Var hos veterinären och vi kom överrens om att Gösta ska gå på smärtstillande, och att vi ska träna upp muskler. Medicin gör att vi inte kan tävla, men skit i det, nu gäller det att förebygga och se till att Gösta kan röra sig och må bra. Det låter mer illa än vad det egentligen är. De flesta ser inte några symtom på honom, men när man lever, tränar och leker så nära med sin hund, ser man förändringar och tecken mycket fortare. Därför kan vi inte tävla nu den 3 maj som det var tänkt, vi är dopade!!!

Fick mycke beröm av min veterinär, han tyckte att Gösta var i bra form för övrigt, lagom och smärt, och naturligtvis otroligt trevlig och glad....hm, som vanligt då alltså. Charmade honom och körde sitt lilla vinkatrix för att få en godis.

Och hemma är det full fart i trädgården nu när vi är ute mycket i det fina vårvädret! Förra helgen lyckades Gösta både med att köra huvudet i en burk med träolja och att plundra soppåsen på diverse saker.....saker som har kommit ut nu under veckan.....tja vad säga. Man har ju en boxer, med huvét först full fart in i saker och sen....en fårvånad min som säger ungefär "hoppsan, tänkte inte".

Ja, då har det visat sig, det som jag indirekt har gått och väntat på. Göstas dåliga höft har gett sig till känna. Efter påskhelgen, mycke ute och mycke spring och bus, vaknade en stel och eländig hund en morgon. Hasade sitt ben och gick lågt med huvudet. Har väl blivit bättre under veckan men symtomen sitter i på det viset att jag ser att han inte är i den form han kunde varit. Han snedbelastar tack vare att bara den ena höften är kass och det har ju effekt på rygg och hela hans rörelsemönster.

Ringde min alltid tillmötesgående veterinär Åsmund, och på torsdag ska vi dit och diskutera hur vi ska behandla honom. Han kommer ju alltid att få ha sitt "problem", men nu handlar det om att förebygga och se till så att han inte har/får ont och att han får så bra år som möjligt i sitt liv. Han är ju trots allt bara 2,5 år. Det mest frustrerande är väl att tävla och så får vi kanske lägga ner om det inte funkar. Men träna och hålla igång är ju det enda rätta både fysiskt och psykiskt för en energisk boxer! Han kan ju alltid vara min assistent vid allmänlydnadskurserna, det är han ju riktigt duktig på

Lika nyfiken på allt som vanligt!!!!!!!

Spårträning på mattes gamla jaktmarker på Landön. Hittat pinne!

 Fler pinnar.....

 Stooor pinne! Bravo!

 Sen idiotspringa på ängen!

OCH DREGLA EFTER KOOORV!!!

Nu är det vår här i Sölvesborg! Det känns som vi har legat i ide hela vintern, ja även här på bloggen verkar det som men nu ska ni få lite uppdateringar.

Gösta har hunnit bli en stilig man på 2,5 år, tiden bara rasar iväg. Vi har väl inte varit särskilt aktiva under hösten/vintern, men nu har vi tagit nya tag. Började med att hålla en kurs i allmänlydnad 2 och som vanligt fick Gösta agera assistent till mig. Måste skryta om min lille gosse; när gruppen står i ring runt oss visar han glatt upp sig och lydnaden utan att bry sig om de andra. Snacka om att impa med en lös hund mitt i gruppen! Mina stackars kursdeltagare suckar och kämpar med att få sina hundar att sitta still vid deras sida utan att hela tiden vilja bort och leka med någon annan hund, gäller att peppa dem att kämpa på!

Har oxå hunnit att gå kurs själv och är nu utbildad B-figurant. Blir förmodligen en fortsättning på denna utbildning, får se vart vi hamnar. Gösta var med när vi byggde banor och lärde oss att bl.a. agera som spöken under ett MH. Kul att se att det där med spöken hade han visst varit med om tidigare....ha den går jag inte på igen...jag vet att det är människor....stod och viftade glatt på svansen hela tiden!!!

Och sist men inte minst...har mobiliserat motivation, mod och kraft och anmält mig till en apelltävling!!!Tycker att nu är min Gösta mogen att ta steget om man säger så...hm....det mesta flyter på så någon poäng i alla moment borde vi kunna skrapa fram!! Fick i alla fall beröm för budföringen som är en av klubbens snabbaste....en galen boxer som springer så att grästuvorna flyger...sätter sig perfekt och lika snabbt tillbaka! Ja sen får vi se hur det går på tävlingen...man har ju en boxer, allt kan hända

Hej!

Ni undrar förstås var jag har tagit vägen, har inte varit särskilt aktiv på webben på sista tiden.

