orättvist av oppostionen att vilja höja skatten för dem som arbetar, 53 procent tycker att det är dåligt och 54 procent tycker att det är orättvist.

På valdagen avgör väljarna om Sverige ska fortsätta med arbetslinjen och därmed kunna utveckla välfärden eller om Sverige ska slå in på en väg som leder till färre i arbete och minskade resurser till välfärdens kärna.

För vår del fortsätter strävan efter full sysselsättning och att utveckla kvaliteten i välfärdens verksamheter. Vi moderater är redo att möta både nutidens och framtidens utmaningar och en grundbult för detta är arbetslinjen. 

Arbetslösheten steg med en tiondel både i Öckerö kommun och i riket enligt SCB:s statistik för januari..

I Öckerö kommun är nu arbetslösheten 2,7 % medan den i riket är 4,5 %. Detta är en ökning från december månad då siffrorna var 2,6 % resp. 4,5 %.

I arbetslöshetsstatistiken ingår också personer i program med aktivt stöd. Öckerö kommuns siffror har där ökat från decembers siffra på 1,5 % till 1,6 % medan det i riket har ökat från 2,7 % till 2,9 %.

Sammantaget kan sägas att Öckerö kommun har en jämförelsevis låg

arbetslöshet som också tillsammans med Strömstad är den lägsta i Västra

Götalandsregionen.