Det är därför jag har valt att endast ha sparsam kontakt med honom. Han är välkommen att höra av sig när han är nykter och städad, men jag har sagt åt honom att låta bli att ringa när han är på fyllan. Ofta ringer han ändå, men då trycker jag bara av samtalet eller stänger av telefonen. Några gånger har han kommit hem till mig och skämt ut oss. En sommarkväll för ett par år sedan hade vi en trevlig grillkväll med grannarna. Brorsan måste ha vetat något om det, då jag vet att han dras till alkohol som flugor till koskit. Förmodligen hade någon berättat för honom, eller om han fått höra det på något vis, att jag hade tänkt bjuda grannarna och att jag hade köpt hem en hel del starkvaror för ändamålet.

Precis när vi hade som trevligast dök Klasse upp. Han hade tagit tåget från Oskarshamn efter att ha supit i en hel vecka på Gotland. Naturligtvis var han kanonfull och beklagade sig över att hans pengar började ta slut. Där kom han och klampade in mitt i vår trevliga grillkväll som en elefant i ett finrum. Han sluddrade och pratade om allt möjligt ovidkommande som ingen av oss var intresserade av att höra på.

Eftersom vi ganska tydligt visade vårt ointresse för hans svamlande så ilsknade han till och skulle ge mig stryk för att jag var så "förbannat högfärdig och arrogant". Han sög tag i mig men jag var beredd och ställde mig upp, vred hans arm bakåt samtidigt som jag satte snarben för honom. Sen la jag mig på honom när han låg på backen och bad min granne att ringa polisen. Nu var jag heligt förbannad på min bror och jag hade god lust att ge honom en omgång där han låg, men skulle han få blåmärken skulle ju det synas och då skulle också jag ha blivit misstänkt för att ha använt våld. Så jag sansade mig, räknade till tio och försökte lugna ner mig.

Polisen anlände ganska snabbt (för ovanlighetens skull) och de tog med sig Klasse och jag erbjöd mig att betala för att de skulle skjutsa hem honom till sig. Det kunde de fixa utan betalning, sade de. Underbart, nu skulle vi fortsätta ha trevligt och roligt hela natten lång.

Den kvällen berättade jag en del dråpliga historier om min bror och hans bravader, och vi skrattade gott och ju mer alkohol vi fick i oss, desto roligare blev historierna och desto mer skrattade vi.

Vill noga poängtera att jag dricker mycket sällan. Men på semestern tycker jag faktiskt man kan få unna sig att ha lite kul. Jag skulle aldrig kunna sjunka så lågt som min bror. Jag lever ett tillräckligt bra liv och anser mig inte behöva alkohol eller någon annan drog som verklighetsflykt. Bara som "socialt smörjmedel" när man är ledig och umgås med goda vänner.

Klas har gjort bort sig för all framtid i mina ögon. Och det enda som kan få mig att vilja ta upp sporadisk kontakt med honom igen är om han verkligen seriöst tänker satsa på ett nyktert liv. Det har jag sagt till honom också och han har tvingats respektera det.

Man vill ju inte bli känd för att ha ett jävla slödder till bror!