Men...vi har haft en svacka..eller i alla fall min matte. Men livet rullar vidare och tänk i lördags den 25 fyllde jag två år. Fick en läskig plyschbläckfisk av min lillmatte Jennie som jag snabbt slet upp ett stort hål i...den pep så läskigt och det var jag ju tvungen att få tyst på!

Sen var vi på långpromenad vid stranden! Solen sken och visst var jag tvungen att känna på vattnet...men urk vilken sörja av tång som jag gick ner mig i...geggig upp till halsen...matte mindre glad, sur tång luktar värre än blöt hund, och blöt hund plus sur tång är ännu värre att frakta hem i bilen. Men jag fyllde ju år så matte hade överseende...kul hade jag i alla fall!!

Idag kom min kompis Svante och grattade, jag fick smaskigt tuggben och en boll, fast Svante är bra taskig för han tog min boll och när jag ville ha tillbaka den så morrade han...så gör man väl inte?!!!!!!!

Annars är det här min favoritställning (se bilden) när jag inte har något annat viktigt för mig...kuddarna i soffan är riktigt sköna!

Tidig lördagmorgon får jag väcka min sömntuta till boxer för vi ska på mentaltest på klubben. Ja jag har en riktig slöfock som har en längre startsträcka på morgonen än vad jag har!

In med yrvaken hund i bilen och upp till klubben. Får genast reda på att första startande inte kommit och kan vi ta det med en gång...? Skojar ni? Hur pinsamt att be om lite tid till att väcka min slöfock, hade knappt gjort sin morgontoalett bara......

Ok, han kom igång ganska snabbt för skogen var ju full av massa skojsiga människor som man bara var tvungen att hälsa på....även hon som skulle hjälpa oss runt, hon var extra rolig särskilt då hon satte sig på huk och man kunde boxerattackera henne med en massa blöta pussar. Överdrivet kontakttagande stod det i protokollet...konstigt eller?

Leka och kampa med trasan var också kul. Lite dåligt gripande dvs med framtänderna - vad fasen det är ju en boxer med ett snyggt underbett - kan ju inte bita som en schäferkäft precis:)

Jaga trasa i skogen -först tveksam, andra gången full fart, men vad göra med den när man kommer fram? Konstig sak!

Sen hoppade en figur som hämtad ur "Sagan om ringen" fram i skogen! Vart tog den vägen? Springer och kollar, men vågar inte gå bak busken, pratar gör den ju...men jag väntar...ok nu kom det fram en människa -kul!!

Spöken - ha det tror jag inte på! ok kanske lite, bäst att resa lite ragg, men nej jag tror det är människor! Springer glatt fram och gör ett fyrfotahopp rakt upp på figgen som resulterar i en fläskläpp på det intet ont anande spöket! Pinsamt för matte!

Skott - ok vill ha koll men oberörd, en 2:a. Ja allt gick i stort sett som jag trott, inga kvarstående rädslor efter momenten och absolut inga hot/aggressioner hos min Gösta. Han är en goding för mig och min familj + alla andra som kommer och hälsar på!

Veckan har ju här som på många andra ställen varit hot, hot, och superhot för en boxer. Så då kom vi på att vi skulle testa det nya hundbadet som kommunen äntligen har gett tillåtelse till...fast nu knorras det ju att hundarna ska vara där och skita ner vattnet för de stackars barnen...som om inte barn och vuxna skitar ner på våra stränder när de lämnar sopor efter sig...för att inte tala om de söta små barnen som kissar i strandkanten....jag har inte något emot varken barn eller hundar, sunt förnuft och att samsas tycker jag!

Nåväl, kompisen Svante hängde på och matte var så pinsam att hon tog Göstas flytväst med...ja den köptes in förra sommaren efter första provbadet men användes inte så mycket då. Ut i vattnet...verkar kul och flytvästen är helt ok att ha på sig. Vad händer då? Plötsligt har tassarna ingen fast mark...en paralyserad boxer flyter som en padda med benen rakt ut....ögon stora som tekoppar fast matte lugnar och håller i.....och så utbryter stora paniken!!!Framtassar som plaskar frenetiskt vilket gör att ögon, öron och näsa blir fulla av vatten...matte håller i men nu är det bara ett läge som gäller...in till stranden!!!!!!!Det är ju f-n pinsamt det här... kompisen Svante simmar runt och bara njuter!

Inte ens en pinne eller kompisen kunde locka ut honom igen....fyra tassar växte plötsligt fast i stranden och hjärnan blockerade varje rörelse som skulle kunna leda till ett steg närmare vattnet! Det här blir en nöt att knäcka i sommar ska ni veta, för matte är världens bad och strandmänniska. Dessutom skulle vi göra lite nytta och simträna, bygga lite muskler för höftens skull. Tänkte matte men inte Gösta tydligen......to be continued.

Jag arbetar på gymnasiet och har haft en kurs för elever som heter "fritidskunskap". Som avslutning visade jag och Gösta vad vi har för oss på vår fritid...ja Gösta har ju mest fritid när jag jobbar och får sen jobba när jag har fritid!

Vi promenerade upp till brukshundsklubben med hela 20 elever och där visade vi lite lydnad och visade runt på klubben, berättade om vår verksamhet. En fika i solskenet hann vi också med i det fina vädret.

Då är det någon som kläcker en undran om hur fort Gösta kan springa... och visst tog vi det som en utmaning... vill någon springa i kapp med honom??! Visst, eleven i fråga fick halva sträckan i försprång och sen var det klara, färdiga gåååå! Gissa vem som vann! "Canonball Gösta" förstås, som skjuten ur en kanon kom han springande till sin matte förstås! Han impade stort.

På hemvägen "tappade" en elev sin näsduk i skogen och en annan elev "tappade" sin plånbok med alla pengarna i. Gösta letade såklart upp sakerna på ett kick, och ännu en gång fick vi impa på eleverna!

En trevlig förmiddag, och hoppas att det är någon som i framtiden skaffar egen hund och börjar på brukshundklubben, för visst är det kul med hund!

Glada och nöjda kursdeltagare som jag och Gösta (hm) har lärt massa nya saker. Ni kan bara gissa vad Gösta lärt dom...ex. hur en boxerinkallning går till... dvs. sitter kvar, kommer i 180 när matte ropar, avslutar med att stämpla matte med framtassarna över låren för att sen göra en hoppsnurr och fint sätta sig vid mattes sida! Slå dé om ni kan!!!

Idag fanns det två sorters strålar i vår trädgård...varma solstrålar som gjorde en boxer slö och pustig och svalkande vattenstrålar från trädgårdsslangen....

Fast det är jätteäckligt med vatten som rinner utmed kroppen....men det löser man på sitt eget lilla sätt...

Vill bar säga att idag är det fullt ös, med boxerspring och bus. (tack AnnBritt för din kommentar, den bekräftar min misstanke) Gösta har kommit igen och äter ok igen, fast lite hull till hade inte skadat. Men hur ska det gå till, när man är så energisk, pigg och glad!?

Städat i garaget och lite i trädgården, och ja...massor av hjälp av en boxernäsa som lägger sig i allt och måste kolla allt som händer! Dessutom njuter vår lille älskling av det fina vädret... ligger och rullar sig och njuter i gräset bland alla tusenskönorna!

Måndag kväll och vi tar en kvällspromenad som vanligt. Gösta är pigg och alert och flänger runt som på boxervis, ja precis som det ska vara.

Senare på kvällen sitter vi och tittar på TV och Gösta ligger och sover i sin bädd. Plötsligt far hunden upp och försöker ta sig ur bädden...ramlar ur bädden och kan inte stå på benen. Kryper runt, försöker gå men vinglar omkull....PANIK! Vad är det med hunden?

Får tag i honom och stöttar honom...då kommer en akutspya...han formligen tömmer sig i flera omgångar, samtidigt kissar han ner sig. Jag är nu övertygad om att hunden kommer att dö...det var helt sanslöst otäckt. Han kan fortfarande inte gå/ stå utan vinglar omkull. Lägger honom ner och han ser helt tagen ut och hässjar, men han reagerar ändå på sitt namn och oss omkring.

Vi försöker hålla oss coola, och jag ringer jourveterinären. Får rådet att avvakta en halvtimme, blir det inte bättre får vi åka till Helsingborgs djursjukhus. Efter en halvtimme är han fortfarande tagen men går nu försiktigt och stapplande. Vi går ut och han kissar lite stående på alla fyra, stapplar helt utmattad in och lägger sig. Beslutar mig för att sova bredvid honom på natten, och senare kommer det lite gallkräk men hans balans har blivit bättre.

På morgonen är han bättre. Går som vanligt fast så trött, trött och helt matt. Dricker lite vatten och går och lägger sig och somnar. Min dotter började senare i skolan, så hon fick ha koll på förmiddagen. Han sov mest hela tiden. På lunchen kom jag hem, och möttes av en lite lätt svansviftande Gösta i dörren. Så skönt! Han var lite darrig under dagen men på kvällen, och när han fått lite makaroner i buljong, började den vanlige hunden att komma tillbaka, försökte få igång oss att leka!

Har aldrig varit med om detta tidigare, fast jag haft hundar som kräkts och mått illa. Man fick ju tusen tankar om vad det kunde vara, och just att det satte sig på balansen var otäckt. Jag är övertygad om att det var en akut magåkomma, förmodligen har han fått i sig något riktigt äckligt. Idag på morgonen är han precis som sitt gamla vanliga, förutom att matlusten inte är så bra vilket man kan förstå.

Är det någon som varit med om något liknande, hör gärna av er. Vet att det kan gå smittsamma magsjukor bland hundar men jag har inte hört något om det här i omgivningen.

Tack för uppmuntrande ord, det värmer.

Men som sagt nu är det som det är och vi deppar inte ner oss alldeles för det, i alla fall inte Gösta! Kom precis hem efter en runda i skogen och det var full fart förstås, som vanligt när man har en boxer. Körde ett uppletande med ett par föremål precis intill en joggingslinga som går förbi där vi brukar gå. Trots störning med en massa joggare (fattar det inte...de måtte ha fått vårkänslor idag!) arbetade han sig målmedvetet igenom rutan och hittade föremålen. Har också introducerat ett nytt moment....inkallning med ställande och läggande, fast vi har delat upp det och fokuserar på ett snabbt ställande nu.

I måndags hade vi inskrivning för nybörjare och jag och min hjälpreda Anna fick nio trevliga små vovvar att ta hand om. Jag tycker det är riktigt roligt med kursverksamhet och att lära känna nya människor och hundar och få följa deras framsteg med sina hundar. Så nu blir det massor av hundinriktad fritid några veckor framöver..kurs och egen träning...ingen brist på fritidsaktiviteter i alla fall!

Ibland "tjorvar" det verkligen ihop sig och talesättet en olycka kommer sällan ensam börjar jag faktiskt tro på. Det har varit en hysterisk och tråkig hundägarvecka för mig och två av mina kompisar/Göstas kompisar.

Första eländet;

min kompis var på kurs några dagar och hade sin mor som hundvakt. De träffar en bekant som de stannar och pratar med. Hunden sitter snällt vid sidan, då plötsligt bekanten tar och böjer sig fram över hunden utan förvarning och ska klappa honom på huvudet. Ja ni anar vad som hänt... ett hugg, sjukhus och numera en polisanmälan. Vad säga...spelar ju ingen roll det är ju alltid hundens/hundägarens fel eller hur?

elände två;

var och höftledsröntgade Gösta i tisdags, bra på ena höften, dåligt på andra......inte godkänt. Får se vad det slutligen blir när jag får beskedet. Depp, tappar sugen, varför hålla på med bruks och utställning när det förmodligen kommer en punkt då han får besvär även om det inte märks något nu.

elände tre;

får ett paniksamtal från min andra kompis.....hunden har rymt under promenaden och varit borta i två timmar. Ut och leta efter hund. Ångest och panik var är han? Ringa polisen, leta, ringa polisen igen och.......hittad i en rondell och omhändertagen av en kvinna som tagit honom med hem. Pust! Han går nu under namnet "rundellhunden" i Sölvesborg!

Det som vände hela denna tunga veckan var att vi hade elitklasstävlingar i spår både lördag och söndag. Jag var spårläggare, vilket var nyttigt att få gå av sig lite frustration och besvikelse över allt som hänt. På lördagen la jag även ut ett reservspår som visade sig att det inte behövdes. Ja va fasen... vi provade. Visserligen tuff terräng, bokskog och blött på gränsen till att köra vattenpolotävling på vissa ställen!

En supermotiverad boxer tuffar iväg i spåret plockar alla åtta apporterna och ser bara helnöjd ut med att få jobba. Matte var garanterat oxå helnöjd och jag offrade mina fikamackor med skinka till förmån för min HELT UNDERBARA VÄRLDBÄSTA HUND! Nu kör vi som vanligt och tar det som det kommer, ingen soffahund här inte, inte bra för Gösta.......... eller för mattes bikinifigur heller för den delen!!!

Det har varit vårväder här i Blekinge i ett par dagar nu och den stora strålkastaren har faktiskt varit tänd...jag menar solen. Långa hundpromenader har det blivit med bästa kompisen Svante. Skönt med sportlov då man kan vara ute i dagsljus för en gångs skull. Annars blir det ju bara tråkiga kvällspromenader i gatlyktornas sken. Hundarna njuter oxå förstås....

"Jag kollar hit så kollar du dit! Verkar lugnt eller?"

Mums vilken god kaka som fotografen håller i...visst är vi snäääälla...

Kompisar! Men skynda dig att fota för nu vill vi buuuusa!!!!!!